The Daily Audio Bible

48 En kort tid därefter fick Josef en dag reda på att hans far låg på sitt yttersta. Han tog därför med sig sina två söner Manasse och Efraim och gick för att besöka honom.

² När Jakob hörde att Josef hade kommit dit, samlade han all sin styrka och satte sig upp i sängen för att hälsa på honom

³ och sa till honom:Gud, den allsmäktige, visade sig för mig i Lus i Kanaans land och välsignade mig

⁴ och sa till mig: 'Jag ska göra dig till ett stort folk, och jag ska ge Kanaans land till dig och dina barnbarn som en evig besittning.'

⁵ Därför adopterar jag nu dina två söner, Efraim och Manasse, som föddes här i Egyptens land innan jag kom hit, och de ska få ärva mig på samma sätt som Ruben och Simeon.

⁶ Men de andra barnen som du får ska bli dina egna, och de ska ärva Efraims och Manasses del från dig.

⁷ Din mor Rakel dog nämligen efter det att hon fött bara två barn, när jag kom från Paddan-Aram. Vi var inte långt ifrån Efrat och jag begravde henne där, på vägen till Betlehem.

⁸ Sedan såg Israel på de två pojkarna och sa: Är det dessa två?

⁹ Ja, svarade Josef. Detta är mina söner, som Gud har gett mig här i Egypten.Israel sa: För fram dem till mig så ska jag välsigna dem.

¹⁰ På grund av sin höga ålder kunde Israel knappt se. Därför tog Josef pojkarna till honom, så att han kunde kyssa och omfamna dem.

¹¹ Israel sa till Josef: Jag trodde aldrig att jag skulle få se dig igen, men nu har Gud låtit mig få se dina barn också.

^12-13 Josef tog pojkarna från Israels famn och bugade sig djupt med ansiktet mot marken. Så förde han fram pojkarna till Israel, med Efraim på sin högra sida och Manasse på sin vänstra framför Israels högra hand.

¹⁴ Men Israel lade armarna i kors när han sträckte ut dem för att lägga händerna på pojkarnas huvud, så att hans högra hand vilade på den yngre pojken Efraims huvud och hans vänstra hand på den äldre pojken Manasses huvud. Detta gjorde han avsiktligt.

¹⁵ Sedan välsignade han Josef med denna välsignelse: Gud, mina förfäder Abrahams och Isaks Gud, den Gud som har varit min herde hela livet, ska välsigna dessa pojkar underbart.

¹⁶ Han är den ängel som har skyddat mig från all skada. Dessa pojkar ska hedra mitt namn och min fader Abrahams och Isaks namn, och de ska bli ett mäktigt folk.

¹⁷ Men Josef blev upprörd och stött när han såg att hans far hade lagt sin högra hand på Efraims huvud. Därför lyfte han den för att lägga den på Manasses huvud i stället.

¹⁸ Far, du har din högra hand på fel huvud! sa han. Detta är den äldste, lägg din högra hand på honom!

¹⁹ Men Israel vägrade. Jag vet vad jag gör, min son, sa han. Manasse ska bli ett stort folk, men hans yngre bror ska bli ett ännu större.

²⁰ Därför välsignade Jakob pojkarna denna dag med orden: Israels folk ska välsigna varandra genom att säga: 'Gud ska göra dig lika framgångsrik som Efraim och Manasse.' Han satte alltså Efraim före Manasse.

²¹ Sedan sa Israel till Josef: Jag ska snart dö, men Gud kommer att vara med dig och föra dig tillbaka till Kanaan, dina förfäders land.

²² Och jag har gett det utvalda Sikems land till dig i stället för till dina bröder. Det är den del av landet som jag tog från amoreerna med svärd och båge.

Jakob profeterar över sina söner

49 Sedan kallade Jakob samman alla sina söner och sa: Ställ er runt omkring mig, så ska jag berätta för er vad som kommer att hända med er under kommande dagar.

² Lyssna till mig, Jakobs söner, lyssna till Israel, er far.

³ Ruben, du min äldste son och barn av min ungdoms fulla kraft. Du är den förste i rang.

⁴ Men du är motspänstig som de vilda vågorna på havet, och i praktiken ska du inte vara den förste längre. Jag ska be dig stiga ned, för du vanhedrade mig när du låg med en av mina hustrur.

⁵ Simeon och Levi är ganska lika, de är män fyllda av våld och orättvisa.

⁶ Jag vill inte ha något gemensamt med dem och inte ha deras råd. I vrede har de dödat män, och oxar har de plågat för nöjes skull.

⁷ Förbannad vare deras vrede, för den är våldsam och grym. Därför ska jag skingra deras ättlingar i hela Israel.

⁸ Juda, dina bröder kommer att prisa dig! Du kommer att förgöra dina fiender. Din fars söner ska böja sig inför dig.

⁹ Juda är ett ungt lejon, som har slutat att äta sitt byte. Han har lagt sig ned som ett lejon som slår sig till ro. Vem vågar oroa honom?

¹⁰ Spiran ska inte vika från Juda, förrän den kommer, som alla nationer ska lyda.

¹¹ Han har bundit sin åsna vid en vinstock, ja, åsnefålen vid en utvald gren. Han har tvättat sina kläder i vin och sin mantel i druvans blod.

¹² Hans ögon är mörkare än vin och hans tänder är vitare än mjölk.

¹³ Sebulon ska bo vid havets strand och bli en hamn för skeppen, med sina gränser utsträckta till Sidon.

¹⁴ Isaskar är ett starkt lastdjur, som vilar mellan sadelväskorna.

¹⁵ När han ser hur gott landet är, går han in under bördan och tjänar sina herrar med kraft.

¹⁶ Dan ska ge sitt folk rättvisa.

¹⁷ Han ska vara som en orm på stigen, en huggorm som stinger hästen i hoven, så att dess ryttare faller av.

¹⁸ Jag väntar på din frälsning, Herre.

¹⁹ Ett band av rövare ska trampa ned Gad, men han ska plundra och förfölja dem!

²⁰ Aser ska laga till utsökta maträtter som passar en konungs bord!

²¹ Naftali är som en hjort, som man släppt lös och som föder välskapade kalvar.

²² Josef är ett fruktbart träd vid källan. Hans grenar når över muren och skuggar den.

²³ Han blev allvarligt sårad av dem som sköt honom och förföljde honom,

²⁴ men han höll sin båge stadigt med fast arm, för Jakobs Mäktige, Herden, Israels Klippa, stödde honom.

²⁵ Dina förfäders Gud, den Allsmäktige, ska välsigna dig med himlens välsignelser ovanifrån och med jordens välsignelser underifrån, bröstets och livmoderns välsignelser,

²⁶ välsignelser som sträcker sig högre än de eviga bergen. Detta ska vara välsignelserna över Josefs huvud, över honom som ska regera över sina bröder.

²⁷ Benjamin är en hungrig varg som stryker omkring. Han uppslukar sina fiender på morgonen, och på kvällen delar han bytet.

²⁸ Detta är de välsignelser som Israel välsignade sina söner med.

^29-30 Sedan sa han till dem: Snart kommer jag att dö. Ni måste begrava mig hos mina förfäder i Kanaans land, i grottan på åkern i Makpela vid Mamre, den åker som Abraham köpte av hetiten Efron som begravningsplats.

³¹ Där är Abraham och hans hustru Sara begravda. Där ligger också Isak och hans hustru Rebecka, och där begravde jag Lea.

³² Det är den grotta som min farfar Abraham köpte från Hets söner.

³³ När Jakob hade avslutat sina profetior om sönerna, lade han sig ned på sängen, drog sitt sista andedrag och dog.

Man förvånas över alla underverk

²⁹ Jesus återvände nu till Galileiska sjön och gick upp på ett berg i närheten av sjön och satte sig där.

³⁰ Och en stor folkmassa kom till honom. Bland dem fanns lama, blinda, döva, stumma och många med andra sjukdomar. Man lade dem framför Jesus, och han botade dem alla.

³¹ Människorna kunde knappast fatta det. De som tidigare inte hade kunnat säga ett ord pratade nu ivrigt. De som varit lama hoppade och sprang, och de som hade varit blinda såg sig omkring! Och de lovprisade Gud.

Jesus ger mat åt fyra tusen

³² Sedan kallade Jesus på sina lärjungar och sa: Jag har nöd för dessa människor. De har varit här hos mig i tre dagar och har inget kvar att äta. Jag vill inte skicka iväg dem hungriga, för då kanske de svimmar av utmattning längs vägen.

