Previous Prev Day Next DayNext

The Daily Audio Bible

This reading plan is provided by Brian Hardin from Daily Audio Bible.
Duration: 731 days

Today's audio is from the CEV. Switch to the CEV to read along with the audio.

Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Version
2 Moseboken 34:1-35:9

De nya stentavlorna

34 (A) Herren sade till Mose: ”Hugg ut två stentavlor åt dig, likadana som de förra. På dem ska jag skriva samma ord som stod på de förra tavlorna, som du slog sönder. Var redo tidigt i morgon. Du ska då på morgonen stiga upp på Sinai berg och ställa dig på bergets topp för att möta mig där. Ingen får komma upp tillsammans med dig, och ingen får visa sig på hela berget. Får och kor får inte heller beta framför berget.”

Mose högg ut två stentavlor, likadana som de förra, och tidigt nästa morgon gick han upp på Sinai berg som Herren hade befallt honom. Han tog med sig de båda stentavlorna. Då steg Herren ner i molnskyn och ställde sig[a] där nära intill honom och ropade ut Herrens namn. (B) Och Herren gick förbi honom där han stod och ropade: ”Herren! Herren! – en barmhärtig och nådig Gud, sen till vrede och stor i nåd och sanning. (C) Han bevarar nåd mot tusenden och förlåter brott, synd och skuld, men låter ingen bli ostraffad utan låter straffet för fädernas missgärning drabba barn och barnbarn till tredje och fjärde led.”

Då böjde sig Mose hastigt ner mot jorden och tillbad. Han sade: ”Herre, om jag har funnit nåd för dina ögon, så må Herren gå mitt ibland oss, fastän det är ett hårdnackat folk. Och förlåt oss vår synd och skuld och gör oss till din arvedel.”

Förbundet förnyas

10 (D) Herren svarade: ”Se, jag sluter ett förbund: Inför hela ditt folk ska jag göra sådana under som inte har gjorts på hela jorden eller hos något folk. Och hela det folk som du är mitt ibland ska se Herrens gärning, för det som jag gör med dig är förunderligt stort. 11 Rätta dig efter det jag i dag befaller dig. Se, jag ska driva bort amoreerna, kananeerna, hetiterna, perisseerna, hiveerna och jebusiterna för dig. 12 (E) Ta dig till vara för att sluta förbund med invånarna i det land dit du kommer, så att de inte blir till en snara för dig. 13 (F) I stället ska ni bryta ner deras altaren, krossa deras stoder och hugga ner deras asherapålar[b]. 14 (G) Du ska inte tillbe någon annan gud, för Herren heter Nitisk, en nitisk Gud är han. 15 (H) Du ska inte sluta något förbund med invånarna i landet, eftersom de trolöst håller sig till sina gudar och offrar åt dem. När de då inbjuder dig kommer du att äta av deras offer. 16 (I) Du kommer också att ta deras döttrar till hustrur åt dina söner, och när då deras döttrar trolöst håller sig till sina gudar kommer de också att förleda dina söner att trolöst hålla sig till dem.

17 (J) Du ska inte göra några gjutna gudar åt dig.

18 (K) Du ska fira det osyrade brödets högtid. I sju dagar ska du äta osyrat bröd, så som jag har befallt dig, på den bestämda tiden i månaden Aviv. Det var i månaden Aviv som du drog ut ur Egypten.

19 (L) Allt som först kommer ut ur moderlivet är mitt, liksom allt förstfött av hankön bland din boskap, det må vara oxe eller får. 20 (M) Men ett förstfött åsneföl ska du lösa ut med ett lamm, och om du inte vill lösa ut det ska du krossa nacken på det. Varje förstfödd bland dina söner ska du lösa ut. Ingen ska träda fram inför mitt ansikte med tomma händer.

21 (N) Sex dagar ska du arbeta, men på sjunde dagen ska du vila. Också under plöjningstiden och skördetiden ska du ha vilodag.

22 (O) Du ska fira veckohögtiden[c] när du skördar det första vetet och bärgningshögtiden[d] vid årets slut. 23 (P) Tre gånger om året ska alla dina män träda fram inför Herren Gud, Israels Gud, 24 för jag ska driva undan folk för dig och utvidga ditt område. Ingen ska stå efter ditt land, när du tre gånger om året drar upp för att träda fram inför Herren din Guds ansikte.

25 (Q) Du ska inte offra blodet av mitt slaktoffer tillsammans med något som är syrat.

Påskhögtidens slaktoffer ska inte lämnas kvar över natten till morgonen.

26 (R) Det bästa av din marks förstlingsfrukter ska du föra till Herren din Guds hus.

Du ska inte koka en killing i mjölken från dess mor.”

27 (S) Herren sade till Mose: ”Skriv upp dessa ord åt dig, för i enlighet med dessa ord har jag slutit ett förbund med dig och med Israel.” 28 (T) Och han blev kvar där hos Herren i fyrtio dagar och fyrtio nätter utan att äta och dricka. Och han skrev på tavlorna förbundets ord, de tio budorden[e].

Strålglansen från Moses ansikte

29 (U) När Mose sedan kom ner från Sinai berg och hade med sig vittnesbördets båda tavlor på vägen ner, visste han inte att hans ansiktes hy strålade[f] efter att han hade talat med Herren. 30 Aron och alla Israels barn såg Mose, och se, hans ansiktes hy strålade. Och de var rädda för att komma nära honom. 31 Men Mose ropade till dem. Då vände Aron och församlingens alla hövdingar tillbaka till honom, och Mose talade till dem. 32 Sedan kom alla Israels barn fram till honom, och han gav dem alla de bud som Herren hade sagt honom på Sinai berg.

33 (V) När Mose hade talat färdigt till dem hängde han en slöja för ansiktet[g]. 34 Varje gång som Mose trädde fram inför Herrens ansikte för att tala med honom tog han av sig slöjan tills han gick ut igen. När han kom ut, talade han till Israels barn det som han fått befallning om. 35 Och Israels barn såg att Moses ansikte strålade, och Mose hängde slöjan över ansiktet igen tills han gick in för att tala med Herren.

Regler för sabbaten

35 Mose samlade hela Israels församling och sade till dem: ”Detta är vad Herren har befallt er att göra. (W) Under sex dagar ska ni utföra ert arbete, men den sjunde dagen ska vara helig för er, en Herrens sabbat för vila. Var och en som utför något arbete på den dagen ska dödas. Ni ska inte göra upp eld på sabbaten, var ni än bor.”

Material till tabernaklet

Mose sade till hela Israels församling: ”Detta är vad Herren har befallt: (X) Ta upp bland er en offergåva åt Herren. Var och en som har ett hjärta som är villigt till det ska bära fram denna offergåva åt Herren: guld, silver och koppar, mörkblått, purpurrött och karmosinrött garn, fint lingarn och gethår, rödfärgade fårskinn, tahasskinn, akacieträ, olja till ljusstaken, kryddor till smörjelseoljan och till den väldoftande rökelsen samt onyxstenar och infattningsstenar till efoden och bröstskölden.

Matteusevangeliet 27:15-31

15 (A) Vid högtiden brukade ståthållaren frige en fånge, en som de själva önskade. 16 Just då hade man en beryktad fånge som hette Barabbas[a]. 17 (B) När de nu var samlade, frågade Pilatus dem: "Vem vill ni att jag ska frige åt er: Barabbas eller Jesus som kallas Messias?" 18 Han visste nämligen att det var av avund som de hade utlämnat honom.

19 Medan Pilatus satt på domarsätet, sände hans hustru bud till honom: "Du ska inte ha med den där rättfärdige mannen att göra! I natt var jag svårt plågad i en dröm för hans skull." 20 Men översteprästerna och de äldste övertalade folket att kräva att få Barabbas fri och att Jesus skulle dödas. 21 (C) När ståthållaren frågade dem: "Vem av de två vill ni att jag friger åt er?", svarade de: "Barabbas!" 22 Pilatus frågade dem: "Vad ska jag då göra med Jesus som kallas Messias?" Alla svarade: "Korsfäst honom!" 23 Han frågade: "Vad har han då gjort för ont?" Men de skrek ännu högre: "Korsfäst honom!"

24 (D) När Pilatus såg att inget hjälpte utan oron bara ökade, tog han vatten och tvådde sina händer inför folket och sade: "Jag är oskyldig till den mannens blod. Det här får ni själva ta ansvar för." 25 (E) Allt folket svarade: "Låt hans blod komma över oss och över våra barn!" 26 Då frigav han Barabbas åt dem, men Jesus lät han gissla[b] och utlämnade honom till att korsfästas.

Jesus hånas och misshandlas

27 (F) Därefter tog ståthållarens soldater med sig Jesus in i pretoriet[c] och samlade hela vaktstyrkan runt honom. 28 De drog av honom kläderna och hängde på honom en röd soldatmantel, 29 vred ihop en krona av törne och satte den på hans huvud och stack en käpp i hans högra hand. Sedan böjde de knä inför honom och hånade honom och sade: "Leve judarnas kung!" 30 (G) Och de spottade på honom och tog käppen och slog honom i huvudet.

31 När de hade hånat honom, tog de av honom manteln och satte på honom hans egna kläder och förde bort honom för att korsfästas.

Psaltaren 33:12-22

12 (A) Saligt är det folk
        som har Herren till sin Gud,
    det folk han har utvalt
        till sin arvedel.
13 Från himlen blickar Herren ner,
    han ser alla människors barn,
14 (B) från sin boning betraktar han
    alla som bor på jorden.
15 (C) Han formar alla deras hjärtan,
    han förstår alla deras verk.

16 (D) En kung segrar inte
        genom stor armé,
    en hjälte räddar sig inte
        genom stor styrka.
17 (E) En häst ger inget hopp om seger,
    med all sin kraft räddar den inte.
18 (F) Men Herrens ögon ser till dem
        som vördar honom,
    till dem som hoppas på hans nåd,
19 (G) för att rädda deras själ från döden
    och hålla dem vid liv
        i hungerns tid.

20 (H) Vår själ väntar på Herren,
    han är vår hjälp
        och vår sköld.
21 I honom gläder sig vårt hjärta,
    vi förtröstar på hans heliga namn.
22 Låt din nåd vila över oss, Herre!
    Vi sätter vårt hopp till dig.

Ordspråksboken 9:1-6

Vishetens inbjudan

Visheten har byggt sitt hus,

    hon har huggit ut[a]
        sina sju pelare.
(A) Hon har slaktat sin boskap,
    blandat sitt vin
        och dukat sitt bord.
(B) Hon har sänt ut sina tjänarinnor,
    hon ropar från stadens
        översta höjder:[b]
”Du som är okunnig, kom hit!”
    Till den som saknar vett säger hon:
”Kom, ät av mitt bröd
    och drick av det vin
        som jag blandat!
Lämna okunnigheten
        så får ni leva,
    och gå fram på förståndets väg.

Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)

Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation