Bible in 90 Days
Saul dör
10 Filisteerna anföll och besegrade Israels trupper, som vände om och flydde, och många stupade på Gilboas bergssluttningar.
2 Filisteerna förföljde Saul och hans söner Jonatan, Abinadab och Malki-Sua. Sönerna blev dödade alla tre,
3 och Saul var hårt pressad och anfölls från alla sidor, när filisteernas bågskyttar lyckades såra honom.
4 Skynda dig och döda mig med ditt svärd, innan dessa oomskurna hedningar tar mig till fånga och torterar mig, skrek han åt sin vapendragare.Men denne vågade inte, så Saul tog själv sitt svärd och kastade sig mot det, så att det genomborrade honom.
5 När vapendragaren såg att Saul var död, tog han sitt liv på samma sätt.
6 Saul och hans tre söner dog alltså i striden. Sauls familj blev utplånad på en och samma dag.
7 När israeliterna i dalen nedanför fick höra att deras trupper hade drivits på flykten och att Saul och hans söner var döda, övergav de sina städer och flydde. Filisteerna intog dem sedan.
8 När filisteerna kom tillbaka följande dag för att plundra dem som stupat i striden och för att samla ihop bytet från slagfältet, hittade de kropparna av Saul och hans söner.
9 De tog hans kläder och rustning, högg av honom huvudet och sände sedan budbärare runt i hela landet för att berätta nyheten om sin seger.
10 Sauls vapen hängde de upp i ett avgudatempel, och hans huvud hängde de i Dagons tempel.
11 Men när folket i Jabes i Gilead hörde vad filisteerna hade gjort med Saul,
12 drog deras soldater ut på slagfältet och hämtade Sauls och hans söners kroppar. De begravde dem under eken i Jabes och sörjde och fastade i sju dagar.
13 Saul dog på grund av sin olydnad mot Herren och därför att han hade rådfrågat ett medium
14 i stället för att vända sig till Herren. Därför dödade Herren honom och gav kungariket till David, Isais son.
David intar Jerusalem
11 Ledarna i Israel kom till David i Hebron och sa: Vi är dina släktingar,
2 och till och med när Saul var kung var det du som anförde oss i strid. Och Herren, din Gud, har sagt till dig: 'Du ska vara herden för mitt folk Israel, och du ska regera över dem.'
3 David gjorde då en överenskommelse med dem inför Herren, och de smorde honom till kung i Israel, precis som Herren hade sagt till Samuel.
4 Sedan tågade David och hela Israel mot Jerusalem, eller Jebus, som staden brukade kallas.
5-6 Men jebuseerna vägrade att släppa in dem i staden. David intog då Sions borg, som senare kom att kallas Davids stad, och sa till sina män: Den som anför oss mot jebuseerna blir min befälhavare! Joab, Serujas son, anmälde sig först och fick posten.
7 David bosatte sig i borgen, och det är därför det området av Jerusalem har blivit kallat Davids stad.
8 Han byggde upp området runt borgen och ut till stadsmuren, medan Joab byggde upp det övriga Jerusalem.
9 David blev allt mäktigare, för Herren var med honom.
Davids hjältar
10 Här följer namnen på de förnämsta bland Davids soldater, som tillsammans med många andra gjorde hans kungadöme så starkt att det sträckte sig över hela landet, som Herren hade lovat:
11 Jasobeam, en hakmonit, var den förnämste bland officerarna och deras ledare. Vid ett tillfälle dödade han 300 man med sitt spjut.
12 Närmast honom i rang var Eleasar, son till ahoatiten Dodo.
13 Han var med David i slaget mot filisteerna vid Pas-Dammim, vid det tillfälle då israeliterna befann sig på en kornåker och hade börjat fly.
14 Eleasar ställde sig mitt på åkern och slog filisteerna, och Herren gav sitt folk en stor seger.
15 En annan gång begav sig tre av de trettio förnämsta kämparna till David i Adullams grotta. Filisteerna hade just då slagit läger i Refaimsdalen,
16 och David befann sig i borgen. Samtidigt fanns en filisteisk utpost i Betlehem.
17 David blev törstig och ville ha vatten från källan som fanns alldeles vid porten till Betlehem. När han nämnde det för 'De tre' som kommit till honom
18-19 bröt de sig igenom filisteernas läger och hämtade upp vatten ur brunnen och förde det med sig tillbaka till David. Men David vägrade att dricka det! I stället hällde han ut det som ett offer till Herren och sa: Gud förbjude att jag skulle dricka detta vatten! Det skulle vara som att dricka blodet av de hjältar som riskerat sina liv för att hämta det.
20 Abisai, Joabs bror, var befälhavare för 'De tre'. En gång dödade han 300 man med sitt spjut, och han blev lika berömd som 'De tre'.
21 Hans anseende blev större än någon bland 'De tre
22 Benaja var son till Jojada och en tapper soldat från Kabseel. Han dödade två av Moabs bästa krigare. Han slog ihjäl ett lejon i dess håla en dag när det snöade.
23 En annan gång dödade han en egyptier som var två och en halv meter lång och hade ett spjut tjockt som en vävbom. Benaja gick fram till honom beväpnad med en stav. Han ryckte spjutet från sin motståndare och dödade honom med det.