³³ Lärjungarna svarade: Men var ska vi få tag på tillräckligt med mat åt dem här i öknen?

³⁴ Då frågade Jesus: Hur mycket mat har ni? Sju brödstycken och några små fiskar, svarade de.

³⁵ Då bad Jesus människorna att slå sig ner på marken.

³⁶ Han tog de sju brödstyckena och fiskarna och tackade Gud för dem och delade dem i stycken och gav dem till lärjungarna, som i sin tur räckte dem till folket.

^37-38 Och alla åt tills de blev mätta - fyra tusen män förutom kvinnor och barn. Och när man samlade upp det som blev över, blev det sju fulla korgar.

³⁹ Sedan lät Jesus människorna gå hem, men själv steg han i en båt och for över sjön till Magadan.

De religiösa ledarna begär ett tecken från himlen

16 En dag kom fariseerna och saddukeerna för att sätta Jesus på prov och krävde att han med under och tecken skulle bevisa sitt gudomliga uppdrag.

^2-3 Han svarade: Ni är bra på att spå väder: röd himmel på kvällen betyder vackert väder på morgonen, men röd himmel på morgonen betyder dåligt väder hela dagen. Men det som i dag sker framför ögonen på er kan ni inte bedöma.

⁴ Detta onda, gudlösa folk kräver alltid tecken från Gud, men det kommer inte att få se något annat tecken än det profeten Jona fick se. Sedan lämnade Jesus dem och gick därifrån.

Jesus varnar för felaktig undervisning

⁵ När de kom fram till andra sidan sjön upptäckte lärjungarna att de hade glömt att ta med sig mat.

⁶ Var försiktiga, varnade Jesus dem. Se upp med den jäst som fariseerna och saddukeerna har.

⁷ De trodde att han sa detta därför att de hade glömt att ta med sig bröd.

⁸ Jesus förstod naturligtvis vad de tänkte och sa till dem: Vilken svag tro ni har! Varför är ni så oroliga för att ni inte har någon mat?

⁹ Ska ni aldrig lära er att förstå detta? Kommer ni inte alls ihåg de fem tusen jag mättade med fem brödstycken och de korgar som blev över?

¹⁰ Eller de fyra tusen jag mättade och all mat som blev över?

¹¹ Hur kan ni ens tro att jag talade om mat? Men jag säger till er igen: Se upp med fariseernas och saddukeernas jäst.

¹² Då förstod de äntligen att han med jäst menade fariseernas och saddukeernas falska undervisning.

En bön för kungen

^1-2 Herren ska vara med dig den dag då du möter svårigheter! Vår stamfar Jakobs Gud ska hålla dig borta från allt ont!

³ Han ska sända dig hjälp från sitt tempel på berget Sion.

⁴ Han kommer ihåg de gåvor du har gett honom, dina offer och brännoffer.

⁵ Han vill ge dig vad du längtar efter och låter dig lyckas med alla dina planer.

⁶ Vi ska jubla vid nyheterna om din seger och låta våra flaggor vaja som lovsång till Gud för allt som han har gjort! Herren besvarar alla dina böner!

⁷ Herren ger kungen seger. Det vet jag att han gör! Han hör mig från sin heliga himmel och ger mig stora segrar.

⁸ Många folk litar på arméer och vapen, men vi sätter vårt hopp till Herren, vår Gud.

⁹ Dessa folk går under och försvinner, men vi ska resa oss och stå starka och fasta!

¹⁰ Ge seger till vår kung, Herre! Herre, hör när vi ropar till dig!

²⁰ Min son, lyssna till vad jag har att säga dig! Lyssna noga!

²¹ Ha alltid dessa tankar i sinnet! Låt dem tränga djupt in i ditt medvetande,

²² för de kommer att innebära verkligt liv för dig och ge dig hälsa till hela kroppen.

²³ Du bör framför allt vaka över dina tankar, för de påverkar allt annat i livet.

²⁴ Låna inte din mun och dina läppar till lögn eller meningslöst prat.

²⁵ Se rakt fram! Fäst blicken på det som ligger framför.

²⁶ Vaka över dina steg! Håll dig till den rätta vägen, så kan du vara trygg.

²⁷ Se dig inte om vare sig till höger eller vänster, och vik inte av ett steg från den rätta vägen.