The Daily Audio Bible

¹⁰ Alla konstnärligt begåvade män bland er ska komma och tillverka allt det som Herren har befallt: ^11 (A) tabernaklet, dess tält och överdraget till det, dess hakar, brädor, tvärstänger, stolpar och fotstycken, ^12 (B) arken med dess stänger, nådastolen och det täckande förhänget, ^13 (C) bordet med dess stänger och alla tillbehör och skådebröden, ^14 (D) ljusstaken med dess tillbehör och lampor, oljan till ljusstaken, ^15 (E) rökelsealtaret med dess stänger, smörjelseoljan och den väldoftande rökelsen, draperiet för ingången till tabernaklet, ¹⁶ brännofferaltaret med det koppargaller som hör till det, stängerna och alla dess tillbehör, karet med dess fotställning, ¹⁷ omhängena till förgården, dess stolpar och fotstycken, draperiet för porten till förgården, ¹⁸ tabernaklets och förgårdens tältpluggar med deras tältlinor ¹⁹ samt kläderna till tjänsten i helgedomen, prästen Arons heliga kläder och hans söners prästkläder.”

Folkets offergåvor

²⁰ Israels hela församling gick då bort ifrån Mose. ²¹ Sedan kom de tillbaka, var och en som manades till det i sitt hjärta, och var och en som hade en villig ande bar fram en gåva åt Herren till arbetet på uppenbarelsetältet, till tjänsten där och till de heliga kläderna. ²² De kom, både män och kvinnor, och var och en bar med villigt hjärta fram spännen, örhängen, fingerringar och halssmycken, alla slags värdesaker av guld, var och en som kunde offra en gåva av guld åt Herren. ²³ Var och en som ägde mörkblått, purpurrött och karmosinrött garn, fint lingarn och gethår, rödfärgade fårskinn och tahasskinn bar fram det. ²⁴ Alla som kunde ge en gåva av silver eller koppar bar fram sin gåva åt Herren, och var och en som ägde akacieträ för arbetets utförande bar fram det. ²⁵ Alla konstnärligt begåvade kvinnor spann med sina händer mörkblått, purpurrött och karmosinrött garn samt fint lingarn och bar fram vad de spunnit, ²⁶ och alla kvinnor, som manades till det i sitt hjärta och kunde konsten, spann gethår. ²⁷ Hövdingarna bar fram onyxstenar och infattningsstenar för efoden och bröstskölden, ²⁸ kryddor och olja till ljusstaken, till smörjelseoljan och till den väldoftande rökelsen. ²⁹ Och varje man och kvinna av Israels barn som hade ett villigt hjärta att bära fram något till allt det arbete som Herren hade befallt genom Mose att man skulle göra, bar fram sin frivilliga gåva åt Herren.

Besalel och Oholiab

^30 (F) Mose sade till Israels barn: ”Se, Herren har kallat Besalel, son till Uri, son till Hur av Juda stam, ³¹ och han har fyllt honom med Guds Ande, med vishet, förstånd och kunskap och med skicklighet i allt slags hantverk, ³² så att han kan tänka ut konstfulla arbeten och utföra dem i guld, silver och koppar, ³³ slipa stenar för infattning och snida i trä och utföra alla slags konstfulla arbeten. ³⁴ Åt honom och åt Oholiab, Ahisamaks son av Dans stam, har han också gett förmågan att undervisa andra. ³⁵ Han har fyllt deras hjärtan med vishet att utföra alla slags snideriarbeten och konstvävnader och brokiga vävnader av mörkblått, purpurrött och karmosinrött garn samt fint lingarn och andra vävnader, att utföra alla slags arbeten och tänka ut konstfulla verk.

36 Besalel och Oholiab och alla andra konstnärligt begåvade män har Herren utrustat med vishet och förstånd till att veta hur de ska utföra allt arbetet med att uppföra och färdigställa helgedomen. De ska i allt göra det så som Herren har befallt.”

Folkets rikliga gåvor

² Sedan kallade Mose till sig Besalel och Oholiab och alla de andra konstnärligt begåvade män som Herren hade utrustat med vishet i hjärtat, alla som manades i sitt hjärta att träda fram för att utföra arbetet. ³ Och de tog emot av Mose alla de gåvor som Israels barn hade burit fram till arbetet med att bygga helgedomen. Folket fortsatte att bära fram frivilliga gåvor till honom morgon efter morgon. ⁴ Då kom alla de konstnärligt begåvade män som utförde allt arbete vid helgedomen, var och en från det arbete de höll på med, ⁵ och sade till Mose: ”Folket bär fram mer än vad som behövs för att göra det arbete som Herren har befallt oss att utföra.”

