The Daily Audio Bible

Föreskrifter om djuroffer

¹⁷ Herren talade till Mose. Han sade: ¹⁸ Säg till Aron och hans söner och alla Israels barn: Om någon av Israels hus eller av främlingarna i Israel vill bära fram något offer, ett löftesoffer eller ett frivilligt offer, som de vill offra åt Herren som brännoffer, skall ni göra det på sådant sätt att ni blir välbehagliga. ¹⁹ Offret skall vara ett felfritt handjur av nötboskapen, av fåren eller av getterna. ²⁰ Ni skall inte offra ett djur som har något lyte, ty genom ett sådant offer blir ni inte välbehagliga.

²¹ Och när någon vill offra ett gemenskapsoffer åt Herren av nötboskapen eller av småboskapen, vare sig det gäller att fullgöra ett löfte eller det gäller ett frivilligt offer, skall det vara felfritt för att bli välbehagligt. Inget lyte får finnas på offerdjuret. ²² Det som är blint eller brutet, stympat eller sårigt, eller har skabb eller utslag skall ni inte offra åt Herren. Eldsoffer av något sådant skall ni inte lägga på altaret åt Herren. ²³ Ett djur av nötboskapen eller småboskapen, som har någon lem för stor eller för liten, kan du offra som frivilligt offer, men som löftesoffer blir det inte välbehagligt. ²⁴ Ni får inte offra åt Herren ett djur, vars testiklar blivit klämda, krossade, avslitna eller bortskurna. Sådant skall ni inte göra i ert land. ²⁵ Inte heller av en utlänning skall ni ta emot och offra sådana djur till mat åt er Gud, ty de är skadade, de har ett lyte. Genom sådana blir ni inte välbehagliga.

²⁶ Herren talade till Mose. Han sade: ²⁷ När en kalv, ett lamm eller en killing har fötts, skall djuret dia sin mor i sju dagar. Men från den åttonde dagen är det välbehagligt som eldsoffergåva åt Herren. ²⁸ Ni skall inte slakta något djur, vare sig av nötboskapen eller småboskapen, på samma dag som dess avkomma.

²⁹ När ni vill offra ett gemenskapsoffer åt Herren, skall ni offra det på sådant sätt att ni blir välbehagliga. ³⁰ Det skall ätas samma dag. Ni skall inte lämna något av offret kvar till följande morgon. Jag är Herren.

³¹ Ni skall hålla mina bud och följa dem. Jag är Herren. ³² Ni skall inte ohelga mitt heliga namn, ty jag vill hållas helig bland Israels barn. Jag är Herren, som helgar er ³³ och som har fört er ut ur Egyptens land, för att jag skall vara er Gud. Jag är Herren.

Herrens högtider

23 Herren talade till Mose. Han sade: ² Säg till Israels barn: Herrens högtider skall ni utlysa som heliga sammankomster, de är mina högtider.

Sabbaten

³ Under sex dagar skall arbete utföras, men den sjunde dagen är vilosabbat, en dag för helig sammankomst. Inget arbete skall ni då utföra. Det är Herrens sabbat, var ni än bor.

Påsken och det osyrade brödets högtid

⁴ Detta är Herrens högtider, de heliga sammankomster som ni skall utlysa på bestämda tider:

⁵ I första månaden, vid aftontiden på fjortonde dagen i månaden, är Herrens påsk. ⁶ Och på femtonde dagen i samma månad är Herrens osyrade bröds högtid. Då skall ni äta osyrat bröd i sju dagar. ⁷ På den första dagen skall ni hålla en helig sammankomst. Ni skall då inte utföra något arbete. ⁸ Och ni skall offra eldsoffer åt Herren i sju dagar. På sjunde dagen skall ni åter hålla en helig sammankomst, och då skall ni inte utföra något arbete.

Förstlingsfrukten

⁹ Herren talade till Mose. Han sade: ¹⁰ Säg till Israels barn: När ni kommer in i det land som jag ger er och ni bärgar in dess skörd, skall ni ta den kärve som är det första av er skörd och bära den till prästen. ¹¹ Den kärven skall han vifta inför Herrens ansikte, för att ni skall räknas som välbehagliga. Dagen efter sabbaten skall prästen vifta den. ¹² Den dag ni viftar kärven skall ni offra ett felfritt, årsgammalt lamm som brännoffer åt Herren. ¹³ Som matoffer till det skall ni offra två tiondels efa fint mjöl, blandat med olja, ett eldsoffer åt Herren till en ljuvlig doft, och som drickoffer till det en fjärdedels hin vin. ¹⁴ Ingenting av den nya skörden, varken bröd, rostade ax eller korn av grönskuren säd, skall ni äta förrän på den dagen, inte förrän ni har burit fram offergåvan åt er Gud. Detta skall vara en evig stadga för er från släkte till släkte, var ni än bor.

Veckohögtiden eller pingsten

¹⁵ Sedan skall ni räkna sju hela sabbater från dagen efter sabbaten, från den dag då ni bar fram viftofferskärven. ¹⁶ Femtio dagar skall ni räkna, fram till dagen efter den sjunde sabbaten. Då skall ni bära fram ett nytt matoffer åt Herren. ¹⁷ Från de orter där ni bor skall ni bära fram viftoffersbröd, två kakor gjorda av två tiondels efa fint mjöl, bakade med surdeg, de är en förstlingsgåva åt Herren. ¹⁸ Och tillsammans med brödet skall ni föra fram sju felfria, årsgamla lamm, en ungtjur och två baggar som brännoffer åt Herren, med det matoffer och drickoffer som hör till. Det är ett eldsoffer till en ljuvlig doft för Herren. ¹⁹ Dessutom skall ni offra en bock som syndoffer och två årsgamla lamm som gemenskapsoffer. ²⁰ Prästen skall vifta dem som ett viftoffer inför Herrens ansikte jämte förstlingsbröden som bärs fram tillsammans med de båda lammen. De skall vara helgade åt Herren och tillhöra prästen. ²¹ Och på just den dagen skall ni utlysa en helig sammankomst, som ni skall hålla. Inget arbete skall ni då utföra. Detta skall vara en evig stadga för er från släkte till släkte, var ni än bor.

²² När ni bärgar skörden i ert land, skall du inte skörda intill yttersta kanten av din åker, och du skall inte heller plocka ströaxen efter din skörd. Detta skall du lämna kvar åt den fattige och åt främlingen. Jag är Herren, er Gud.

Nyårshögtiden

²³ Herren talade till Mose. Han sade: ²⁴ Säg till Israels barn: I sjunde månaden, på första dagen i månaden, skall ni hålla sabbatsvila, en minneshögtid med basunklang, en helig sammankomst. ²⁵ Inget arbete skall ni då utföra, och ni skall offra eldsoffer åt Herren.

Försoningsdagen

²⁶ Och Herren talade till Mose. Han sade: ²⁷ Men på tionde dagen i samma sjunde månad är försoningsdagen. Då skall ni hålla en helig sammankomst, och ni skall fasta och offra eldsoffer åt Herren. ²⁸ På den dagen skall ni inte utföra något arbete, ty det är en försoningsdag, då försoning bringas för er inför Herren, er Gud. ²⁹ Var och en som inte fastar på denna dag skall utrotas ur sin släkt. ³⁰ Och var och en som utför något arbete på just den dagen skall jag utrota ur hans folk. ³¹ Inget arbete skall ni utföra. Detta skall vara en evig stadga för er från släkte till släkte, var ni än bor. ³² En vilosabbat skall den vara för er, och ni skall då fasta. På kvällen den nionde dagen i månaden skall ni hålla denna sabbatsvila, från kväll till kväll.

Lövhyddohögtiden

³³ Herren talade till Mose. Han sade: ³⁴ Säg till Israels barn: På femtonde dagen i samma sjunde månad är Herrens lövhyddohögtid, i sju dagar. ³⁵ På den första dagen skall man hålla en helig sammankomst. Inget arbete skall ni då utföra. ³⁶ I sju dagar skall ni offra eldsoffer åt Herren. På åttonde dagen skall ni hålla en helig sammankomst och offra eldsoffer åt Herren. Det är en högtidsförsamling. Inget arbete skall ni då utföra.

³⁷ Detta är Herrens högtider. Ni skall utlysa dem som heliga sammankomster, då ni skall offra eldsoffer åt Herren, brännoffer och matoffer, slaktoffer och drickoffer, varje dag de för den dagen bestämda offren. ³⁸ Detta förutom Herrens sabbater och förutom era övriga gåvor och alla era löftesoffer och alla era frivilliga offer, som ni ger åt Herren.

³⁹ Men på femtonde dagen i sjunde månaden, när ni inbärgat landets skörd, skall ni fira Herrens högtid i sju dagar. På första dagen är sabbatsvila, och på åttonde dagen är också sabbatsvila. ⁴⁰ På första dagen skall ni ta frukt av era vackraste träd, kvistar av palmer och grenar av lummiga träd och av pilträd, och ni skall glädja er i sju dagar inför Herrens, er Guds, ansikte. ⁴¹ Ni skall fira denna högtid som en Herrens högtid sju dagar om året. Detta skall vara en evig stadga för er från släkte till släkte. I sjunde månaden skall ni fira den. ⁴² Då skall ni bo i lövhyddor i sju dagar. Alla de som är födda i Israel skall bo i lövhyddor, ⁴³ för att era efterkommande skall veta att jag lät Israels barn bo i lövhyddor när jag förde dem ut ur Egyptens land. Jag är Herren, er Gud.

⁴⁴ Och Mose talade till Israels barn om Herrens högtider.

Jesus talar än en gång om sitt lidande

³⁰ Sedan gick de därifrån och vandrade genom Galileen. Jesus ville inte att någon skulle få veta det, ³¹ eftersom han höll på att undervisa sina lärjungar. Han sade: "Människosonen skall utlämnas i människors händer, och de kommer att döda honom, och efter tre dagar skall han uppstå." ³² Men de förstod inte vad han sade och vågade inte fråga honom.

Vem är störst?

³³ De kom till Kapernaum. När Jesus nu var hemma, frågade han dem: "Vad var det ni talade om på vägen?" ³⁴ De teg, eftersom de på vägen hade talat med varandra om vem som var störst. ³⁵ Jesus satte sig ner, kallade på de tolv och sade till dem: "Om någon vill vara den förste skall han vara den siste av alla och allas tjänare." ³⁶ Sedan tog han ett litet barn och ställde det mitt ibland dem, slöt det i sin famn och sade till dem: ³⁷ "Den som tar emot ett sådant barn i mitt namn, han tar emot mig. Och den som tar emot mig, han tar inte bara emot mig utan honom som har sänt mig."

Inte mot oss utan för oss

³⁸ Johannes sade till Jesus: "Mästare, vi såg en man som drev ut onda andar i ditt namn, och vi försökte hindra honom eftersom han inte följde oss." ³⁹ Men Jesus sade: "Hindra honom inte. Ingen som utför en kraftgärning i mitt namn kan sedan genast tala illa om mig. ⁴⁰ Den som inte är mot oss är för oss. ⁴¹ Den som räcker er en bägare vatten att dricka därför att ni tillhör Kristus - amen säger jag er: Han skall inte gå miste om sin lön.

Frestelser och förförelser

⁴² Den som förleder en av dessa små som tror på mig, för honom är det bättre att en kvarnsten läggs om hans hals och han kastas i havet. ⁴³ Om din hand förleder dig till synd, så hugg av den! Det är bättre för dig att gå in i livet stympad än att ha båda händerna i behåll och komma till Gehenna,^[a] till elden som aldrig släcks.^{[b] 45} Och om din fot förleder dig till synd, så hugg av den! Det är bättre för dig att gå in i livet halt än att ha båda fötterna i behåll och kastas i Gehenna. ⁴⁷ Och om ditt öga förleder dig till synd, så riv ut det! Det är bättre för dig att gå in i Guds rike med ett öga än att med båda ögonen i behåll kastas i Gehenna, ⁴⁸ där deras mask inte dör och elden inte släcks. ⁴⁹ Ty var och en skall saltas med eld. ⁵⁰ Salt är bra, men om saltet förlorar sin sälta, hur skall ni då få det salt igen? Ha salt i er och håll fred med varandra!"

Äktenskap och skilsmässa

10 Sedan begav han sig därifrån och gick till Judeens område och landet på andra sidan Jordan. Folk samlades åter i skaror omkring honom, och han undervisade dem som han brukade. ² Några fariseer som ville snärja honom kom fram till honom och frågade: "Är det tillåtet för en man att skilja sig från sin hustru?" ³ Han svarade dem: "Vad har Mose befallt er?" ⁴ De sade: "Mose har tillåtit att mannen skriver skilsmässobrev och skiljer sig." ⁵ Då sade Jesus till dem: "Därför att era hjärtan är så hårda gav han er den föreskriften. ⁶ Men från skapelsens början gjorde Gud dem till man och kvinna. ^{[c] 7} Därför skall en man lämna sin far och mor och hålla sig till sin hustru, ⁸ och de två skall vara ett kött. Så är de inte längre två, utan ett kött. ⁹ Vad Gud har fogat samman, skall människan inte skilja åt." ¹⁰ När de hade kommit hem igen frågade lärjungarna honom om detta. ¹¹ Han svarade dem: "Den som skiljer sig från sin hustru och gifter sig med en annan kvinna, han begår äktenskapsbrott mot henne.^{[d] 12} Och om hon skiljer sig från sin man och gifter om sig, begår hon äktenskapsbrott."

Psalm 44

Bön när fienderna tycks segra

¹ För sångmästaren, en sång av Koras söner.