Bible in 90 Days
15 I färggranna[a] kläder
förs hon till kungen,
åtföljd av jungfrur,
hennes väninnor
som leds in till dig.
16 Med glädje och jubel förs de fram,
de tågar in i kungens palats.
17 (A) I dina fäders ställe
ska dina söner komma,
du[b] ska sätta dem till furstar
över hela jorden[c].
18 (B) Ditt namn vill jag göra känt
genom alla släkten.
Därför ska folken lova dig
i evigheters evighet.
Gud är vår borg
46 För körledaren. En sång av Koras söner, till alamót[d].
2 (C) Gud är vår tillflykt och styrka,
en hjälp i nöden, väl beprövad[e].
3 (D) Därför räds vi inte
även om jorden ger vika
och bergen störtar i havets djup,
4 (E) om vågorna brusar och svallar
så att bergen bävar
vid deras uppror. Sela
5 (F) En ström går fram med flöden
som ger glädje åt Guds stad,
den Högstes heliga boning.
6 (G) Gud bor där inne,
den vacklar inte.
Gud hjälper den
när morgonen gryr.
7 (H) Folken larmar, riken vacklar,
han höjer sin röst –
då smälter jorden.
8 (I) Herren Sebaot är med oss,
Jakobs Gud är vår borg. Sela
9 (J) Kom och se Herrens verk,
häpnadsväckande saker[f]
gör han på jorden.
10 (K) Han stillar strider över hela jorden,
han bryter bågen
och bräcker spjutet,
bränner upp vagnarna[g] i eld.
11 (L) "Bli stilla och besinna
att jag är Gud,
upphöjd bland folken,
upphöjd på jorden."
12 Herren Sebaot är med oss,
Jakobs Gud är vår borg. Sela
Gud är kung
47 För körledaren. En psalm av Koras söner.
2 (M) Klappa händer, alla folk,
ropa till Gud med jublande röst!
3 (N) Herren, den Högste, är fruktad,
en stor kung över hela jorden.
4 (O) Han lägger folk under oss,
folkslag under våra fötter.
5 Han utväljer åt oss vår arvedel,
hans älskade Jakobs stolthet. Sela
6 (P) Gud har farit upp under jubel,
Herren under basuners ljud.
7 Lovsjung Gud, lovsjung!
Lovsjung vår kung, lovsjung,
8 för Gud är kung över hela jorden.
Lovsjung med vishet[h]!
9 (Q) Gud är kung över folken,
Gud sitter på sin heliga tron.
10 (R) Folkens främsta samlas
som Abrahams Guds folk,
för jordens sköldar[i] tillhör Gud.
Högt är han upphöjd.
Kungens heliga stad
48 [j]En sång, en psalm av Koras söner.
2 (S) Stor är Herren och högt lovad
i vår Guds stad,
på sitt heliga berg.
3 (T) Skönt höjer det sig,
hela jordens fröjd,
Sions berg längst upp i norr[k],
den store kungens stad.
4 (U) Gud bor i dess borgar,
känd som en tillflykt.
5 (V) Se, kungarna slog sig ihop,
de ryckte fram tillsammans.
6 De såg, de häpnade,
förskräcktes och flydde.
7 De greps där av bävan,
av vånda som en födande kvinna,
8 (W) som när östanvinden krossade
Tarshishskeppen[l].
9 Det vi har hört om,
det fick vi se
i Herren Sebaots stad,
i vår Guds stad.
Gud bevarar den till evig tid. Sela
10 Vi tänker, o Gud, på din nåd
här i ditt tempel.
11 Liksom ditt namn, o Gud,
når ditt lov till jordens ändar.
Din högra hand
är full av rättfärdighet.
12 Sions berg gläder sig,
Juda döttrar[m] jublar
över dina domar.
13 Tåga runt Sion,
vandra omkring det,
räkna dess torn!
14 Lägg märke till dess murar,
gå igenom dess borgar
så att ni kan berätta
för kommande släkten
15 (X) att sådan är Gud, vår Gud,
alltid och för evigt.
Han ska leda oss bortom döden[n].
De rikas framgång är kort
49 För körledaren. En psalm av Koras söner.
2 Hör detta, alla folk!
Lyssna, alla som lever i världen,
3 både låg och hög,
rik som fattig.
4 Min mun ska tala vishet,
mitt hjärtas tanke
ska vara förstånd.
5 (Y) Jag vänder mitt öra till visdomsord,
jag tyder min gåta
till harpans toner.
6 Varför vara rädd
under olyckans dagar
när mina förföljares[o] ondska
omger mig?
7 De litar till sina ägodelar
och stoltserar
med sin stora rikedom.
8 Men ingen kan köpa sin broder fri
eller ge Gud lösepenning
för honom.
9 Hans själs lösen är dyr,
den kan inte betalas till evig tid
10 så att han får leva för alltid
och aldrig se förgängelsen.
11 (Z) Nej, man ser att de visa dör,
att både dårar och oförnuftiga
går under
och lämnar sin rikedom åt andra.
12 De tror att deras hus
ska bestå[p] för evigt,
deras boningar
från släkte till släkte.
De uppkallar sina marker
efter sina namn.
13 (AA) Men människan i all sin härlighet
har inte bestånd[q],
hon liknar djuren som förgås.
14 Så går det dem
som litar till sig själva[r]
och deras efterföljare
som gillar deras ord. Sela
15 Som får drivs de ner i dödsriket,
döden blir deras herde[s].
De rättfärdiga ska råda över dem
när morgonen gryr.
Deras gestalt tynar bort i dödsriket,
de får ingen upphöjd boning.
16 (AB) Men Gud ska friköpa min själ
från dödsrikets våld,
han ska ta emot mig. Sela
17 Bli inte imponerad när någon blir rik,
när hans hus växer i härlighet,
18 (AC) för han får inget med sig i döden,
hans härlighet följer inte
med honom ner.
19 Även om han skattar sig lycklig
under livet
och får beröm när han gör det gott
för sig själv,
20 så går hans själ till sina fäder,
till dem som aldrig mer ser ljuset.
21 En människa som i all sin härlighet
inte har förstånd,
hon liknar djuren som förgås.
Herrens dom
Gud, Herren Gud, har talat.
Han kallar på jorden
från öster till väster.
2 (AE) Från Sion, skönhetens krona,
visar sig Gud i glans.
3 (AF) Vår Gud kommer,
han tänker inte tiga.
Förtärande eld går framför honom,
kring honom rasar stormen.
4 (AG) Han kallar på himlen där ovan
och på jorden för att döma sitt folk:
5 "Samla till mig mina trogna
som sluter förbund med mig
genom offer."
6 Och himlarna förkunnar
hans rättfärdighet,
att Gud är den som dömer. Sela
7 "Hör, mitt folk, jag vill tala!
Israel, jag vill vittna mot dig:
Jag är Gud, din Gud.
8 Det är inte för dina slaktoffer
jag går till rätta med dig,
dina brännoffer är ständigt
inför mig.
9 Jag vill inte ta tjurar från ditt hus
eller bockar från dina fållor,
10 för skogens alla djur är mina,
boskapen på de tusen bergen.
11 Jag känner alla fåglar på bergen[u],
allt som rör sig på marken är mitt.
12 (AH) Om jag vore hungrig
skulle jag inte säga det till dig,
för världen är min
med allt vad den rymmer.
13 (AI) Skulle jag äta tjurars kött
eller dricka bockars blod?
14 (AJ) Nej, offra lovets offer till Gud,
uppfyll dina löften
till den Högste
15 (AK) och ropa till mig på nödens dag.
Jag ska rädda dig,
och du ska ära mig."
16 (AL) Men till den gudlöse säger Gud:
"Hur kan du tala om mina stadgar
och ta mitt förbund i din mun,
17 (AM) du som hatar tillrättavisning
och kastar mina ord bakom dig?
18 (AN) Ser du en tjuv
samtycker du med honom,
med äktenskapsbrytare
slår du följe.
19 Du sprider ondska med din mun
och spinner svek med din tunga.
20 Du sitter och förtalar din bror,
du smutskastar din mors son!
21 Sådant har du gjort
och jag har tigit,
då har du trott att jag är som du.
Men jag ska straffa dig
och låta dina ögon se det.
22 Tänk på detta,
ni som glömmer Gud,
så att jag inte sliter er i stycken
utan räddning:
23 (AO) Den som offrar lovets offer ärar mig,
och den som ger akt på vägen[v]
ska jag låta se Guds frälsning."
Bön om syndernas förlåtelse
51 För körledaren. En psalm av David, 2 (AP) när profeten Natan kom till honom efter att han gått in till Bat-Seba[w].
3 Gud, var mig nådig
efter din godhet,
utplåna mina överträdelser
efter din stora barmhärtighet.
4 Tvätta mig ren från min skuld,
rena mig från min synd,
5 för jag känner mina överträdelser
och min synd är alltid inför mig.
6 (AQ) Mot dig, just mot dig, har jag syndat
och gjort det som är ont
i dina ögon.
Därför har du rätt när du talar,
du är ren när du dömer.
7 (AR) Ja, med skuld är jag född
och med synd blev jag till
i min moders liv.
8 Du älskar sanning i hjärtat,
lär mig då vishet i mitt innersta.
9 (AS) Rena mig med isop[x]
så att jag blir ren,
tvätta mig
så att jag blir vitare än snö.
10 Låt mig höra fröjd och glädje,
låt de ben du har krossat få jubla.
11 Vänd bort ditt ansikte
från mina synder,
utplåna all min skuld.
12 (AT) Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta
och ge mig på nytt
en frimodig ande.
13 Förkasta mig inte från ditt ansikte
och ta inte din helige Ande
ifrån mig.
14 (AU) Låt mig åter få glädjas
över din frälsning
och håll mig uppe
med en villig[y] ande.
15 Jag ska lära överträdarna dina vägar
så att syndare omvänder sig
till dig.
16 (AV) Rädda mig från blodskuld,
Gud, du min frälsnings Gud,
så ska min tunga jubla
över din rättfärdighet.
17 Herre, öppna mina läppar,
så ska min mun förkunna ditt lov.
18 (AW) Slaktoffer gläder dig inte,
annars skulle jag ge dig det,
brännoffer vill du inte ha.
19 (AX) Det offer Gud vill ha
är en förkrossad ande.
Ett förkrossat och bedrövat hjärta
föraktar du inte, Gud.
20 Gör gott mot Sion i din nåd,
bygg upp Jerusalems murar.
21 (AY) Då ska du få glädjas åt rätta offer,
brännoffer och heloffer.
Då ska tjurar offras på ditt altare.
Tröst mot onda tungor
52 För körledaren. En vishetspsalm av David, 2 (AZ) när edomiten Doeg kom[z] och berättade för Saul att David hade gått in i Ahimeleks hus.
3 (BA) Varför skryter du med det onda,
du mäktige man?
Guds nåd består för alltid.
4 (BB) Din tunga tänker ut fördärv,
den är som en vässad rakkniv.
Du begår svek.
5 Du älskar ont mer än gott,
lögn mer än att tala sanning. Sela
6 Du älskar allt tal som skadar,
du falska tunga.
7 Därför ska Gud
riva ner dig för alltid,
gripa dig och rycka dig
ur din hydda,
utrota dig ur de levandes land. Sela
8 (BC) De rättfärdiga ska se det och frukta,
de ska le åt honom:
9 (BD) "Där är en man som inte
gjorde Gud till sin borg!
Han litade till sin stora rikedom,
han sökte styrka
genom att roffa åt sig[aa]."
10 (BE) Men jag är som ett grönskande
olivträd i Guds hus,
jag förtröstar på Guds nåd
i evigheters evighet.
11 (BF) Jag ska tacka dig i evighet
för det du har gjort.
Inför dina trogna
ska jag hoppas på ditt namn,
för det är gott.
De gudlösas dårskap
53 [ab]För körledaren, till mahalát[ac]. En vishetspsalm av David.
2 (BG) Dåren säger i sitt hjärta:
"Det finns ingen Gud."
Onda och vidriga
är deras gärningar,
ingen finns som gör det goda.
3 (BH) Gud blickar ner från himlen
över människors barn
för att se om det finns
någon som förstår,
någon som söker Gud.
4 Men alla har avfallit,
alla är fördärvade.
Ingen finns som gör det goda,
inte en enda.
5 Förstår de ingenting,
alla dessa förbrytare
som äter mitt folk som bröd
och inte åkallar Gud?
6 Där grips de av skräck,
men det finns inget att frukta,
för Gud skingrar deras ben
när de belägrar dig[ad].
Du får dem att skämmas,
för Gud har förkastat dem.
7 (BI) O att det från Sion
kom[ae] frälsning för Israel!
När Gud gör slut
på sitt folks fångenskap,
då ska Jakob jubla
och Israel glädjas.
Räddning från fiender
54 För körledaren, till stränginstrument. En vishetspsalm av David, 2 (BJ) när sifiterna kom[af] och sade till Saul: "David håller sig gömd hos oss."
3 (BK) Gud, fräls mig genom ditt namn,
döm mig rättvist genom din makt!
4 Gud, hör min bön,
lyssna till orden från min mun.
5 (BL) Främlingar reser sig mot mig,
våldsmän vill ta mitt liv.
De har inte Gud för ögonen. Sela
6 (BM) Se, Gud är min hjälpare,
Herren stöder min själ.
7 (BN) Det onda ska slå tillbaka
mot mina förföljare.
Förgör dem i din trofasthet!
8 (BO) Villigt ska jag offra till dig,
jag ska prisa ditt namn, Herre,
för det är gott.
9 (BP) Ur all nöd räddar han mig.
Mitt öga får se mina fienders fall.
Förrådd av en falsk vän
55 För körledaren, till stränginstrument. En vishetspsalm av David.
2 Lyssna, Gud, till min bön,
göm dig inte när jag ber om nåd,
3 hör på mig och svara mig!
Jag är rastlös av mitt bekymmer
och våndas
4 när fienden ropar
och den gudlöse skränar,
för de vräker ondska över mig
och jagar mig i vrede.
5 (BQ) Mitt hjärta grips av ångest
i mitt inre,
dödens fasor faller över mig.
6 Fruktan och bävan drabbar mig,
skräck lamslår mig
7 och jag säger:
Tänk om jag hade[ag] vingar
som duvan!
Då skulle jag flyga bort
och söka mig ett bo,
8 (BR) ja, fly långt bort
och stanna i öknen. Sela
9 Jag skulle skynda mig
att söka skydd
mot vinande vind och storm.
10 (BS) Förvirra dem, Herre,
splittra deras tungor,
för jag ser våld och bråk i staden.
11 Dag och natt går de runt den
uppe på murarna,
ondska och olycka råder därinne.
12 Den är full av fördärv,
förtryck och svek viker inte
från dess torg.
13 Det är inte en fiende som hånar mig,
det kunde jag bära.
Det är inte min ovän
som förhäver sig mot mig,
för honom kunde jag
gömma mig.
14 (BT) Nej, det är du, min like,
min vän och förtrogne –
15 vi som levde i ljuvlig förtrolighet,
vi som gick till Guds hus
i högtidsskaran!
16 (BU) Låt döden drabba dem,
låt dem gå levande ner
i dödsriket,
för ondskan råder i deras boning,
mitt ibland dem.[ah]
17 Men jag ropar till Gud,
och Herren ska frälsa mig.
18 (BV) Afton, morgon och middag
vill jag sucka och klaga,
och han ska höra min röst.
19 (BW) Han friköper min själ
och fredar mig
så att de inte kan närma sig[ai],
för det är många
som är emot mig.
20 (BX) Gud ska höra mig
och förödmjuka dem,
han som från urminnes tid
sitter på sin tron. Sela
De ändrar sig inte,
de fruktar inte Gud.
21 (BY) Han bär hand på sina vänner,
han kränker sitt förbund.
22 (BZ) Hans mun är halare än smör,
men han har strid i sitt hjärta.
Hans ord är lenare än olja,
men de är dragna svärd.
23 (CA) Kasta din börda på Herren,
han ska ta hand om dig.
Han låter aldrig
den rättfärdige vackla.
24 (CB) Du, Gud, ska störta dem ner
i fördärvets grop.
Blodtörstiga och bedragare
når inte ens halva sin ålder.
Men jag förtröstar på dig.
Förtröstan under förföljelse
56 (CC) För körledaren, till "Den stumma duvan i fjärran". En sång av David, när filisteerna grep honom i Gat[aj].
2 Förbarma dig över mig, Gud,
för människor jagar min själ.
Ständigt angriper de
och tränger mig,
3 (CD) ständigt jagar mina förföljare mig.
Många angriper mig i högmod.
4 När fruktan fyller mig
litar jag på dig.
5 (CE) På Gud, vars ord jag prisar,
på Gud litar jag
och fruktar inte.
Vad kan människor göra mig?
6 Ständigt förvränger de mina ord,
alla deras tankar
går ut på att skada mig.
7 (CF) De gaddar ihop sig,
de ligger på lur,
de vaktar på mina steg
och vill ta mitt liv.
8 (CG) Skulle de räddas i sin ondska?
Nej, slå ner folken
i din vrede, Gud!
9 (CH) Du håller räkning
på min flykts dagar[ak].
Samla mina tårar i ditt kärl[al],
för de står i din bok.
10 Mina fiender ska vika tillbaka
när jag ropar till dig.
Detta vet jag,
för[am] Gud är med mig.
11 På Gud, vars ord jag prisar,
på Herren, vars ord jag prisar,
12 (CI) på Gud litar jag
och fruktar inte.
Vad kan människor göra mig?
13 (CJ) Jag har gett löften till dig, Gud,
och jag ska uppfylla dem
med tackoffer.
14 (CK) Du har räddat min själ från döden
och mina fötter från fall,
så att jag kan vandra inför Gud
i de levandes ljus.
Bön och lovsång i nöden
57 (CL) För körledaren, "Fördärva inte[an]". En sång av David när han hade flytt undan Saul och var i grottan[ao].
2 (CM) Förbarma dig, Gud,
förbarma dig över mig!
Till dig flyr min själ,
i dina vingars skugga
tar jag min tillflykt
tills faran är över.
3 (CN) Jag ropar till Gud, den Högste,
till Gud, som fullbordar
sitt verk för mig.
4 (CO) Han sänder sin hjälp från himlen
och frälser mig
när mina förföljare hånar mig.[ap]
Sela
Gud sänder sin nåd
och sin sanning.
5 (CP) Min själ är omgiven av lejon,
jag ligger bland människoätare
med tänder[aq] som spjut och pilar
och tungor som skarpa svärd.
6 Visa din höghet över himlen, Gud,
och din härlighet över hela jorden!
7 (CQ) De lägger nät för mina fötter,
min själ är nerböjd.
De gräver en grop för mig,
men de faller själva däri.
Sela
8 (CR) [ar]Mitt hjärta är frimodigt, Gud,
mitt hjärta är frimodigt.[as]
Jag vill sjunga och spela.
9 (CS) Vakna, min ära[at],
vakna, lyra och harpa!
Jag vill väcka morgonrodnaden.
10 (CT) Jag vill tacka dig bland folken,
Herre,
lovsjunga dig bland folkslagen,
11 (CU) för din nåd är stor
och når till himlen,
din sanning ända till skyarna.
12 Visa din höghet över himlen, Gud,
och din härlighet över hela jorden!
Dom över de gudlösa
58 (CV) För körledaren, "Fördärva inte". En sång av David.
2 (CW) För ni verkligen rättfärdighetens
talan när ni tiger[au]?
Dömer ni rätta domar,
ni människors barn?
3 Nej, i hjärtat gör ni onda planer,
era händer banar väg
för våld i landet.
4 (CX) De gudlösa är avfälliga
från födseln,
lögnarna far vilse
ända från moderlivet.
5 (CY) De har gift som ormens gift,
de liknar en döv huggorm
som stänger sitt öra
6 och inte hör ormtjusaren,
den skicklige besvärjaren.
7 (CZ) Gud, krossa tänderna i deras mun,
bryt de unga lejonens käkar,
Herre!
8 (DA) Låt dem försvinna
likt vatten som rinner bort.
När han spänner bågen,
låt pilen vara utan udd.
9 (DB) Som snigeln smälter bort i slem
ska han försvinna,
som en kvinnas dödfödda foster
som aldrig fick se solen.
10 (DC) Innan era grytor
känner hettan från törnet,
vare sig det är färskt
eller brinner,
ska han svepa bort det
med en stormvind.[av]
11 (DD) Den rättfärdige ska glädja sig
när han ser hämnden,
han ska tvätta sina fötter
i den gudlöses blod,
12 (DE) och människor ska säga:
"Den rättfärdige får sin lön.
Det finns en Gud
som dömer på jorden."
Bön mot fienders försåt
59 (DF) För körledaren, "Fördärva inte". En sång av David när Saul sände män för att bevaka huset och döda honom[aw].
2 Rädda mig, min Gud,
från mina fiender,
beskydda mig
från mina motståndare!
3 Rädda mig från förbrytarna,
fräls mig från de blodtörstiga!
4 (DG) Se hur de lurar på min själ,
mäktiga män gaddar ihop sig
mot mig
utan att jag har begått
brott eller synd, Herre.
5 (DH) Jag är utan skuld,
men de rusar fram
och gör sig redo.
Vakna, kom till mig och se!
6 Herre Gud Sebaot, du Israels Gud,
vakna och ställ alla folk till svars,
skona inga trolösa förrädare!
Sela
7 De kommer tillbaka mot kvällen,
de morrar som hundar
och stryker runt i staden.
8 (DI) Se vad de spyr ut med sina munnar.
De har svärd på sina läppar
och tänker: "Vem hör oss?"
9 (DJ) Men du, Herre, ler åt dem.
Du gör narr av alla hedningar.
10 (DK) Du min styrka,
jag vill hålla mig till dig,
för du, Gud, är min borg.
11 (DL) Min Gud möter mig med sin nåd,
Gud låter mig se
mina förföljares fall.
12 (DM) Döda dem inte,
då kan mitt folk glömma det.
Skingra dem med din kraft,
störta dem, Herre,
du vår sköld!
13 Varje ord på deras läppar
är en synd i deras mun.
Låt dem fångas i sitt högmod
av den förbannelse och lögn
som de talar.
14 Förgör dem i vrede,
förgör dem så att de inte
finns mer!
Låt dem veta att Gud härskar
i Jakob och till jordens
yttersta ändar. Sela
15 De kommer tillbaka mot kvällen,
de morrar som hundar
och stryker runt i staden.
16 (DN) De strövar omkring efter föda,
blir de inte mätta så gnyr de[ax].
17 (DO) Men jag ska sjunga om din makt
och jubla var morgon
över din nåd,
för du är en borg för mig,
en tillflykt när jag är i nöd.
18 Du min styrka,
jag vill lovsjunga dig,
för Gud är min borg,
min nådige Gud.
Bön om räddning
60 För körledaren, till "Vittnesbördets lilja", en sång till lärdom. Av David, 2 (DP) när han var i strid med Aram-Naharajim och Aram-Soba[ay] och Joab kom tillbaka och slog edomiterna i Saltdalen, tolv tusen man.
3 Gud, du har förkastat oss
och krossat oss,
du har varit vred –
upprätta oss igen!
4 Du lät landet bäva och rämna.
Läk nu dess sprickor,
för det vacklar.
5 (DQ) Du lät ditt folk möta hårda ting,
du gav oss vin så att vi raglar.
6 Men åt dem som vördar dig
gav du ett baner
att lyfta för sanningens skull[az]. Sela
8 Gud har talat i sin helgedom[bb]:
"I triumf ska jag dela upp Sikem
och mäta upp Suckots dal.[bc]
9 (DS) Gilead är mitt, Manasse är mitt,
Efraim är min hjälm
och Juda min spira.
10 (DT) Moab är mitt tvättfat,
på Edom kastar jag min sko[bd].
Ropa av fröjd över mig, filisteer[be]!"
11 Vem för mig
till den befästa staden,
vem leder mig till Edom?
12 (DU) Är det inte du, Gud –
du som har förkastat oss
och inte drar ut
med våra härar, Gud?
13 (DV) Ge oss hjälp mot fienden,
människors hjälp är meningslös.
14 (DW) Med Gud ska vi göra storverk.
Han ska trampa ner våra fiender.
Kungens bön om välsignelse
61 För körledaren, till stränginstrument. Av David.
2 Gud, hör mitt rop,
lyssna till min bön!
3 Från jordens ände ropar jag till dig
när mitt hjärta mattas.
För mig upp på klippan
som är högre än jag,
4 (DX) för du har varit min tillflykt,
ett starkt torn mot fienden.
5 (DY) Låt mig bo i ditt tält för evigt
och ha min tillflykt
under dina vingar. Sela
6 Du, Gud, har hört mina löften,
du har gett mig en arvedel
bland dem som[bf] vördar ditt namn.
7 (DZ) Du förökar kungens dagar,
hans år ska vara
från släkte till släkte,
8 (EA) han ska trona för evigt inför Gud.
Låt nåd och sanning
bevara honom.
