The Daily Audio Bible
Today's audio is from the CEV. Switch to the CEV to read along with the audio.
De tio buden på nya stentavlor
34 Herren sa till Mose: Hugg ut två stentavlor, likadana som de förra. Sedan ska jag på nytt skriva de ord som fanns på tavlorna du slog sönder.
2 Gör dig klar att i morgon bitti komma upp på berget Sinai och möta mig där på toppen av berget.
3 Ingen får gå med dig, och ingen får heller vara någonstans på berget. Låt inte heller era hjordar gå och beta i närheten av berget.
4 Mose högg ut två stentavlor, lika de första han haft, och steg tidigt på morgonen upp på berget Sinai, som Herren hade sagt till honom, och han hade tavlorna med sig.
5 Då steg Herren ner i molnpelaren och ställde sig bredvid honom och gick förbi honom och ropade ut sitt namn.
6 Jag är Herren, den nådefulle och barmhärtige Guden, ropade han, som inte lätt blir vred men är stor i kärlek och sanning.
7 Jag, Herren, bevisar min trofasta kärlek till tusentals människor genom att förlåta deras synder, men jag låter inte den skyldige slippa straffet utan utkräver det av syndarens barn och barnbarn ända ner till tredje och fjärde generation.
8 Mose föll då ner inför Herrens ansikte och tillbad
9 och sa: Om det är sant att jag funnit nåd inför dina ögon, Herre, gå då med oss till löfteslandet. Ja, det är ett motspänstigt och envist folk, men förlåt oss våra synder och missgärningar och ta emot oss som dina egna.
10 Herren svarade: Ja, jag ska ingå ett förbund med er. Jag ska göra sådana under som aldrig tidigare gjorts någonstans på hela jorden, och hela Israels folk ska få se Herrens makt, den väldiga makt som jag ska uppenbara på er.
11 Er del av förbundet blir att hålla alla mina bud. Då ska jag fördriva amoreerna, kananeerna, hetiterna, perisseerna, hiveerna och jebuseerna för er.
12 Men var mycket noga med att inte kompromissa med folket i det land ni kommer till, för om ni gör det kommer ni snart att vandra på deras ogudaktiga vägar.
13 I stället ska ni riva ner deras avgudaaltaren, krossa deras stenstoder och hugga ner deras heliga träpålar.
14 Ni ska inte tillbe någon annan gud än Herren, för han är en Gud som kräver absolut trohet och fullkomlig överlåtelse.
15 Ni ska inte sluta fredsfördrag av något slag med de folk som bor i landet, för de är andligt sett prostituerade och otrogna mot mig genom att de offrar till andra gudar. Om ni blir vänner med dem och någon av dem inbjuder er att vara med och tillbe hans avgud, ligger det nära till hands att ni gör det.
16 Och ni kommer att acceptera att deras döttrar blir hustrur åt era söner. Då kommer era söner att bli otrogna mot mig genom att tillbe sina hustrurs gudar.
17 Se till att ni inte gjuter några fler avgudar åt er!
18 Var noga med att hålla det osyrade brödets högtid under sju dagar, precis som jag har sagt åt er att göra under den bestämda tiden i april månad. Det var ju i den månaden som ni lämnade Egypten.
19 Allt förstfött av hankön ska tillhöra mig, även boskap, får och getter.
20 En förstfödd åsnefåle kan lösas med ett lamm, men om någon inte vill lösa in den, ska han krossa dess nacke. Men era förstfödda söner måste allesammans lösas in. Ingen får komma inför mig tomhänt.
21 Även under sådd och skörd ska ni bara arbeta sex dagar och vila på den sjunde.
22 Ni ska fira veckohögtiden i början av veteskörden och bärgningshögtiden vid årets slut.
23 Vid dessa högtider, liksom vid påsk, alltså tre gånger om året, ska hela den manliga befolkningen i Israel träda fram inför Herren.
24 Ingen ska anfalla eller erövra ert land när ni går fram inför Herren dessa tre gånger om året. Jag ska fördriva nationerna åt er och utvidga era gränser.
25 Ni får inte använda jäst bröd vid era offer till mig och ingenting av påsklammets kött får lämnas kvar till följande morgon.
26 Det bästa av den första skörden varje år ska ni ta med er till Herrens, er Guds, tabernakel. En killing får ni inte koka i dess moders mjölk.
27 Och Herren sa till Mose: Skriv ner dessa lagar som jag har gett dig, för de är villkoren för mitt avtal med dig och med Israel.
28 Mose stannade på berget hos Herren i fyrtio dagar och fyrtio nätter, och han varken åt eller drack under den tiden. Medan han var där skrev Gud ner förbundet, de tio budorden, på stentavlorna.
29 När Mose kom tillbaka ner från berget med stentavlorna, visste han inte att hans ansikte strålade av att han varit tillsammans med Gud.
30 Hans ansikte sken så att Aron och folket i Israel var rädda för att närma sig honom.
31 Men Mose ropade till sig Aron och folkets ledare och talade med dem.
32 Senare kom allt folket till honom, och han gav dem de budord som Herren hade gett honom uppe på berget.
33 När Mose hade slutat tala med dem hängde han en slöja över sitt ansikte,
34 men varje gång han gick in för att tala med Herren, tog han av slöjan. När han kom ut igen talade han om för folket vilka instruktioner Gud hade gett honom,
35 och folket kunde se hur hans ansikte strålade. Sedan hängde han på sig slöjan igen till nästa gång han skulle tala med Gud. 35 1 Mose sammankallade så småningom allt folket till ett möte och sa till dem: Följande Herrens lagar måste ni lyda:
2 Arbeta bara sex dagar, för den sjunde dagen är till för att vila på, en helig dag som ska användas för att tillbe Herren. Den som arbetar på den dagen måste dö.
3 Gör inte ens upp eld i era hem då.
Material till tabernaklet
4 Sedan fortsatte han: Detta är vad Herren har befallt:
5-9 Alla ni som vill, som har generösa hjärtan, kan ge dessa offer till Herren:Guld, silver och koppar, mörkblått, purpurrött, rosenrött och vitt garn och gethår, rödfärgade fårskinn, getskinn, akacieträ, olja till ljusstaken. Guld, silver och koppar, mörkblått, purpurrött, rosenrött och vitt garn och gethår, rödfärgade fårskinn, getskinn, akacieträ, olja till ljusstaken.Kryddor till smörjelseoljan och till rökelsen, och onyxstenar och andra stenar till efoden och bröstskölden.
Pilatus utlämnar Jesus till att korsfästas
15 Nu var det sed att landshövdingen varje år släppte en judisk fånge fri, en som folket självt valde ut.
16 Det här året satt det en verkligt ökänd brottsling i fängelset. Han hette Barabbas.
17 När folkhopen samlades utanför Pilatus hus denna morgon frågade han dem: Vem ska jag släppa fri, Barabbas eller Jesus, er Messias?
18 Han visste nämligen mycket väl att de judiska ledarna hade arresterat Jesus av avundsjuka, därför att han var så populär bland folket.
19 Men medan Pilatus satt ordförande i rätten hade hans hustru skickat ett meddelande till honom: Lämna denne oskyldige man i fred, för jag har i natt haft fruktansvärda mardrömmar för hans skull.
20 Men under tiden hade översteprästerna och de judiska ledarna övertalat folkhopen att begära att Barabbas skulle släppas och Jesus dödas.
21 När Pilatus för andra gången frågade: Vilken av dessa två ska jag släppa? ropade folket: Barabbas!
22 Vad ska jag då göra med Jesus, er Messias? undrade Pilatus.Korsfäst honom! skrek de.
23 Varför det? frågade Pilatus. Vad har han då gjort? Men de fortsatte att ropa: Korsfäst, korsfäst!
24 När Pilatus såg att ingenting hjälpte och att folket när som helst kunde ställa till upplopp, bad han om ett handfat med vatten och inför folkmassan tvättade han sina händer och sa: Jag är oskyldig till denne mans blod. Ansvaret är ert!
25 Och folkmassan skrek tillbaka: Hans blod kan gärna komma över oss och över våra barn!
26 Då släppte Pilatus Barabbas, men Jesus lät han piska och överlämnade honom sedan till de romerska soldaterna för att de skulle föra bort honom och korsfästa honom.
Romerska soldater hånar Jesus
27 Men först tog de honom till kasernen där hela vaktstyrkan kallades samman.
28 Där klädde de av honom hans kläder och satte på honom en röd soldatkappa
29 och gjorde en krona av törntaggar, som de tryckte fast på hans huvud. Sedan satte de en käpp i hans högra hand som en spira och föll på knä inför honom och hånade honom. Leve judarnas kung! skrek de.
30 Och de spottade på honom och tog käppen och slog honom i huvudet.
31 Sedan de hade plågat honom på detta sätt, tog de av honom kappan och satte på honom hans egna kläder och förde bort honom för att korsfästa honom.
12 Välsignat är det folk vars Gud Herren är, det folk som han har utvalt till sitt eget!
13-15 Från himlen där Herren bor, ser han varje människa. Han har skapat människornas hjärtan och vakar noggrant över allt de gör.
16-17 Inte ens den mest välrustade armé kan rädda en kung, för enbart styrka är inte tillräckligt för att rädda någon. En enda stridshäst räcker inte för att vinna seger. Den är stark, men den kan inte rädda någon.
18-19 Men Herren beskyddar alla som lyder honom, och som litar på hans ständiga kärlek. Han håller dem vid liv, även under hungersnöd!
20 Vi sätter vårt hopp till Herren, för han ska rädda oss.
21 Undra inte på att vi är lyckliga i Herren! Vi litar på hans heliga namn!
22 Ja, Herre, låt din ständiga kärlek omge oss, för vi hoppas bara på dig!
Vishet och dårskap
9 Visheten har byggt ett palats, som vilar på sju pelare.
2 Hon har förberett en stor fest, blandat kryddor i vinet och dukat ett bord.
3 Och nu har hon skickat ut tjänsteflickorna för att inbjuda alla att komma. Mitt i gatuvimlet ropar de:
4 Kom, ni oförståndiga människor!
5 Kom till vishetens fest och ät er mätta och drick vinerna, som jag har blandat!
6 Lämna dårskapen bakom er och börja ett nytt liv! Bli mogna och förståndiga!
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®