24-25 Sådan var Benaja, Jojadas son. Han var lika erkänd som 'De tre' och hade större anseende än någon av 'De trettio
26-47 Andra framstående män bland Davids hjältar var:Asael, Joabs bror,Elhanan, Dodos son från Betlehem,harotiten Sammot,peloniten Heles,Ira, Ickes son från Tekoa,Abieser från Anatot,husatiten Sibbekai,ahoaiten Ilai,netofatiten Maherai,netofatiten Heled, Baanas son,Itai, Ribais son, en benjaminit från Gibea,pirgatoniten Benaja,Hurai från Gaas dalar,arabatiten Abiel,baharumiten Asmavet,saalboniten Eljaba,gisiten Hasems söner,haratiten Jonatan, Sages son,haratiten Ahiam, Sakars son,Elifal, Urs son,mekeratiten Hefer,peloniten Ahia,karmeliten Hesro,Naarai, Esbais son,Joel, bror till Natan,Mibhar, Hagris son,ammoniten Selek,berotiten Naherai, Joabs väpnare,jeteriten Ira,jeteriten Gareb,hetiten Uria,Sabad, Alais son,rubeniten Adina, Sisas son, som var ledare i Rubens stam med trettio andra,Hanan, Maakas son,mitniten Josafat,astarotiten Ussia,aroeriten Hotams söner Sama och Jeguel,Jediael, Simris son,tisiten Joha, Jediaels bror,mahaviten Eliel,Jeribai och Josauja, Elnaams söner,moabiten Jitma,Eliel, Obed och mesobaiten Jaasiel.
Fler ansluter sig till David
12 Här följer namnen på de män som förenade sig med David i Siklag, medan han fortfarande gömde sig för Saul.
2 De var allesammans bågskyttar och kunde använda stenslunga med både vänster och höger hand. De tillhörde alla Benjamins stam, liksom Saul.
3-7 Deras ledare hette Ahieser, Hassemaas son, från Gibea.De övriga var hans bror Joas, Jesuel och Pelet, som var Asmavets söner, Beraka, Jehu från Anatot, Jismaja från Gibeon, en av 'De trettio' och en av deras ledare, Jeremia, Jahasiel, Johanan, gederatiten Josabad, Eleusai, Jerimot, Bealja, Semarja, harufiten Sefatja, koraiterna Elkana, Jissia, Asarel, Joeser och Jasobeam och Joela och Sebadja, söner till Jeroham från Gedor.
8-13 Några gaditer övergick också till David i öknen. De var alla modiga män som kunde hantera sköld och spjut, med en uppsyn som lejon och rörliga som gaseller i bergen.Eser var deras ledare, Obadja var den andre i rang och Eliab den tredje, Masmanna den fjärde, Jeremia den femte, Attai den sjätte, Eliel den sjunde, Johanan den åttonde, Elsabad den nionde, Jeremia den tionde och Makbannai den elfte.
14 Dessa män var officerare. De svagare av dem kunde jämföras med hundra andra, och de starkaste bland dem med tusen.
15 De gick över floden Jordan vid den tid på året när den svämmade över sina bräddar, och de jagade bort alla dem som bodde i dalarna, både på östra och västra stranden.
16 Andra benjaminiter och några från Juda kom också till David.
17 Han gick ut och mötte dem och sa: Om ni har kommit för att hjälpa mig är vi vänner. Men om ni har kommit för att förråda mig till mina fiender fastän jag är oskyldig, då ska våra fäders Gud se det och döma er.
18 Då kom Guds Ande över dem, och Amasai, ledaren för 'De trettio
19 Män från Manasse övergav Israels armé och förenade sig med David, när han skulle strida med filisteerna mot kung Saul. Men filisteernas befälhavare vägrade att låta David och hans män sluta sig till dem. Efter samråd skickade de bort dem, för de var rädda att David och hans män skulle kunna sätta dem i en svår belägenhet om de bytte sida under striden och gick över till Saul.
20 Dessa män från Manasse gick över till David, när han var på väg till Siklag:Adna, Josabad, Jediael, Mikael, Josabad, Elihu och Silletai. Alla dessa hade befälet över enheter på tusen man i Manasse.
21 De var tappra och kunniga, och de hjälpte David när han stred mot rövarband.
22 Dagligen slöt sig män till David så att han till slut hade en stor och mäktig armé.
23 Detta är en förteckning över de antal från de olika stammarna som slöt sig till David i Hebron för att riket skulle övergå till honom från Saul, precis som Herren hade sagt.
24-37 Från Juda: 6.800 man, stridsutrustade med sköld och spjut.Från Simeon: 7.100 stridsutrustade man.Från Levi: 4.600 man med Jojada i spetsen för 3.700 från Arons familj, och Sadok, en modig ung krigare som anförde 22 officerare från sin familj.Från Benjamin, Sauls stam, kom 3.000 man varav de flesta tidigare varit lojala mot Saul.Från Efraim: 20.800 tappra krigare, alla framstående i sina familjer.Från ena hälften av Manasse: 18.000 man, fast beslutna att göra David till kung.Från Isaskar: 200 ledare med sina släktingar, allesammans män som förstod vad tiden krävde och vilken kurs som var den bästa för Israel.Från Sebulon: 50.000 erfarna soldater utrustade med varje tänkbart vapen och fullständigt lojala mot David.Från Naftali: 1.000 officerare och 37.000 man utrustade med sköld och spjut.Från Dan: 28.600 stridsutrustade soldater.Från Aser: 40.000 erfarna och stridsutrustade soldater.Slutligen från andra sidan floden Jordan, där Rubens och Gads stammar och den andra hälften av Manasses stam bodde, kom 120.000 soldater, utrustade med alla slags vapen.
38 Alla dessa män kom till Hebron frivilligt, beredda att kämpa i leden för att göra David till Israels kung. Hela Israel var faktiskt inställt på denna förändring.
39 Männen åt och drack tillsammans med David i tre dagar, för de hade proviant med sig hemifrån,
40 och dessutom förde folk från grannskapet och ända bortifrån Isaskar, Sebulon och Naftali dit mat på åsnor, kameler, mulor och oxar. Mängder av mjöl, fikonkakor, russinkakor, vin, olja, får och boskap fördes dit och hela landets befolkning gladde sig.
Ussa vidrör arken och dör
13 Sedan David hade rådgjort med alla sina officerare med befäl över tusen och hundra,
2 talade han till allt folket som hade samlats:Om det är er önskan och Guds vilja, så låt oss meddela våra bröder i hela Israels land, präster och leviter inräknade, och inbjuda dem att komma hit och ansluta sig till oss.
3 Och låt oss hämta tillbaka Guds ark hit till oss, för vi har inte frågat efter den sedan Saul blev kung.
4 Alla de närvarande samtyckte till att detta var rätt.
5 David samlade alltså allt folk från hela landet, ända från Sikor i Egypten upp till Hamat, så att de skulle få vara med när Guds ark fördes tillbaka från Kirjat-Jearim.
6 David och hela Israel begav sig till Baala, dvs Kirjat-Jearim i Juda, för att föra tillbaka arken som tillhörde Herren Gud, han som tronar mellan keruberna.
7 Den hämtades från Abinadabs hus på en alldeles ny kärra, och Ussa och Ajo körde oxarna.
8 David och folket firade inför Herren med sång och med musik av lyror, harpor, tamburiner, cymbaler och trumpeter.
9 När de kom fram till Kidons loge snavade oxarna, och Ussa räckte ut sin hand för att stödja arken.
10 Då blev Herren vred på Ussa och dödade honom, därför att han hade rört vid arken. Ussa dog där inför Herren.
11 Men David blev besviken på Herren för att han behandlade Ussa på det sättet, och han kallade platsen 'Utbrottet mot Ussa
12 David blev rädd och greps av fruktan för Gud. Han frågade: Hur ska jag göra för att få hem arken?
13 Till slut bestämde han sig för att föra den till gatiten Obed-Edom, i stället för hem till sig själv i Davids stad.
14 Där blev den kvar i Obed-Edoms hus i tre månader, och Herren välsignade honom och hans familj.
David lyckas väl
14 Kung Hiram i Tyrus skickade budbärare till David med stockar av cederträ och murare och snickare för att hjälpa till att bygga Davids palats.
2 Nu förstod David att Herren hade befäst hans kungadöme och upphöjt det för Israels skull.
3 När David hade flyttat till Jerusalem, tog han sig fler hustrur och blev far till många söner och döttrar.
4-7 De som föddes i Jerusalem var Sammua, Sobab, Natan, Salomo, Jibhar, Elisua, Elpelet, Noga, Nefeg, Jafia, Elisama, Beeljada och Elifelet.
David besegrar filisteerna
8 När filisteerna fick höra att David var Israels nye kung, mobiliserade de allt de hade för att ta honom till fånga. Men David fick höra om deras planer och kallade samman sin armé.
9 Filisteerna for våldsamt fram och gjorde plundringar i Refaimsdalen.
10 Då frågade David Herren: Kommer jag att segra, om jag går ut i strid mot dem? Ja, du ska besegra dem, svarade Herren.
11 Då gick David till anfall vid Baal-Perasim och vann en stor seger. David jublade och sa: Gud har låtit mig bryta igenom fiendens linjer som vatten när det bryter igenom en fördämning! Det är därför platsen kallas Baal-Perasim, platsen för genombrottet.
12 Filisteerna hade övergett sina gudabilder på platsen, och David gav order om att de skulle brännas upp.
13 Men filisteerna återkom och plundrade dalen igen,
14 och David frågade Gud även denna gång hur han skulle göra.Gå en omväg förbi mullbärsträden, svarade Herren, och anfall dem sedan från det hållet i stället för rakt framifrån.
15 Gå till attack när du hör ljudet som av en här på marsch i trädtopparna. Då ska Gud gå före dig och besegra fienden.
16 David gjorde som Herren hade befallt honom, och han slog filisteernas armé och förföljde den från Gibeon ända till Geser.
17 Davids ryktbarhet spred sig till alla länder, och Herren gjorde så att alla folk bävade för hans makt.
Leviterna för arken till Jerusalem
15 David byggde flera hus åt sig i Davids stad i Jerusalem, och han reste också ett nytt tält för Guds ark
2 och befallde följande: Inga andra än leviter får bära arken när vi flyttar den till dess nya plats, för Gud har utsett dem till denna uppgift. Det är de som ska göra tjänst inför honom för alltid.
3 Sedan samlade David hela Israel i Jerusalem för att fira arkens flyttning till det nya tältet.
4-10 Han kallade också samman Arons ättlingar och leviter:120 från Kehats släkt, med Uriel som ledare,220 från Meraris släkt, med Asaja som ledare,130 från Gersons släkt, med Joel som ledare,200 från Elisafans släkt, med Semaja som ledare,80 från Hebrons släkt, med Eliel som ledare och112 från Ussiels släkt, med Amminadab som ledare.
11 David kallade också till sig översteprästerna Sadok och Ebjatar, och leviternas ledare Uriel, Asaja, Joel, Semaja, Eliel och Amminadab.
12 Ni är ledare för leviternas släkter, sa han till dem. Rena er nu tillsammans med alla era bröder, så att ni kan föra Herrens, Israels Guds, ark, till den plats som jag har gjort i ordning.
13 Herren dödade en av oss tidigare därför att vi inte gjorde detta på rätt sätt och för att det inte var leviter som bar arken.
14 Prästerna och leviterna gick då igenom reningsceremonierna som förberedelse för uppdraget att föra hem Herrens, Israels Guds ark.
15 Sedan bar de den på sina axlar med bärstänger, precis som Herren hade sagt till Mose.
16 Kung David gav också leviternas ledare order att utse sångare och sjunga lovsång till musik av lyra, harpa och cymbal.
17 Leviterna valde Heman, Joels son, Asaf, Berekjas son, och Etan, Kusajas son från Meraris släkt till ledare för musikerna.
18 Till deras medhjälpare valdes:Sakarja, Ben, Jaasiel, Semiramot, Jehiel, Unni, Eliab, Benaja, Maaseja, Mattitja, Elifalehu, Mikneja, Obed-Edom och dörrvaktarna Jegiel och Asasja.
19 Heman, Asaf och Etan utsågs att spela på kopparcymbalerna.
20 Sakarja, Asiel, Semiramot, Jehiel, Unni, Eliab, Maaseja och Benaja spelade lyra.
21 Mattitja, Elifalehu, Mikneja, Obed-Edom, Jegiel och Asasja spelade harpa.
22 Kenanja, en av leviternas ledare och en begåvad sångare, ledde sången.
23 Berekja och Elkana skulle vara dörrvaktare vid arken.
24 Sebanja, Josafat, Netanel, Amasai, Sakarja, Benaja och Elieser, som alla var präster, skulle blåsa trumpet och gå i processionen framför Guds ark. Slutligen skulle Obed-Edom och Jehia också vara dörrvaktare för arken.
25 Sedan begav sig David och de äldste i Israel tillsammans med de högre officerarna under stor glädje hem till Obed-Edom för att föra arken till Jerusalem.
26 I tacksamhet över att Herren inte dödade leviterna som bar arken offrade de sju tjurar och sju baggar.
27 David och leviterna som bar arken, sångarna och Kenanja, som ledde sången i processionen, var alla klädda i mantlar av fint linne. David bar även en linne-efod.
28 Ledarna i Israel hämtade arken till Jerusalem under stort jubel, och man blåste i trumpeter och horn, slog på cymbaler och spelade på lyror och harpor.
29 Men när arken kom fram till Jerusalem skämdes Mikal, Davids hustru och Sauls dotter, för David, och hon föraktade honom där hon stod vid sitt fönster och såg honom hoppa och dansa av glädje.
David prisar Herren
16 Guds ark fördes in i tältet som David hade rest, och Israels ledare bar fram brännoffer och tackoffer till Gud.
2 När offren burits fram välsignade David folket i Herrens namn,
3 och sedan gav han var och en av de närvarande, både män och kvinnor, en kaka bröd, en dadelkaka och en russinkaka.
4 Han utsåg några leviter att tjänstgöra framför Guds ark med bön, tacksägelse och lovprisning till Herren.
5 Asaf blev ledare, Sakarja hans närmaste medhjälpare, och sedan följde Jegiel, Semiramot, Jehiel, Mattitja, Eliab, Benaja, Obed-Edom och Jegiel. De spelade lyra och harpa, Asaf slog på cymbalerna
6 och prästerna Benaja och Jahasiel spelade regelbundet på sina trumpeter framför arken.
7 Det var under denna dag som David för första gången gav Asaf och hans medhjälpare denna tacksägelsesång till Herren:
8 Tacka Herren, och bed i hans namn!Berätta för hela världen om vad han har gjort!
9 Sjung till hans ära! Prisa honom med sång och berätta om hans härlighet och makt!
10 Äran tillhör hans heliga namn.Alla som söker Herren kan glädja sig.
11 Sök Herren, ja, fråga efter hans makt, och sök honom utan att tröttna.
12-13 Ni ättlingar till hans tjänare Abraham, ni utvalda Jakobs söner, kom ihåg hans mäktiga under och den dom han har uttalat!
14 Han är Herren, vår Gud!Hans makt är synlig över hela jorden.
15 Han kommer för alltid ihåg sitt förbund, de ord han har talat till tusen generationer,
16 förbundet med Abraham och löftet till Isak,
17 som han bekräftade för Jakob - ett evigt löftesord till Israel:
18 'Jag ska ge dig Kanaans land som arv.'
19 När Israel var få till antalet, ja, väldigt få, och främlingar i löfteslandet,
20 när de vandrade från land till land, från det ena kungariket till det andra,
21 lät inte Gud något ont drabba dem.Till och med kungar, som sökte skada dem, dödades.
22 'Rör inte mina smorda kungar och skada inte mina profeter
23 Sjung till Herrens ära, hela jorden, förkunna hans frälsning varje dag!
24 Uppenbara hans härlighet för folken! Berätta för alla om hans under!
25 För Herren är stor och väldig och värdig att prisas. Honom ska man frukta över andra gudar.
26 Andra nationers gudar är ingenting, men Herren har gjort himlarna.
27 Majestät och ära går före honom, kraft och glädje följer honom.
28 Tillskriv hans namn all makt och ära, ni alla jordens folk!
29 Ja, ge Herren den ära som tillkommer hans namn!Bär fram offer inför honom! Tillbe Herren i hans helighets glans!
30 Bäva för honom, hela jorden! Hans skapelse står fast och kan ej rubbas!
31 Låt himlen vara glad och jorden fröjda sig, låt alla folk säga: 'Det är Herren som är kung.'
32 Låt haven brusa med allt som finns i dem, låt marken glädjas och allt som finns på den!
33 Låt träden i skogen sjunga av glädje inför Herren, för han kommer för att döma jorden!
34 Tacka Herren, för han är god, hans kärlek varar i evighet.
35 Ropa till honom: 'Rädda oss, Gud, vår frälsning! Samla oss igen och befria oss från andra länder! Då ska vi prisa ditt heliga namn och segra med dig.'
36 Lovad vare Herren, Israels Gud, från evighet till evighet!Och allt folket ropade: Amen, prisa Herren.
37 David lät leviten Asaf och hans bröder alltid vara i tjänst i tabernaklet för de dagliga sysslorna.
38 Obed-Edom och hans sextioåtta medhjälpare lät han också finnas tillhands. Obed-Edom, Jedutuns son, var dörrvaktare tillsammans med Hosa.
39 Under den tiden var Herrens gamla tabernakel i bruk på Gibeons höjd. David lät Sadok och hans prästkolleger stanna kvar där för att tjänstgöra inför Herren.
40 De bar fram brännoffer inför Herren varje morgon och kväll och lade det på det altare som var avsett för just detta, alldeles som Herren hade befallt Israel.
41 David utsåg också Heman, Jedutun och åtskilliga andra namngivna personer till att tacka Herren för hans ständiga nåd och barmhärtighet.
42 Heman och Jedutun var ansvariga för musiken med trumpet och cymbal och andra instrument till sången. Jedutuns söner utsågs till dörrvaktare.
43 När högtiden var över återvände folket hem, och David gick för att välsigna folket i sitt eget hus.
Gud lovar att välsigna David
17 När David hade bott en tid i sitt nya palats, kallade han en dag till sig profeten Natan och sa: Här bor jag i ett hus med väggar av cederträ medan Herrens ark får stå i ett tält!
2 Gör vad du har i sinnet, svarade Natan. Herren är med dig!
3 Men samma natt talade Gud till Natan:
4 Gå och säg till min tjänare David: 'Så säger Herren! Du är inte den som ska bygga mig ett tempel.
5 Jag har inte bott i hus sedan jag förde Israel ut ur Egypten.
6 Under hela denna tid har jag aldrig föreslagit någon av Israels ledare, de som jag utsåg till herdar för mitt folk, att bygga mig ett hus av cederträ.'
7 Säg så här till min tjänare David: 'Herren den Allsmäktige säger: Jag tog dig från ängarna och fåren när du var en herde och har gjort dig till kung för mitt folk.
8 Jag har varit med dig vart du än gått. Jag har utrotat dina fiender framför dig. Ditt namn ska tillhöra de största på hela jorden.
9 Jag ska plantera mitt folk Israel i ett land där de kan få ett hem utan att bli störda. Ogudaktiga folk ska inte längre kunna hota dem som de gjorde på den tiden
10 när domarna regerade över det. Ja, jag ska kuva alla dina fiender. Jag vill i stället 'bygga ett hus' åt dig.
11 När dina dagar här på jorden är till ända och du har gått till dina fäder, ska jag sätta en av dina söner på din tron, och jag ska göra hans kungarike mäktigt.
12 Han är den som ska bygga templet åt mig, och jag ska befästa hans rike för evigt.
13 Jag ska vara hans far, och han ska vara min son, och jag ska aldrig låta min kärlek och barmhärtighet vika från honom, som jag lät dem vika från din företrädare Saul.
14 Jag ska sätta honom över mitt folk och över mitt rike för evigt, och hans tron ska bestå i evighet.'
15 Natan berättade allt det som Herren hade sagt för kung David.
David böjer sig för Herrens vilja
16 Då gick David in och satte sig inför Herrens ansikte och sa:Min Herre och Gud, vem är jag och vad är min familj, eftersom du har gett mig allt detta?
17 Skulle inte det du redan har gjort vara nog? Nu har du också talat om framtiden, och du har beskrivit mig som den mest upphöjde bland människor.
18 Vad ska jag säga inför denna ära? Du känner mig, och ändå har du bestämt dig för att hedra mig!
19 Herre, för min skull och enligt din vilja har du bestämt detta och låtit mig få kännedom om alla dessa löften.
20 Herre, det finns ingen som du och det finns ingen annan Gud! Så har vi lärt känna dig!
21 Och vilket annat folk på hela jorden är som Israel, den enda nation på jorden med en Gud som har vunnit tillbaka oss som ett folk åt sig själv, för att göra sig känd genom oss och för att göra stora och mäktiga under genom att fördriva andra folk för oss, ditt eget folk, som du också har räddat ut ur Egypten?
22 Du har gjort ditt folk Israel till ditt eget för evigt, och du har blivit vår Gud.
23 Jag tar nu emot ditt löfte, Herre, att jag och mina barn alltid ska regera över detta folk.
24 Gör som du har sagt, och ditt namn kommer att bli ärat i evighet, när alla kan se att du håller vad du lovat. Människor kommer att utbrista: 'Den Allsmäktige är verkligen Israels Gud!' Och Israel ska i all framtid regeras av mina barn och deras efterkommande.
25 Nu har jag frimodighet att be till dig, eftersom du uppenbarat det här för mig.
26 Det är ju du själv Gud, som lovat mig allt detta underbara!
27 Din välsignelse ska vila över mina barn för alltid, för när du, Herre, ger välsignelse, så är det en evig välsignelse!
David besegrar många fiender
18 Med tiden besegrade David filisteerna slutgiltigt och intog Gat med dess kringliggande städer.
2 Han besegrade också Moab och tvingade folket att underordna sig och betala skatt.
3 Han bekämpade också kung Hadadeser i Soba ända bort till Hamat, just som denne stod i begrepp att stärka sin kontroll över floden Eufrat.
4 David tog 1.000 av hans vagnar med 7.000 soldater och dessutom 20.000 fotsoldater. Han skar av hälsenorna på alla vagnshästar utom på ett hundratal.
5 När arameerna kom från Damaskus till kung Hadadesers hjälp, slog Davids här ner 22.000 av dem.
6 Sedan förlade han en garnison bland arameerna i Damaskus och tvingade dem att underordna sig och betala skatt. Herren lät David vinna seger vart han än drog ut i strid.
7 De guldsköldar som tillhörde kung Hadadesers officerare tog han med sig till Jerusalem
8 tillsammans med stora mängder koppar från kungens städer Tibhat och Kun. Salomo använde så småningom kopparen till att gjuta den stora vattenbehållaren, templets två stora pelare och olika tillbehör i templet.
9 När kung Toi från Hamat fick höra att kung David hade besegrat Hadadesers armé,
10 skickade han sin son Hadoram för att gratulera till framgången. Hadadeser och Toi hade nämligen varit fiender. Hadoram förde med sig gåvor av guld, silver och koppar.
11 David överlämnade gåvorna till Herren, precis som han gjort med det silver och guld han tagit från Edom, Moab, ammoniterna, filisteerna och amalekiterna.
12 Abisai, Serujas son, dödade 18.000 edomiter vid en drabbning i Saltdalen.
13 Han förlade trupper i Edom, och alla edomiter gav sig under David. Herren gav David den ena segern efter den andra.
14 David regerade över hela Israel och gjorde sådant som gagnade folket.
15 Joab, Serujas son, var överbefälhavare för armén. Josafat, Ahiluds son, var kansler.
16 Sadok, Ahitubs son, och Abimelek, Ebjatars son, var präster, och Sausa var kungens sekreterare.
17 Benaja, Jojadas son, var chef för livvakten, kereteerna och peleteerna, och Davids söner var de främsta männen vid kungens sida.
Davids armé möter ammoniterna
19 När kung Nahas i Ammon dog, blev hans son Hanun kung efter honom.
2-3 Jag vill visa min vänskap mot Hanun för allt hans far gjorde för mig, tänkte David och sände budbärare att beklaga hans fars död.Men när Davids sändebud kom fram, varnade Hanuns rådgivare kungen och sa: Låt inte lura dig att David har skickat hit de där männen för din fars skull! De har kommit hit för att spionera, så att de ska kunna inta landet.
4 Kung Hanun förolämpade då Davids sändebud genom att raka av dem skägget och klippa av deras kläder strax nedanför midjan innan han skickade hem dem.
5 När David fick höra vad som hade hänt, sände han män att möta dem, och för att visa sin omtanke uppmanade han dem att stanna kvar i Jeriko tills skägget hade vuxit ut.
6 När kung Hanun insåg sitt misstag, sände han tusen talenter silver, omkring 37 ton, till Aram-Naharim, Aram-Maaka och Soba för att leja trupper, vagnar och ryttare därifrån.
7 Han fick 32.000 vagnar med soldater, och kung Maaka själv och hela hans armé ställde upp. De slog läger vid Medeba, där de förenade sig med de trupper som kung Hanun hade mönstrat från sina egna städer.
8 När David fick höra detta, skickade han ut Joab med hela armén.
9 Ammoniterna formerade sig till strid utanför Medeba medan de som kommit till deras hjälp fanns ute på de öppna fälten.
10 När Joab insåg att han hade fientliga styrkor både framför och bakom sig, valde han ut de bästa enheterna och anföll arameerna,
11 medan resten under befäl av hans bror Abisai gick emot ammoniterna.
12 Om arameerna är för starka för mig, får du komma och hjälpa mig! sa Joab till sin bror. Och om ammoniterna är för starka för dig, kommer jag och hjälper dig.
13 Var stark och modig, och låt oss handla som verkliga män och rädda vårt folk och vår Guds städer. Sedan gör Herren vad som är bäst!
14 När Joab och hans soldater anföll arameerna vände de om och flydde.
15 När ammoniterna såg detta flydde de för Abisai in i staden. Då återvände Joab till Jerusalem.
16 När arameerna insåg att de blivit besegrade, skickade de efter förstärkning från de trupper som låg öster om Eufrat, och de kom anförda av Sofak, Hadadesers överbefälhavare.
17-18 David samlade alla stridsdugliga män i Israel när han nåddes av dessa nyheter, och gick över floden Jordan och anföll fiendestyrkorna. De flydde för David, och han dödade 7.000 stridsvagnssoldater och 40.000 fotsoldater. Sofak, arameernas överbefälhavare, stupade.
19 När kung Hadadesers soldater insåg att de blivit slagna, kapitulerade de för kung David och blev hans undersåtar, och från den stunden ville arameerna inte längre hjälpa ammoniterna i deras strider.
Davids armé besegrar ammoniterna
20 Nästa vår, vid den tid då man brukade ge sig ut i krig, ledde Joab den israelitiska armén i framgångsrika anfall mot ammoniterna och lade deras land öde. Han belägrade staden Rabba, intog den och lade den i ruiner. Under tiden hade David stannat i Jerusalem,
2 men när han kom till Rabba tog han kronan från kung Milkoms huvud och satte den på sitt eget. Den var gjord av guld, prydd med infattade dyrbara stenar och vägde omkring 35 kilo! David tog också mycket krigsbyte från staden.
3 Befolkningen blev satt i arbete med sågar, järnhackor och yxor, som han brukade göra med alla ammoniter han besegrade. Sedan återvände David och armén till Jerusalem.
David i strid med filisteerna
4 Nästa krig var återigen mot filisteerna och vid Geser. Det var då som husatiten Sibbekai dödade Sippai, en ättling till jättefolket rafaeerna, och fick filisteerna att kapitulera.
5 Under ett annat krig med filisteerna dödades jätten Goljats bror Lami av Elhanan, Jaurs son. Det var Goljat som hade en lans lika grov som en vävbom.
6-7 Under ett annat slag vid Gat var det en jätte som hånade Israel. Han hade sex fingrar på varje hand och sex tår på varje fot och var också en rafaé. Jonatan, som var son till Davids bror Simea, dödade denne jätte.
8 Alla dessa som dödades av Davids män var ättlingar till jättarna i Gat.
En folkräkning med konsekvenser
21 Men så drog Satan olycka över Israel, genom att han fick David att börja med en folkräkning.
2 Gör en fullständig folkräkning över invånarna i hela landet, från Beer-Seba till Dan, och meddela mig resultatet, sa David till överbefälhavaren Joab.
3 Men Joab kom med invändningar: Om Herren så skulle föröka sitt folk hundra gånger, tillhör de väl ändå alla dig? Varför vill du få Israel att synda?
4 Men kungens ord gällde framför Joabs, och Joab gjorde som han blivit tillsagd. Han besökte hela Israel och återvände till Jerusalem.
5 Han rapporterade till David att det fanns 1.100.000 män i Israel och 470.000 i Juda i åldrar lämpade för krigstjänst,
6 men han räknade inte med Levis och Benjamins stammar, för han var så bekymrad över vad kungen fått honom att göra.
7 Herren var också missnöjd med denna folkräkning och straffade därför Israel.
8 Då sa David till Gud: Det är jag som har syndat. Förlåt mig. Nu inser jag hur fel detta har varit!
9 Då sa Herren till profeten Gad, Davids vän och rådgivare:
10-11 Gå och säg så här till David: 'Så säger Herren. Du får välja mellan tre saker. Det du väljer kommer att drabba dig.'
12 Gad gick till David och framförde vad Herren hade sagt: Du får välja mellan tre års hungersnöd, tre månaders förödelse genom Israels fienders svärd eller tre dagar av dödlig pest som Herrens ängel ska låta komma över varje del av landet. Tänk över detta och låt mig veta vilket svar jag ska ge honom som har sänt mig.
13 Det här är ett fruktansvärt svårt beslut att fatta, svarade David. Låt mig falla i Herrens händer hellre än i människors, för Guds nåd är så stor.
14 Herren sände då en pest över Israel, och 70.000 män dog av den.
15 Under pesten sände Gud också en ängel för att förstöra Jerusalem, men Gud fick sådant medlidande med staden, att han ångrade sig och hindrade ängeln. Stopp! Det är nog! sa Gud till ängeln. Herrens ängel stod just då vid jebuseen Ornans loge.
16 David fick se Herrens ängel stå där mellan himmel och jord och peka mot Jerusalem med sitt dragna svärd. Då föll han och de äldste i Israel ner på marken inför Herren klädda i säcktyg.
17 Jag är den som har syndat genom att ge befallning om folkräkningen, sa David till Gud. Men vad har dessa får i min hjord gjort? Herre, min Gud, döda mig och min familj, men inte ditt eget folk.
18 Herrens ängel bad då Gad att säga till David att bygga ett altare åt Herren på tröskplatsen vid Ornans loge.
19-20 David gick då för att tala med Ornan, som höll på att tröska vete. När Ornan vände sig om fick han se ängeln, men hans fyra söner som arbetade med honom sprang då och gömde sig.
21 När han såg kungen komma, lämnade han tröskplatsen och bugade sig till marken för kungen.
22 Låt mig få köpa den här tröskplatsen av dig, sa David till Ornan. Jag ska bygga ett altare till Herren, så att pesten upphör. Du ska få full betalning för den.
23 Ta den, min herre och kung, och använd den som du vill, sa Ornan till David. Ta oxarna också till brännoffer! Använd verktygen till ved och vetet till spisoffer! Jag ger dig alltsammans.
24 Nej, svarade kungen, jag vill köpa det till fullt pris. Jag kan inte ta det som är ditt och ge det till Herren. Jag kan inte bära fram ett brännoffer som inte kostat mig någonting!
25 David betalade 600 siklar i guld, cirka 7 kilo, för platsen
26 och byggde där ett altare åt Herren. Sedan bar han fram brännoffer och tackoffer på det, och ropade till Herren. Och Herren svarade genom att låta eld komma ner från himlen på altaret.
27 Då befallde Herren ängeln att sticka svärdet i skidan.
28 När David såg att Herren hade svarat på hans bön, offrade han än en gång.
29 Tabernaklet och altaret, som Mose hade gjort i öknen, fanns på Gibeons höjd vid den här tiden,
30 men David hade inte vågat gå dit och tillbe, av fruktan för pesten.
Byggnadsmaterial anskaffas
22 Sedan sa David: Här, vid Ornans tröskloge, ska Herrens tempel och altaret för Israels brännoffer stå!
2 David gav befallning om att alla främlingar som bodde i Israel skulle mobiliseras, och bland dem skulle stenarbetare utväljas för att hugga ut stenblock till tempelbygget.
3 David skaffade fram stora mängder av järn för att tillverka all den järnspik som behövdes för dörrarna i portarna och till deras förstärkningar. Man smälte också ner så mycket koppar att man inte ens kunde väga den.
4 Och männen från Tyrus och Sidon förde med sig ett oräkneligt antal cederstockar till David.
5 Min son Salomo är ung och oerfaren, sa David, och Herrens tempel måste få en enastående utformning, så att det blir berömt och ryktbart över hela världen. Därför ska jag redan nu börja med planeringen.David gjorde omfattande förberedelser före sin död.
6 Han kallade till sig sin son Salomo och befallde honom att bygga ett tempel åt Herren, Israels Gud.
7 Jag ville bygga det själv, förklarade David för honom,
8 men Herren sa att jag inte skulle göra det. 'Du har dödat för många i dina stora krig
9 Men jag ska ge dig en son
10 Han ska bygga mitt tempel, han ska vara som min egen son, och jag ska vara hans far och jag ska låta hans söner och efterkommande regera för alltid i Israel.'
11 Min son, Herren ska vara med dig, och han kommer att göra dig framgångsrik i allt, när du bygger Herrens tempel så som han har sagt.
12 Herren ska ge dig klokhet och förstånd, så att du kan följa hans befallningar som kung i Israel.
13 Om du noga följer alla de regler och förordningar som han gav Israel genom Mose, ska du ha framgång. Var frimodig och stark och frukta inte!
14 Genom hårt arbete har jag samlat 100.000 talenter guld (cirka 35 ton) och en miljon talenter silver (cirka 350 ton), så mycket järn och koppar att jag inte kunnat väga det och dessutom trävirke och sten. Det är åtminstone tillräckligt för att du ska kunna påbörja arbetet.
15 Det finns gott om stenhuggare, snickare och hantverkare av alla slag,
16 skickliga silver- och guldsmeder och yrkesmän som kan arbeta med koppar och järn. Sätt nu igång arbetet, och Herren ska vara med dig!
17 Sedan gav David alla Israels ledare order om att bistå Salomo i arbetet.
18 Herren, er Gud, är med er, förklarade han. Han har låtit er få fred med grannfolken, för jag har besegrat dem i Herrens namn, och de har blivit honom och hans folk underdåniga.
19 Sök nu Herren av hela ert hjärta och med hela er själ. Börja med att bygga Herrens hus, så kan ni snart föra in arken och allt det övriga i Herrens tempel!
Leviterna tilldelas uppgifter
23 När David blev gammal avstod han tronen till förmån för Salomo.
2 Han sammankallade alla ledare, präster och leviter i Israel till kröningsceremonin.
3 Samtidigt företogs en räkning av männen i Levis stam, och man kom fram till att det fanns 38.000 som var trettio år och äldre.
4-5 Av dem ska 24.000 övervaka arbetet vid templet, sa David, och 6.000 ska vara tjänstemän och domare. Det ska finnas 4.000 dörrvaktare, och 4.000 ska lovsjunga Herren med de instrument som jag låtit tillverka.
6 Sedan delade David upp dem i tre huvudavdelningar efter Levis söner Gerson, Kehat och Merari.
7 Gersons underavdelningar fick namn efter hans söner Laedan och Simei.
8-9 Dessa underavdelningar delades sedan upp i ytterligare sex grupper, som dels fick namn efter Laedans söner Jehiel, ledaren, Setam och Joel, och dels efter Simeis söner Selomot, Hasiel och Haran.
10-11 Simeis familjer fick namn efter hans fyra andra söner. Av dem var Jahat den mest framstående, Sina kom därnäst, och Jeus och Beria räknades som en enda familj, eftersom ingen av dem hade särskilt många söner.
12 Kehats avdelning var uppdelad i fyra grupper, som fick namn efter hans söner Amram, Jishar, Hebron och Ussiel.
13 Amram var stamfar till Aron och Mose. Aron och hans söner avskildes för uppgiften att helga folkets offer inför Herren. Aron och hans söner tjänade Herren i varje generation och välsignade folket i Herrens namn.
14-15 Gudsmannen Mose och hans söner Gersom och Elieser räknades till Levis stam.
16 Gersoms söner hade Sebuel som ledare,
17 Elieser hade bara en son, Rehabja, men denne hade många barn.
18 Selomit var ledare för Jishars söner.
19 Jeria var ledare för Hebrons söner. Amarja var den som kom därnäst, och sedan följde Jahasiel och Jekameam.
20 Ussiels söner leddes av Mika, som följdes av Jissia.
21 Meraris söner hette Maheli och Musi. Mahelis söner hette Eleasar och Kis.
22 Eleasar dog utan att ha fått några söner, och hans döttrar gifte sig med sina kusiner, Kis söner.
23 Musis söner hette Maheli, Eder och Jerimot.
24 I folkräkningen blev alla män i Levis stam, som var tjugo år gamla eller äldre, registrerade med namn och räknade, och de blev avdelade till att göra tjänst i templet.
25 David hade sagt: Herren, Israels Gud, har låtit oss få fred, och han kommer alltid att bo i Jerusalem.
26 Nu behöver inte längre leviterna bära tabernaklet och dess tillbehör från plats till plats.
27 Enligt Davids slutgiltiga anvisningar skulle alla räknas som var minst 20 år gamla.
28 Leviternas uppgift var att assistera prästerna, Arons ättlingar. De skötte om förgårdarna och kamrarna, reningen av alla heliga föremål och uträttade en mängd sysslor i Guds hus.
29 De skaffade fram skådebröden, mjölet till spisoffren och det osyrade brödet och svarade för bakning och tillredning. De kontrollerade också alla vikter och mått.
30 Varje morgon och kväll stod de inför Herren och sjöng lovsång till hans ära.
31 De assisterade vid de speciella brännoffren, sabbatsoffren, nymånadsfirandet och alla andra högtider. Deras uppgift var att tjäna inför Herren enligt det schema och de regler som fanns föreskrivna.
32 Leviterna skötte på detta sätt sina uppgifter, först i tabernaklet och sedan i templet och hjälpte prästerna, Arons ättlingar med vad de behövde.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®