⁶ Då befallde Mose att man skulle kungöra i lägret: ”Ingen, vare sig man eller kvinna, ska göra något mer för att ge till helgedomen.” Så hindrades folket från att bära fram fler gåvor. ⁷ Det man hade samlat var tillräckligt för allt det arbete som skulle utföras, och mer än nog.

Tabernaklet färdigställs

^8 (G) Alla de konstnärligt begåvade hantverkarna gjorde nu tabernaklet av tio tygvåder. Av tvinnat fint lingarn och av mörkblått, purpurrött och karmosinrött garn gjorde de dem i konstvävnad med keruber på. ⁹ Varje våd gjordes tjugoåtta alnar lång och fyra alnar^[a] bred, alla våderna med samma mått. ¹⁰ Man fogade samman fem av våderna med varandra, och likaså fogade man samman de andra fem våderna med varandra. ¹¹ I kanten på ena våden, ytterst på det hopfogade stycket, satte man öglor av mörkblått garn. Så gjorde man också i kanten på den våd som satt ytterst i det andra hopfogade stycket. ¹² Femtio öglor satte man på den ena våden och femtio öglor satte man ytterst på motsvarande våd i det andra hopfogade stycket, så att öglorna svarade mot varandra. ¹³ Och man gjorde femtio hakar av guld och fogade samman våderna med varandra med hjälp av hakarna, så att tabernaklet bildade en helhet.

^14 (H) Man gjorde också tygvåder av gethår till ett tält över tabernaklet. Elva sådana våder gjordes.

¹⁵ Varje våd gjordes trettio alnar lång och fyra alnar^[b] bred, de elva våderna hade samma mått. ¹⁶ Fem av våderna fogades samman för sig och de andra sex våderna för sig. ¹⁷ Man satte femtio öglor i kanten på den våd som satt ytterst i det ena hopfogade stycket och femtio öglor i kanten på den våd som satt ytterst i det andra hopfogade stycket. ¹⁸ Man gjorde också femtio hakar av koppar för att foga samman tältet till en helhet. ¹⁹ Dessutom gjordes ett överdrag av rödfärgade fårskinn till tältet och ett överdrag av tahasskinn att lägga ovanpå.

^20 (I) Brädorna till tabernaklet gjorde man av akacieträ och ställde dem upprätt. ²¹ Varje bräda gjordes tio alnar lång och en och en halv aln^[c] bred. ²² På varje bräda sattes två tappar hopfogade med varandra. Så gjorde man på alla brädorna till tabernaklet. ²³ Och av tabernaklets brädor satte man tjugo på södra sidan, åt söder, ²⁴ och man gjorde fyrtio fotstycken av silver att sätta under de tjugo brädorna, två fotstycken under varje bräda för dess två tappar. ²⁵ På samma sätt satte man på tabernaklets andra sida, den norra, tjugo brädor ²⁶ med deras fyrtio fotstycken av silver, två fotstycken under varje bräda. ²⁷ På tabernaklets baksida, åt väster, satte man sex brädor ²⁸ och på tabernaklets hörn på baksidan två brädor. ²⁹ De var dubbla nertill och även dubbla upptill, till den första ringen. Så gjorde man med dem båda, i de två hörnen. ³⁰ Det blev alltså åtta brädor med sina fotstycken av silver, sammanlagt sexton fotstycken, två under varje bräda.

³¹ Man gjorde tvärstänger av akacieträ, fem till de brädor som var på tabernaklets ena sida, ³² fem till de brädor som var på tabernaklets andra sida och fem till de brädor som var på tabernaklets baksida, åt väster. ³³ Man satte den mellersta tvärstången så att den gick tvärs över, mitt på brädorna, från den ena änden till den andra. ³⁴ Brädorna överdrog man med guld, och ringarna på dem där tvärstängerna skulle skjutas in, gjordes av guld. Och tvärstängerna överdrogs med guld.

^35 (J) Man gjorde förhänget av mörkblått, purpurrött och karmosinrött garn samt tvinnat fint lingarn. Den gjordes i konstvävnad med keruber på. ³⁶ Och till den gjorde man fyra stolpar av akacieträ och överdrog dem med guld, krokarna till dem gjordes av guld och man göt fyra fotstycken till dem av silver. ³⁷ För ingången till tältet gjorde man ett draperi i brokig vävnad av mörkblått, purpurrött och karmosinrött garn samt tvinnat fint lingarn ³⁸ och till detta fem stolpar med deras krokar. Deras knoppar och band överdrogs med guld och deras fem fotstycken gjordes av koppar.

Jesus blir korsfäst

^32 (A) På vägen ut fann de en man från Kyrene som hette Simon. Honom tvingade de att bära hans kors. ^33 (B) Och när de kom till den plats som kallas Golgata^[a], vilket betyder Dödskalleplatsen, ^34 (C) gav de honom vin blandat med galla^[b] att dricka. Han smakade på det men ville inte dricka. ^35 (D) När de hade korsfäst honom, delade de hans kläder^[c] mellan sig genom att kasta lott. ³⁶ Sedan satt de där och vaktade honom. ³⁷ Över hans huvud hade man satt upp anklagelsen mot honom. Där stod skrivet: "Detta är Jesus, judarnas kung."

^38 (E) Tillsammans med honom korsfästes två rövare, den ene på högra sidan och den andre på vänstra. ^39 (F) De som gick förbi hånade honom och skakade på huvudet ^40 (G) och sade: "Du som river ner templet och bygger upp det på tre dagar, fräls dig själv om du är Guds Son och kom ner från korset!" ⁴¹ På samma sätt förlöjligade även översteprästerna och de skriftlärda och de äldste honom och sade: ⁴² "Andra har han frälst, sig själv kan han inte frälsa. Han är Israels kung! Nu får han komma ner från korset, så ska vi tro på honom. ^43 (H) Han litar på Gud, nu får Gud rädda honom om han älskar honom. Han har ju sagt: Jag är Guds Son."^{[d] 44 (I)} På samma sätt blev han också hånad av rövarna som var korsfästa tillsammans med honom.

Jesus dör

^45 (J) Vid sjätte timmen kom ett mörker över hela landet^[e] som varade fram till nionde timmen.^{[f] 46} Vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst: "Eli! Eli! Lema sabaktani?" Det betyder: "Min Gud, min Gud, varför har du övergett mig?"^[g]

⁴⁷ Några av dem som stod där hörde det och sade: "Han ropar på Elia!" ^48 (K) En av dem sprang genast och tog en svamp, fyllde den med ättikvin, fäste den runt en käpp och gav honom att dricka. ⁴⁹ De andra sade: "Vänta, så får vi se om Elia kommer och räddar honom." ⁵⁰ Men Jesus ropade än en gång med hög röst och gav sedan upp andan.^[h]

^51 (L) Då brast förhänget^[i] i templet i två delar, uppifrån och ända ner. Jorden skakade och klipporna rämnade, ⁵² gravarna öppnades och många avlidna heliga fick liv i sina kroppar. ⁵³ Efter hans uppståndelse kom de ut ur gravarna och gick in i den heliga staden och visade sig för många. ⁵⁴ När officeren och de som var med honom och bevakade Jesus såg jordbävningen och det som hände, blev de mycket förskräckta och sade: "Den mannen var verkligen Guds Son!"

^55 (M) Många kvinnor stod där på avstånd och såg på. De hade följt Jesus från Galileen och tjänat honom. ⁵⁶ Bland dem var Maria Magdalena och den Maria som var Jakobs och Josefs mor, samt modern till Sebedeus söner.

Jesus begravs

^57 (N) När det blev kväll kom en rik man från Arimatea^[j] som hette Josef och som också hade blivit en Jesu lärjunge. ⁵⁸ Han gick till Pilatus och bad att få Jesu kropp. Pilatus befallde då att han skulle få den.

⁵⁹ Josef tog kroppen, svepte den i rent linnetyg ⁶⁰ och lade den i sin nya grav som han hade låtit hugga ut i klippan. Sedan rullade han en stor sten för ingången till graven och gick därifrån. ⁶¹ Maria Magdalena och den andra Maria var där och satt mitt emot graven.

En vaktstyrka bevakar graven

⁶² Nästa dag, som var dagen efter förberedelsedagen^[k], samlades översteprästerna och fariseerna hos Pilatus ^63 (O) och sade: "Herre, vi har tänkt på att den där bedragaren sade medan han ännu levde: Efter tre dagar ska jag uppstå. ^64 (P) Befall därför att graven ska säkras fram till tredje dagen, så att hans lärjungar inte kommer och stjäl honom och sedan säger till folket att han har uppstått från de döda. Då blir det sista bedrägeriet värre än det första."

⁶⁵ Pilatus sade till dem: "Här har ni en vaktstyrka. Gå och säkra graven så gott ni kan." ⁶⁶ De gick och säkrade graven genom att försegla stenen och sätta ut vakterna.

Herrens godhet och hjälp

34 ^[a](A) Av David, när han spelade galen inför Abimelek^[b], som drev bort honom så att han kom undan.