9 (EB) Då ska jag alltid lovsjunga ditt namn
och uppfylla mina löften
dag efter dag.
En tröstepsalm
62 För körledaren, till Jedutun. En psalm av David.
2 (EC) Bara hos Gud har min själ sin ro,
från honom kommer min frälsning.
3 (ED) Bara han är min klippa
och min frälsning, min borg.
Jag ska inte vackla.
4 Hur länge ska ni storma
mot en enda man,
tillsammans slå ner honom
som en lutande vägg,
en fallfärdig mur?
5 (EE) De rådslår om att störta honom
från hans höjd.
De älskar lögn,
de välsignar med sin mun
men förbannar i sitt hjärta. Sela
6 (EF) Bara hos Gud har du din ro,
min själ,
från honom kommer mitt hopp.
7 (EG) Bara han är min klippa
och min frälsning, min borg.
Jag ska inte vackla.
8 Hos Gud är min frälsning
och min ära,
i Gud är min starka klippa,
min tillflykt.
9 (EH) Lita alltid på honom, du folk,
utgjut era hjärtan för honom.
Gud är vår tillflykt. Sela
10 (EI) Människors barn
är bara en vindpust,
myndiga herrar sviker.
I vågskålen är de för lätta,
tillsammans väger de
mindre än luft.
11 (EJ) Lita inte till våld,
hoppas inte på stulet gods.
Fäst inte hjärtat vid rikedom,
även om den växer.
12 Ett har Gud talat,
två ting[bg] har jag hört:
Hos Gud finns makten,
13 (EK) och hos dig, Herre, finns nåd.
Du ska löna var och en
efter hans gärningar.
Längtan efter Gud
63 (EL) En psalm av David när han var i Juda öken[bh].
2 (EM) Gud, du är min Gud.
Tidigt[bi] söker jag dig.
Min själ törstar efter dig,
min kropp längtar efter dig
i[bj] ett torrt och törstigt[bk] land
utan vatten.
3 (EN) Så söker jag dig[bl] i helgedomen
för att se din makt och härlighet.
4 Din nåd är bättre än liv,
därför ska mina läppar prisa dig.
5 (EO) Jag ska lova dig så länge jag lever,
i ditt namn ska jag lyfta
mina händer.
6 Min själ blir mättad
som av feta rätter.
Med jublande läppar
lovsjunger min mun,
7 när jag minns dig på min bädd
och tänker på dig
under nattens timmar.
8 (EP) Du är min hjälp,
i dina vingars skugga jublar jag.
9 (EQ) Min själ håller sig tätt intill dig,
din högra hand stöder mig.
10 (ER) De som vill ta mitt liv
ska gå under[bm],
de ska hamna i jordens djup.
11 De ska överlämnas åt svärdet,
de ska bli schakalers byte.
12 (ES) Men kungen ska glädja sig i Gud.
Var och en som svär vid honom
ska skatta sig lycklig
när lögnarnas mun täpps till.
Beskydd mot onda planer
64 För körledaren. En psalm av David.
2 Gud, hör min röst när jag klagar,
skydda mitt liv från fiendens hot!
3 Göm mig från de ondas
hemliga planer[bn],
från förbrytarnas hetsiga hop.
4 (ET) De gör sina tungor
skarpa som svärd,
de laddar med bittra ord
som pilar
5 (EU) för att skjuta den oskyldige
ur bakhåll.
Plötsligt skjuter de honom
utan fruktan.
6 (EV) De uppmuntrar varandra
i sitt onda uppsåt[bo],
de talar om att lägga snaror,
de säger: "Vem skulle se oss?"
7 (EW) De smider onda planer:
"Nu har vi en färdig plan!"
Människans tankar och hjärta
är djupa.
8 (EX) Då skjuter Gud dem,
en plötslig pil
och de är sårade.
9 (EY) Deras egna tungor får dem på fall,
alla som ser dem
skakar på huvudet.
10 (EZ) Alla människor grips av skräck,
de förkunnar
vad Gud har gjort
och förstår att det är hans verk.
11 (FA) Den rättfärdige gläder sig i Herren
och flyr till honom,
och alla som har ärliga hjärtan
skattar sig lyckliga.
Guds godhets rikedom
65 För körledaren. En psalm av David,
en sång.
2 (FB) Gud, dig lovar man i stillhet[bp] i Sion.
Till dig uppfyller man löften.
3 Du som hör bön,
till dig kommer alla människor.
4 (FC) Synderna[bq] är mig[br] övermäktiga,
du är den som sonar våra brott.
5 (FD) Salig är den som du utväljer,
som får komma dig nära
och bo i dina gårdar[bs].
Låt oss mättas
av det goda i ditt hus,
det heliga i ditt tempel.
6 (FE) Du bönhör oss i rättfärdighet
med förunderliga gärningar,
du vår frälsnings Gud,
du tillflykt för jordens alla ändar
och för havet i fjärran.
7 Du gör bergen fasta med din makt,
du är rustad med kraft.
8 (FF) Du stillar havens brus,
böljornas brus och folkens oro.
9 De som bor vid jordens ändar
häpnar för dina tecken,
öster och väster[bt]
fyller du med jubel.
10 (FG) Du tar hand om jorden
och vattnar den,
du gör den mycket rik.
Guds flod är full av vatten.
Du skaffar säd åt människorna
när du så bereder jorden.
11 (FH) Du vattnar dess fåror
och jämnar det plöjda,
du mjukar upp den med skurar
och välsignar dess gröda.
12 (FI) Du kröner året[bu] med ditt goda,
dina spår dryper av rikedom.
13 (FJ) Vildmarkens beten dryper,
höjderna klär sig i glädje,
14 ängarna fylls av hjordar
och dalarna täcks med säd.
Man ropar av glädje och sjunger.
Tacksamhet och lovsång
66 (FK) För körledaren. En sång, en psalm.
Ropa till Gud, hela jorden!
2 Lovsjung hans namns ära,
ge honom ära och pris!
3 (FL) Säg till Gud:
Hur förunderliga
är inte dina gärningar!
Dina fiender kryper för dig,
för din stora makt.
4 Hela jorden ska tillbe dig
och lovsjunga dig,
de ska lovsjunga ditt namn.
Sela
5 (FM) Kom och se vad Gud har gjort,
förunderliga gärningar
bland människors barn.
6 (FN) Han förvandlade havet
till torr mark,
de gick till fots genom floden.[bv]
Där gladdes vi över honom.
7 (FO) I sin makt härskar han för evigt,
hans ögon vakar över folken.
De upproriska får inte resa sig.
Sela
8 Prisa vår Gud, ni folk,
låt hans lov ljuda högt,
9 (FP) för han gav liv åt vår själ
och lät inte vår fot vackla.
10 (FQ) Du prövade oss, Gud,
du luttrade oss
som man luttrar silver.
11 Du lät oss fastna i nätet,
du lade tunga bördor på vår rygg.
12 (FR) Du lät människor fara fram
över vårt huvud,
vi gick genom eld och vatten.
Men du förde oss ut till överflöd.
13 (FS) Jag kommer till ditt hus
med brännoffer,
jag vill uppfylla mina löften till dig,
14 det som mina läppar utbrast
och min mun sade
när jag var i nöd.
15 Jag vill bära fram feta brännoffer
och rök av baggar till dig,
jag vill offra både tjurar och bockar.
Sela
16 Kom och hör,
alla ni som vördar Gud!
Jag ska berätta
vad han gjort för min själ.
17 (FT) Jag ropade till honom med min mun
och hade lovsång på min tunga.
18 (FU) Hade jag haft ondska i mitt hjärta,
hade Herren inte hört mig.
19 Men Gud har verkligen hört,
han har lyssnat till min bön.
20 Lovad är Gud,
som inte har avvisat min bön
eller tagit sin nåd ifrån mig!
Önskan om Guds välsignelse
67 För körledaren, med stränginstrument. En psalm, en sång.
2 (FV) Må Gud vara nådig mot oss
och välsigna oss,
må han låta sitt ansikte
lysa över oss. Sela
3 (FW) Då ska din väg bli känd på jorden,
din frälsning bland alla hednafolk.
4 (FX) Folken ska tacka dig, Gud,
alla folk ska tacka dig.
5 (FY) Folkslagen ska glädjas och jubla,
för du dömer folken rätt
och leder folkslagen på jorden.
Sela
6 Folken ska tacka dig, Gud,
alla folk ska tacka dig.
7 (FZ) Jorden ger sin gröda
och Gud, vår Gud, välsignar oss.
8 Må Gud välsigna oss,
och må jordens alla ändar
vörda honom.
Guds makt i dom och frälsning
68 För körledaren. En psalm, en sång av David.
2 (GA) Gud reser sig,
hans fiender skingras,
de som hatar honom
flyr för hans ansikte.
3 (GB) Som rök driver bort
fördriver du dem,
som vax smälter för eld
förgås de gudlösa inför Gud.
4 (GC) Men de rättfärdiga gläder sig,
de jublar inför Gud
och fröjdas av glädje.
5 (GD) Sjung till Gud,
lovsjung hans namn,
bana väg för honom
som drar fram genom öknarna[bw]!
Herren är hans namn,
jubla inför honom,
6 (GE) de faderlösas fader
och änkornas försvarare,
Gud i sin heliga boning.
7 (GF) Gud ger de ensamma ett hem
och de fångna frihet och lycka.
Men de upproriska bor i en öken.
8 (GG) Gud, när du drog ut
i spetsen för ditt folk,
när du gick fram i ödemarken,
Sela
9 (GH) då bävade jorden,
då strömmade regn
från himlen inför Gud,
själva Sinai bävade inför Gud,
Israels Gud.
10 (GI) Rikligt regn lät du falla, Gud,
din trötta egendom gav du kraft.
11 Din skara fick bo där,
du sörjde för de svaga
i din godhet, Gud.
12 (GJ) Herren låter ordet höras,
en här av kvinnor bär glädjebudet:
13 (GK) "Härarnas kungar flyr,
de flyr och husmodern delar bytet!
14 (GL) Ska ni då ligga stilla i era fållor?
Duvans vingar[bx] är täckta med silver
och hennes fjädrar
med skimrande guld.
15 När den Allsmäktige
skingrade kungarna i landet,
föll snön över Salmon[by]."
16 Bashans berg[bz] är ett Guds berg,
ett berg med höga toppar
är Bashans berg.
17 (GM) Ni höga berg,
varför ser ni ner på berget
som Gud har valt till sin boning?
Herren ska bo där för alltid.
18 (GN) Guds vagnar är tiotusentals,
tusen och åter tusen.
Herren är mitt ibland dem,
i helighet som på Sinai.
19 (GO) Du steg upp i höjden,
du tog fångar,
du fick gåvor bland människorna,
även de upproriska –
för att du, Herre vår Gud,
skulle bo där.[ca]
20 Lovad är Herren!
Dag efter dag bär han oss,
Gud är vår frälsning. Sela
21 (GP) Gud är för oss en frälsningens Gud,
hos Herren Gud[cb]
finns en utväg från döden.
22 (GQ) Ja, Gud krossar
sina fienders huvuden,
den håriga hjässan hos den
som framhärdar i synd.
23 (GR) Herren säger:
"Jag ska hämta dem från Bashan,
hämta dem från havets djup,
24 så att du får doppa din fot i blod
och dina hundars tunga
får sin del av fienderna."
25 Gud, man ser ditt högtidståg,
min Guds, min kungs tåg
i helgedomen.
26 Sångare går främst,
harpspelare följer efter
bland jungfrur som slår på
tamburin.
27 (GS) Lova Gud i församlingarna,
lova Herren, ni av Israels källa!
28 (GT) Där går Benjamin,
den yngste som leder dem,
där går skaran av Juda furstar,
Sebulons furstar, Naftalis furstar.
29 Gud, visa din styrka[cc]!
Gud, stärk vad du gjort för oss!
30 (GU) På grund av ditt tempel
i Jerusalem
ska kungar komma
med gåvor till dig.
31 (GV) Straffa odjuret i vassen,
tjurarnas hop och folkens kalvar.
Ödmjukt ska de hylla dig
med silverstycken.
Han skingrar[cd] de folk
som vill ha krig.
32 (GW) Sändebud[ce] ska komma från Egypten,
Nubien ska skynda att
sträcka sina händer till Gud.
33 Jordens riken, sjung till Gud,
lovsjung Herren, Sela
34 (GX) honom som drar fram
över himlen, urtidens himmel.
Hör, han höjer sin röst,
en mäktig röst!
35 Ge Gud makten!
Hans majestät är över Israel,
hans makt är i skyarna.
36 (GY) Fruktad är du, Gud,
i din helgedom.
Israels Gud ger makt och styrka
åt sitt folk.
Lovad är Gud!
Messias lidande
69 (GZ) För körledaren, till "Liljorna".
Av David.
2 (HA) Fräls mig, Gud!
Vattnet når mig till halsen.
3 (HB) Jag har sjunkit i djupaste dy
utan fotfäste,
jag är ute på djupt vatten
och strömmen sköljer över mig.
4 (HC) Jag har ropat mig trött,
min strupe är hes,
min blick är matt
av väntan på Gud.
5 (HD) De som hatar mig utan anledning
är fler än håren på mitt huvud.
Många vill förgöra mig,
de är mina fiender utan orsak.
Vad jag inte har stulit
måste jag ersätta.
6 Gud, du känner min dårskap,
min skuld är inte dold för dig.
7 Herre, Gud Sebaot,
låt inte dem som hoppas på dig
få skämmas för min skull,
låt inte dem som söker dig
få vanära för min skull,
du Israels Gud.
8 (HE) För din skull får jag utstå hån,
vanära täcker mitt ansikte.
9 (HF) Jag har blivit en främling
för mina bröder,
främmande för min mors barn.
10 (HG) Brinnande iver för ditt hus
har förtärt mig,
dina smädares smädelser
föll över mig.[cf]
11 Jag grät i min själ[cg] och fastade,
men det blev jag hånad för.
12 Jag klädde mig i sorgdräkt,
men jag blev ett ordspråk för dem.
13 (HH) De som sitter i porten
pratar om mig,
drinkare gör visor om mig.
14 (HI) Men jag bär min bön
till dig, Herre, i nådens tid.
Gud, svara mig i din stora godhet,
i din frälsande trofasthet!
15 Rädda mig ur dyn
så att jag inte sjunker,
rädda mig
från dem som hatar mig
och från de djupa vattnen.
16 Låt inte vattenströmmarna
skölja över mig,
låt inte djupet sluka mig,
låt inte brunnens gap
slå igen över mig.
17 Svara mig, Herre,
för din nåd är god!
Vänd dig till mig
i din stora barmhärtighet.
18 (HJ) Dölj inte ditt ansikte för din tjänare,
för jag är i nöd.
Skynda dig, svara mig!
19 Kom till min själ, återlös den,
friköp mig från mina fiender.
20 Du känner den skymf,
skam och vanära jag får utstå.
Du ser alla mina ovänner.
21 Förakt har krossat mitt hjärta,
jag är sjuk.
Jag hoppades på medlidande
men fick inget,
på tröstare men fann ingen.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation