The Daily Audio Bible
Rena och orena djur
11 Och Herren talade till Mose och Aron. Han sade: 2 (A) Säg till Israels barn: Detta är de djur som ni får äta bland alla fyrfotadjur på jorden: 3 Alla de djur som har helt kluvna klövar och som idisslar får ni äta. 4 Men av de djur som idisslar och av dem som har kluvna klövar ska ni inte äta dessa:
kamelen, för den idisslar
men har inte kluvna klövar,
så den ska vara oren för er,
5 klippgrävlingen, för den idisslar
men har inte kluvna klövar,
så den ska vara oren för er,
6 haren,[a] för den idisslar
men har inte kluvna klövar,
så den ska vara oren för er,
7 svinet[b], för det har helt kluvna klövar
men idisslar inte,
så det ska vara orent för er.
8 Köttet av dessa djur ska ni inte äta, och ni ska inte heller röra vid deras döda kroppar. De ska vara orena för er.
9 (B) Detta får ni äta av det som är i vattnet: Allt i vattnet, sjöarna och floderna som har fenor och fjäll, det får ni äta. 10 Men allt i sjöarna och floderna som inte har fenor och fjäll av allt det som rör sig och lever i vattnet, det ska ni betrakta som något avskyvärt. 11 De ska vara avskyvärda för er. Av deras kött ska ni inte äta, och deras döda kroppar ska ni avsky. 12 Allt i vattnet som inte har fenor och fjäll ska vara avskyvärda för er.
13 (C) Dessa fåglar[c] ska ni räkna som avskyvärda, de ska inte ätas, de är avskyvärda: örnen, lammgamen, havsörnen, 14 gladan, falken med dess arter, 15 korpen med dess arter, 16 strutsen, tahemasfågeln, fiskmåsen, höken med dess arter, 17 ugglan, dykfågeln, uven, 18 tinsemetfågeln, pelikanen, 19 asgamen, storken, regnpiparen med dess arter, härfågeln och fladdermusen.
20 Alla de flygande smådjur som går på alla fyra ska vara avskyvärda för er. 21 Av alla de flygande smådjur som går på alla fyra får ni endast äta dem som ovanför sina fötter har två ben att hoppa med på jorden. 22 Dessa får ni äta bland gräshopporna[d]: arbe med dess arter, soleam med dess arter, hargol med dess arter och hagab med dess arter. 23 Men alla andra flygande smådjur som har fyra fötter ska vara avskyvärda för er.
24 (D) Var och en som rör vid den döda kroppen av något av följande djur drar på sig orenhet och ska vara oren ända till kvällen, 25 och var och en som har burit bort någon sådan död kropp ska tvätta sina kläder och vara oren ända till kvällen: 26 Alla de fyrfotadjur som har klövar, men inte helt kluvna, och som inte idisslar, de ska vara orena för er. Var och en som rör vid dem blir oren. 27 Och alla slags fyrfotadjur som går på tassar ska vara orena för er. Var och en som rör vid deras döda kroppar ska vara oren ända till kvällen. 28 Den som bär bort en sådan död kropp ska tvätta sina kläder och vara oren ända till kvällen. De ska vara orena för er.
29 Bland de smådjur som rör sig på marken ska dessa vara orena för er: vesslan, jordråttan, de olika slagen av ödlor, 30 geckoödlan, landkrokodilen, letaödlan, sandödlan och kameleonten. 31 Bland alla smådjur ska dessa vara orena för er. Var och en som rör vid dem när de är döda ska vara oren ända till kvällen.
32 Allt som ett sådant djur faller på när det är dött blir orent, vare sig det är något slags träkärl eller kläder, något av skinn eller en säck eller vilken annan sak det kan vara som används till något behov. Man ska lägga det i vatten, och det ska vara orent ända till kvällen, då det blir rent. 33 Om något sådant faller ner i ett lerkärl blir allt som är i det orent, och ni ska slå sönder kärlet. 34 All mat man äter som är tillredd med vatten från ett sådant kärl är oren, och all dryck man dricker ur ett sådant kärl blir oren av det. 35 Allt som en sådan död kropp faller på blir orent. Är det en ugn eller öppen eldstad ska den förstöras, eftersom den blir oren. Den ska vara oren för er. 36 Men en källa eller en brunn, en plats dit vatten samlas, ska förbli ren. Men om någon rör vid själva den döda kroppen blir han oren. 37 Om en sådan död kropp faller på något slags utsäde, något man sår, förblir det rent. 38 Men om vatten har kommit på säden och en sådan död kropp sedan faller på den, ska den vara oren för er.
39 Om något fyrfotadjur som får ätas av er, dör, ska den som rör vid den döda kroppen vara oren ända till kvällen. 40 (E) Den som äter kött av en sådan död kropp ska tvätta sina kläder och vara oren ända till kvällen. Den som bär bort den döda kroppen ska tvätta sina kläder och vara oren ända till kvällen.
41 Alla slags smådjur som rör sig på jorden är avskyvärda, de får inte ätas. 42 Varken av det som går på buken eller av det som går på fyra eller flera fötter bland alla de smådjur som rör sig på jorden ska ni äta något, för de är avskyvärda. 43 Gör er inte själva avskyvärda genom något av dessa kryp. Dra inte på er orenhet genom sådana, så att ni blir orena genom dem, 44 (F) för jag är Herren er Gud. Ni ska hålla er heliga och vara heliga, för jag är helig[e]. Orena er inte genom något av de smådjur som rör sig på jorden, 45 för jag är Herren som har fört er upp ur Egyptens land för att vara er Gud. Så ska ni nu vara heliga, för jag är helig.
46 Detta är lagen om fyrfotadjuren, om fåglarna, om alla slags levande varelser som rör sig i vattnet och om alla slags smådjur som rör sig på jorden. 47 Den visar hur man ska kunna skilja mellan orent och rent, mellan de djur som får ätas och de som inte får ätas.
Kvinnors rening när de fött barn
12 Herren talade till Mose. Han sade: 2 (G) Säg till Israels barn: När en kvinna blir havande och föder en pojke, ska hon vara oren i sju dagar, lika många dagar som vid sin månadsrening ska hon vara oren. 3 (H) På åttonde dagen ska hans förhud omskäras. 4 Sedan ska kvinnan stanna hemma i trettiotre dagar, under sitt reningsflöde[f]. Hon får inte röra vid något som är heligt och inte heller komma till helgedomen förrän hennes reningsdagar är över. 5 Men om det är en flicka som hon har fött, ska kvinnan vara oren i två veckor som vid sin månadsrening. Sedan ska hon stanna hemma i sextiosex dagar under sitt reningsflöde.
6 (I) När hennes reningsdagar är över efter att hon fött son eller dotter ska hon komma till uppenbarelsetältets ingång, till prästen, med ett årsgammalt lamm som brännoffer och en ung duva eller turturduva som syndoffer. 7 Prästen ska offra det inför Herrens ansikte och bringa försoning för henne, så blir hon ren från sitt blodflöde. Detta är lagen om en barnaföderska, både när hon har fött en pojke och när hon har fött en flicka.
8 (J) Men om hon inte har råd med ett får, ska hon ta två turturduvor eller två unga duvor[g], en till brännoffer och en till syndoffer. Prästen ska så bringa försoning för henne och hon blir ren.
Jairus dotter och den sjuka kvinnan
21 (A) När Jesus var tillbaka med båten på andra sidan samlades en stor folkskara hos honom där han var vid sjön. 22 (B) En synagogföreståndare som hette Jairus kom dit, och när han fick se Jesus föll han ner för hans fötter 23 och bad honom enträget: "Min dotter är döende. Kom och lägg händerna på henne så att hon blir frisk[a] och får leva." 24 Då gick Jesus med honom.
Mycket folk följde efter och trängde sig inpå honom. 25 (C) Där fanns en kvinna som hade haft blödningar i tolv år. 26 Hon hade fått lida mycket hos många läkare och lagt ut allt hon ägde, men inget hade hjälpt, hon blev bara sämre. 27 Hon hade hört talas om Jesus, och nu kom hon bakifrån i folkmassan och rörde vid hans mantel, 28 för hon tänkte: "Om jag så bara får röra vid hans kläder blir jag frisk." 29 Genast stannade hennes blödning, och hon kände i kroppen att hon var botad från sin plåga.
30 (D) Jesus märkte genast inom sig att det hade gått ut kraft från honom, och han vände sig om i folkmassan och frågade: "Vem rörde vid mina kläder?" 31 Hans lärjungar sade till honom: "Du ser hur folket tränger sig inpå dig, och så frågar du: Vem rörde vid mig?" 32 Men han fortsatte att se sig omkring efter henne som hade gjort det.
33 Kvinnan visste vad som hade hänt med henne, och hon kom rädd och darrande fram och föll ner för honom och berättade hela sanningen för honom. 34 (E) Då sade han till henne: "Min dotter, din tro har frälst dig. Gå i frid och var frisk och fri från din plåga."
35 (F) Medan han ännu talade kom några från synagogföreståndarens hus och sade: "Din dotter är död. Varför besvära Mästaren mer?" 36 Men Jesus fäste sig inte vid deras ord utan sade till föreståndaren: "Var inte rädd. Bara tro." 37 Han lät ingen följa med utom Petrus, Jakob och hans bror Johannes, 38 (G) och de kom till föreståndarens hus. Där såg han upprörda människor som grät och klagade högt. 39 (H) Han gick in och sade till dem: "Varför är ni upprörda och gråter? Flickan är inte död. Hon sover." 40 Då hånskrattade de åt honom.
Men han skickade ut allesammans, tog med sig barnets far och mor och sina lärjungar och gick in dit där barnet låg. 41 Och han tog barnets hand och sade till henne: "Talitha koum!" Det betyder: "Flicka, jag säger dig, stå upp!" 42 Genast reste sig flickan och började gå omkring – hon var tolv år – och de blev helt utom sig av häpnad. 43 Men han befallde dem strängt att inte låta någon få veta det. Sedan sade han åt dem att ge henne något att äta.
Den ångerfulles bön
38 En psalm av David. En bön.
2 (A) Herre, straffa mig inte i din vrede,
tukta mig inte i din glöd!
3 (B) Dina pilar har träffat mig,
din hand har drabbat mig.
4 Jag har inget helt i min kropp
på grund av din vrede,
ingen frid i mina ben
på grund av min synd.
5 (C) Min syndaskuld
går mig över huvudet,
den tynger mig
som en alltför tung börda.
6 Mina sår stinker och rinner
på grund av min dårskap.
7 (D) Jag går krokig och djupt böjd,
hela dagen går jag sörjande.
8 Mina höfter är fulla av brand,
jag har inget helt i min kropp.
9 Jag är maktlös och helt krossad,
jag ropar i mitt hjärtas ångest.
10 Herre, du känner all min längtan,
mina suckar är inte dolda för dig.
11 Mitt hjärta slår häftigt,
min kraft har lämnat mig.
Mina ögons ljus är också borta.
12 (E) Mina nära och kära
håller sig borta från min plåga,
mina närmaste stannar på avstånd.
13 De som vill ta mitt liv lägger snaror,
de som söker min olycka
talar om min undergång.
Ständigt tänker de på svek.
14 (F) Men jag liknar en döv som inte hör,
en stum som inte öppnar sin mun.
15 Jag liknar en man som inte hör,
en vars mun saknar svar,
16 (G) för jag hoppas på dig, Herre.
Du ska svara, Herre min Gud.
17 Jag tänker:
Låt dem inte triumfera över mig
eller förhäva sig över mig
när min fot vacklar,
18 för jag är nära att falla,
jag känner ständigt min smärta.
19 Jag bekänner min skuld,
jag sörjer över min synd.
20 (H) Mina fiender lever och är mäktiga,
många hatar mig utan orsak.
21 (I) De lönar gott med ont,
de är emot mig
för att jag strävar efter det goda.
22 (J) Överge mig inte, Herre!
Min Gud, var inte långt ifrån mig.
23 Skynda till min hjälp,
Herre, min frälsning!
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation