Previous Prev Day Next DayNext

The Daily Audio Bible

This reading plan is provided by Brian Hardin from Daily Audio Bible.
Duration: 731 days

Today's audio is from the EHV. Switch to the EHV to read along with the audio.

Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Version
3 Moseboken 20:22-22:16

22 (A) Ni ska hålla alla mina stadgar och lagar och följa dem, för att landet inte ska spy ut er, det land dit jag nu för er så att ni får bo där. 23 Ni ska inte följa sederna hos de folk som jag driver undan för er, för just därför att de gjort som de gjort avskyr jag dem. 24 Därför har jag sagt till er: Ni ska ärva deras land, för jag ska ge er det till arvedel, ett land som flödar av mjölk och honung. Jag är Herren er Gud, som har avskilt er från andra folk.

25 (B) Gör alltså skillnad mellan rena och orena fyrfotadjur och mellan rena och orena fåglar, så att ni inte gör er själva avskyvärda på grund av dessa fyrfotadjur eller fåglar eller kräldjur som rör sig på marken, alla dessa djur som jag har avskilt från er som orena. 26 (C) Ni ska vara heliga inför mig, för jag, Herren, är helig[a]. Och jag har avskilt er från andra folk för att ni ska tillhöra mig.

27 (D) När någon, man eller kvinna, befattar sig med andebesvärjelse eller spådom, ska den personen straffas med döden. Han bär på blodskuld och ska stenas.

Prästernas helighet

21 (E) Herren sade till Mose: Tala till prästerna, Arons söner, och säg: En präst får inte orena sig genom någon död bland sitt folk utom genom sina närmaste släktingar: sin mor, sin far, sin son, sin dotter, sin bror eller genom sin syster, om hon var jungfru och stod honom nära och inte tillhörde någon man. I sådant fall får han dra på sig orenhet genom henne. Eftersom han är en ledare bland sitt folk, får han inte dra på sig orenhet och göra sig ohelig.

(F) Prästerna får inte som tecken på sorg raka någon del av sitt huvud, raka av kanten av sitt skägg eller rista något märke på sin kropp. De ska vara heliga inför sin Gud och får inte ohelga sin Guds namn, för de bär fram Herrens eldsoffer, sin Guds mat. Därför ska de vara heliga.

(G) Ingen av dem ska ta till hustru[b] en prostituerad eller en vanärad kvinna. De ska inte heller ta till hustru en kvinna som blivit förskjuten av sin man[c], för prästen är helgad åt sin Gud. Därför ska du hålla honom helig, för han bär fram din Guds mat. Han ska vara helig för dig, för jag, Herren som helgar er, är helig.

Om en dotter till en präst vanärar sig genom att begå otukt, vanärar hon sin far. Hon ska brännas upp i eld.

10 (H) Den som är överstepräst bland sina bröder, den som fått smörjelseoljan utgjuten på sitt huvud och blivit vigd med rätt att bära prästkläderna, ska inte ha sitt hår oordnat eller riva sönder sina kläder. 11 Han ska inte gå in till någon död. Varken genom sin far eller sin mor får han orena sig. 12 (I) Han ska inte heller gå ut ur helgedomen och inte ohelga sin Guds helgedom, för den vigning han fick genom sin Guds smörjelseolja är över honom. Jag är Herren.

13 Till hustru ska han ta en kvinna som är jungfru. 14 (J) Han får inte ta en änka eller en frånskild kvinna, eller en vanärad kvinna, en prostituerad. Han ska ta en jungfru av sitt eget folk till hustru, 15 så att han inte ohelgar sina efterkommande bland sitt eget folk, för jag är Herren som helgar honom.

16 Herren talade till Mose. Han sade: 17 Säg till Aron: Av dina avkomlingar i kommande släkten ska ingen som har någon defekt[d] träda fram för att frambära sin Guds mat. 18 Ingen som har någon defekt får träda fram, ingen som är blind eller halt eller vanställd i ansiktet eller har någon lem för stor, 19 ingen med bruten arm eller brutet ben, 20 ingen som har puckelrygg eller är dvärg eller som har fel på ögat[e] eller skabb eller något annat utslag eller är kastrerad. 21 Av prästen Arons avkomlingar ska ingen som har någon defekt gå fram för att offra Herrens eldsoffer. Har han en defekt får han inte gå fram för att offra sin Guds mat. 22 (K) Han får äta sin Guds mat, både det som är högheligt och det som är heligt. 23 Men eftersom han har en defekt ska han inte gå in till förhänget eller gå fram till altaret så att han ohelgar mina heliga ting, för jag är Herren som helgar dem.

24 Detta talade Mose till Aron och hans söner och alla Israels barn.

22 Och Herren talade till Mose. Han sade: Säg till Aron och hans söner att de ska hålla sig borta från de heliga gåvor som Israels barn bär fram åt mig, så att de inte ohelgar mitt heliga namn. Jag är Herren. Säg till dem: Om någon av era avkomlingar i kommande släkten rör vid de heliga gåvor som Israels barn bär fram åt Herren medan han är oren, ska han utrotas ur min åsyn. Jag är Herren. (L) Om någon av Arons avkomlingar är spetälsk eller har flytning, ska han inte äta av de heliga gåvorna förrän han har blivit ren. Och den som rör vid någon som blivit oren genom en död eller som haft sädesuttömning, eller den som rör vid ett smådjur som orsakar orenhet eller vid en människa som man blir oren av, hur hon än har blivit oren – den som rör vid något sådant ska vara oren ända till kvällen och ska inte äta av de heliga gåvorna förrän han har badat sin kropp i vatten. Men när solen har gått ner är han ren, och sedan kan han äta av de heliga gåvorna, eftersom det är hans mat. (M) Ett självdött eller ihjälrivet djur ska han inte äta så att han blir oren genom det. Jag är Herren. De ska hålla fast vid det jag har befallt dem iaktta, så att de inte bär på synd på grund av det heliga och drabbas av döden därför att de ohelgar det. Jag är Herren som helgar dem.

10 Ingen får äta av det heliga. En inneboende hos prästen eller en daglönare ska inte äta av det heliga. 11 Men när en präst har köpt en slav för sina pengar får denne äta av det, liksom den slav som är född i hans hus. De får äta av prästens mat.

12 Om en dotter till en präst gifter sig med en lekman får hon inte äta av det heliga som har getts som offergåva. 13 (N) Men om dottern till en präst har blivit änka eller blivit förskjuten och inte har några barn och hon kommer tillbaka till sin fars hus och bor där som i sin ungdom, då får hon äta av sin fars mat. Men ingen obehörig ska äta av den.

14 (O) Om någon av misstag äter av det heliga, ska han ge en helig offergåva till prästen och lägga till en femtedel. 15 Prästerna ska inte ohelga de heliga gåvor som Israels barn offrar åt Herren 16 och därigenom dra missgärning och skuld över dem när de äter av deras heliga gåvor, för jag är Herren som helgar dem.

Markusevangeliet 9:1-29

Jesus visar sin härlighet

(A) Jesus sade till dem: "Jag säger er sanningen: Några av dem som står här ska inte smaka döden förrän de fått se att Guds rike har kommit med kraft."

Sex dagar därefter tog han med sig Petrus, Jakob och Johannes och förde dem upp på ett högt berg[a] där de var ensamma. Och han förvandlades inför deras ögon. Hans kläder blev skinande vita, så vita som ingen tygberedare på jorden kan bleka några kläder. Och Mose och Elia visade sig för dem och samtalade med Jesus.

Då sade Petrus till Jesus: "Rabbi, det är gott för oss att vara här[b]. Vi kan göra tre hyddor: en åt dig, en åt Mose och en åt Elia." Han visste inte vad han skulle säga, så skräckslagna var de. (B) Då kom ett moln och sänkte sig över dem, och ur molnet hördes en röst: "Han är min älskade Son. Lyssna till honom!" Och plötsligt, när de såg sig omkring, såg de inte längre någon där utom Jesus.

(C) På vägen ner från berget befallde han dem att inte berätta för någon vad de hade sett förrän Människosonen uppstått från de döda. 10 De tog fasta på det ordet och diskuterade med varandra vad som menades med att uppstå från de döda.

11 Och de frågade honom: "Varför säger då de skriftlärda att Elia först måste komma[c]?" 12 (D) Han sade till dem: "Elia kommer först och återupprättar allt. Men hur kan det då stå skrivet om Människosonen att[d] han ska lida mycket och bli föraktad? 13 (E) Jag säger er: Elia har faktiskt kommit. Och de gjorde med honom som de ville, så som det står skrivet om honom."

Jesus botar en pojke med stum ande

14 När de kom till de andra lärjungarna, såg de mycket folk omkring dem och skriftlärda som diskuterade med dem. 15 Så snart allt folket fick se Jesus, blev de förundrade och skyndade fram och hälsade på honom. 16 Han frågade dem: "Vad är det ni diskuterar?"

17 (F) En i folkskaran svarade honom: "Mästare, jag har kommit till dig med min son som har en stum ande. 18 Var den än får tag i honom slår den omkull honom, och han tuggar fradga och gnisslar tänder och blir stel. Jag bad dina lärjungar driva ut den, men de kunde inte." 19 Jesus svarade dem: "Detta släkte som inte vill tro! Hur länge ska jag vara hos er? Hur länge ska jag stå ut med er? Hämta honom till mig." 20 (G) Och de kom med honom till Jesus.

Så snart anden fick se honom slet den och ryckte i pojken, och han föll till marken och vred sig och tuggade fradga. 21 Jesus frågade hans far: "Hur länge har det varit så med honom?" Fadern svarade: "Sedan han var barn. 22 Ofta har den kastat honom i elden och i vattnet för att ta livet av honom. Men om du kan, så förbarma dig över oss och hjälp oss!" 23 (H) Jesus sade till honom: "Om du kan? Allt är möjligt för den som tror." 24 Genast ropade barnets far: "Jag tror. Hjälp min otro!"

25 Jesus såg att folk strömmade till, och han sade strängt till den orena anden: "Du stumma och döva ande, jag befaller dig: far ut ur honom och kom aldrig mer in i honom!" 26 Anden skrek och ryckte våldsamt i honom och for ut. Pojken var som livlös, och de flesta sade att han var död. 27 Men Jesus tog hans hand och reste upp honom, och han stod upp.

28 (I) När Jesus hade kommit inomhus och lärjungarna var ensamma med honom, frågade de: "Varför kunde inte vi driva ut den?" 29 Han svarade: "Den sorten kan bara drivas ut med bön."[e]

Psaltaren 43

Fortsättning av föregående psalm

43 (A) Döm mig rättvist, Gud,
    ta dig an min sak
        mot ett kärlekslöst[a] folk!
    Rädda mig från falska
        och onda människor,
(B) för du, Gud, är min styrka.
    Varför har du förkastat mig?
        Varför måste jag gå sorgsen,
            trängd av fiender?

(C) Sänd ditt ljus och din sanning.
    Låt dem leda mig,
        låt dem föra mig
    till ditt heliga berg
        och dina boningar,
(D) så att jag får gå in till Guds altare,
    till Gud som är min glädje
        och fröjd,
    och tacka dig på harpa,
        Gud, min Gud!

(E) Varför så bedrövad, min själ,
    varför så orolig i mig?
        Hoppas på Gud.
    Jag ska åter få tacka honom,
        min frälsning och min Gud.

Ordspråksboken 10:18

18 Den som döljer hat
        har falska läppar,
    den som sprider förtal är en dåre.

Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)

Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation