Previous Prev Day Next DayNext

The Daily Audio Bible

This reading plan is provided by Brian Hardin from Daily Audio Bible.
Duration: 731 days

Today's audio is from the EHV. Switch to the EHV to read along with the audio.

Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Version
3 Moseboken 22:17-23:44

Föreskrifter om djuroffer

17 Herren talade till Mose. Han sade: 18 Säg till Aron och hans söner och alla Israels barn: Om någon av Israels hus eller av främlingarna i Israel vill bära fram något offer, ett löftesoffer eller ett frivilligt offer, som de vill offra åt Herren som brännoffer, ska ni göra det på sådant sätt att ni blir välbehagliga. 19 Offret ska vara ett felfritt handjur[a] av nötboskapen, fåren eller getterna. 20 (A) Ni ska inte offra ett djur som har någon defekt, för genom ett sådant offer blir ni inte välbehagliga.

21 Och när någon vill offra ett gemenskapsoffer åt Herren av nöt eller av småboskap, antingen för att fullgöra ett löfte eller som ett frivilligt offer, ska det vara felfritt för att bli välbehagligt. Ingen defekt får finnas på offerdjuret. 22 Det som är blint eller brutet, stympat eller sårigt eller har skabb eller utslag ska ni inte offra åt Herren. Eldsoffer av något sådant ska ni inte lägga på altaret åt Herren. 23 Ett djur av nöt eller småboskap som har någon lem för stor eller för liten kan du offra som frivilligt offer, men som löftesoffer blir det inte välbehagligt. 24 Ni får inte offra åt Herren ett djur vars testiklar blivit klämda, krossade, avslitna eller bortskurna. Sådant ska ni inte göra i ert land. 25 Inte heller av en utlänning ska ni ta emot och offra sådana djur till mat åt er Gud, för de är skadade, de har en defekt. Genom sådana blir ni inte välbehagliga.

26 Herren talade till Mose. Han sade: 27 (B) När en kalv, ett lamm eller en killing har fötts, ska djuret dia sin mor i sju dagar. Men från den åttonde dagen är det välbehagligt som eldsoffergåva åt Herren. 28 (C) Ni ska inte slakta något djur, vare sig av nöt eller småboskap, på samma dag som dess avkomma.

29 När ni vill offra ett gemenskapsoffer åt Herren, ska ni offra det på sådant sätt att ni blir välbehagliga. 30 (D) Det ska ätas samma dag. Ni ska inte lämna något av offret kvar till nästa morgon. Jag är Herren.

31 Ni ska hålla mina bud och följa dem. Jag är Herren. 32 Ni ska inte ohelga mitt heliga namn, för jag ska hållas helig bland Israels barn. Jag är Herren som helgar er 33 och som har fört er ut ur Egyptens land för att vara er Gud. Jag är Herren.

Herrens högtider

23 Herren talade till Mose. Han sade: Säg till Israels barn: Herrens högtider ska ni utlysa som heliga sammankomster, de är mina högtider.

Sabbaten

(E) Under sex dagar ska arbete utföras, men den sjunde dagen är vilosabbat[b], en dag för helig sammankomst. Inget arbete ska ni då utföra. Det är Herrens sabbat, var ni än bor.

Påsken och det osyrade brödets högtid

Detta är Herrens högtider, de heliga sammankomster som ni ska utlysa på bestämda tider:

(F) I första månaden, på kvällen den fjortonde dagen[c] i månaden, är Herrens påsk[d]. Och på femtonde dagen i samma månad är Herrens osyrade bröds högtid. Då ska ni äta osyrat bröd i sju dagar. På den första dagen ska ni hålla en helig sammankomst och inte utföra något arbete. Och ni ska offra eldsoffer åt Herren i sju dagar. På sjunde dagen ska ni återigen hålla en helig sammankomst och inte utföra något arbete.

Förstlingsfrukten

Herren talade till Mose. Han sade: 10 Säg till Israels barn: När ni kommer in i det land som jag ger er och ni bärgar in dess skörd, ska ni ta den kärve som är det första av er skörd och bära den till prästen. 11 Den kärven ska han lyfta inför Herrens ansikte så att ni räknas som välbehagliga. Dagen efter sabbaten[e] ska prästen lyfta den.

12 Den dag ni lyfter kärven ska ni offra ett felfritt, årsgammalt lamm som brännoffer åt Herren. 13 Som matoffer till det ska ni offra två tiondels efa fint mjöl, blandat med olja, ett eldsoffer åt Herren till en ljuvlig doft, och som dryckesoffer till det en fjärdedels hin vin[f]. 14 Ni ska inte äta något av den nya skörden, varken bröd eller rostade ax eller korn av grönskuren säd, inte förrän den dagen då ni har burit fram offergåvan åt er Gud. Detta ska vara en evig stadga för er från släkte till släkte, var ni än bor.

Veckohögtiden eller pingsten

15 (G) Sedan ska ni räkna sju hela sabbater från dagen efter sabbaten, från den dag då ni bar fram lyftofferkärven. 16 Femtio dagar[g] ska ni räkna, fram till dagen efter den sjunde sabbaten. Då ska ni bära fram ett nytt matoffer åt Herren. 17 Från de orter där ni bor ska ni bära fram lyftofferbröd, två kakor gjorda av två tiondels efa fint mjöl, bakade med surdeg. De är en förstlingsgåva åt Herren.

18 Och tillsammans med brödet ska ni föra fram sju felfria, årsgamla lamm, en ungtjur och två baggar som brännoffer åt Herren, med det matoffer och dryckesoffer som hör till. Det är ett eldsoffer till en ljuvlig doft för Herren. 19 Dessutom ska ni offra en bock som syndoffer och två årsgamla lamm som gemenskapsoffer. 20 Prästen ska lyfta dem som ett lyftoffer inför Herrens ansikte tillsammans med förstlingsbröden[h] som bärs fram med de båda lammen. De ska vara helgade åt Herren och tillhöra prästen. 21 Och samma dag ska ni utlysa en helig sammankomst, som ni ska hålla. Inget arbete ska ni då utföra. Detta ska vara en evig stadga för er från släkte till släkte, var ni än bor.

22 (H) När ni bärgar skörden i ert land ska du inte skörda till yttersta kanten av din åker, och du ska inte heller plocka ströaxen efter din skörd. Du ska lämna kvar det åt den fattige och åt främlingen. Jag är Herren er Gud.

Nyårshögtiden

23 Herren talade till Mose. Han sade: 24 (I) Säg till Israels barn: I sjunde månaden, på första dagen[i] i månaden, ska ni hålla sabbatsvila, en minneshögtid med basunklang, en helig sammankomst. 25 Inget arbete ska ni då utföra, och ni ska offra eldsoffer åt Herren.

Försoningsdagen

26 Och Herren talade till Mose. Han sade: 27 (J) Men på tionde dagen i samma sjunde månad är försoningsdagen[j]. Då ska ni hålla en helig sammankomst, och ni ska fasta och offra eldsoffer åt Herren. 28 På den dagen ska ni inte utföra något arbete, för det är en försoningsdag då försoning bringas för er inför Herren er Gud. 29 Var och en som inte fastar på denna dag ska utrotas ur sin släkt. 30 Och var och en som utför något arbete på just den dagen ska jag utrota ur hans folk.

31 Inget arbete ska ni utföra. Detta ska vara en evig stadga för er från släkte till släkte, var ni än bor. 32 En vilosabbat ska den vara för er, och ni ska då fasta. På kvällen den nionde dagen i månaden ska ni hålla denna sabbatsvila, från kväll till kväll.

Lövhyddohögtiden

33 Herren talade till Mose. Han sade: 34 (K) Säg till Israels barn: På femtonde dagen i samma sjunde månad är det Herrens lövhyddohögtid[k] i sju dagar. 35 På den första dagen ska man hålla en helig sammankomst och inte utföra något arbete. 36 (L) I sju dagar ska ni offra eldsoffer åt Herren. På åttonde dagen ska ni hålla en helig sammankomst och offra eldsoffer åt Herren. Det är en högtidsförsamling. Inget arbete ska ni då utföra.

37 Detta är Herrens högtider. Ni ska utlysa dem som heliga sammankomster och offra eldsoffer åt Herren, brännoffer och matoffer, slaktoffer och dryckesoffer, varje dag de bestämda offren för den dagen. 38 Detta är utöver Herrens sabbater och era övriga gåvor och alla era löftesoffer och alla era frivilliga offer som ni ger åt Herren.

39 Alltså ska ni på femtonde dagen i sjunde månaden, när ni har hämtat in landets skörd, fira Herrens högtid i sju dagar. Den första dagen är en sabbatsvila, och den åttonde dagen är också en sabbatsvila. 40 (M) På första dagen ska ni ta frukt av era vackraste träd, kvistar av palmer och grenar av lummiga träd och av pilträd, och ni ska glädja er i sju dagar inför Herren er Guds ansikte.

41 Ni ska fira denna högtid som en Herrens högtid sju dagar om året. Detta ska vara en evig stadga för er från släkte till släkte. I sjunde månaden ska ni fira den. 42 Då ska ni bo i lövhyddor i sju dagar. Alla infödda i Israel ska bo i lövhyddor, 43 för att era efterkommande ska veta att jag lät Israels barn bo i lövhyddor när jag förde dem ut ur Egyptens land. Jag är Herren er Gud.

44 Och Mose talade till Israels barn om Herrens högtider.

Markusevangeliet 9:30-10:12

Jesus talar än en gång om sitt lidande

30 (A) Sedan gick de vidare därifrån och vandrade genom Galileen. Jesus ville inte att någon skulle få veta det, 31 (B) eftersom han höll på att undervisa sina lärjungar. Han sade till dem: "Människosonen ska utlämnas i människors händer, och de kommer att döda honom. Men tre dagar efter[a] sin död ska han uppstå." 32 Men de förstod inte vad han menade och vågade inte fråga honom.

Vem är störst?

33 (C) De kom till Kapernaum. När Jesus nu var hemma, frågade han dem: "Vad var det ni talade om på vägen?" 34 Men de teg, för på vägen hade de talat med varandra om vem som var den störste. 35 (D) Jesus satte sig ner, kallade på de tolv och sade till dem: "Om någon vill vara den förste, så ska han vara den siste av alla och allas tjänare."

36 (E) Sedan tog han ett litet barn och ställde det mitt ibland dem, omfamnade det och sade till dem: 37 (F) "Den som tar emot ett sådant barn i mitt namn tar emot mig. Och den som tar emot mig, tar inte emot mig utan honom som har sänt mig."

Inte mot oss utan för oss

38 (G) Johannes sade till Jesus: "Mästare, vi såg en man som drev ut onda andar i ditt namn, och vi försökte hindra honom eftersom han inte följde oss." 39 (H) Men Jesus sade: "Hindra honom inte. Ingen som gör en kraftgärning i mitt namn kan sedan genast tala illa om mig. 40 (I) Den som inte är mot oss är för oss. 41 (J) Den som ger er en bägare vatten att dricka därför att ni tillhör Kristus – jag säger er sanningen: Han ska inte gå miste om sin lön.

Frestelser och förförelser

42 (K) Den som förleder en av dessa små som tror på mig, för honom vore det bättre att få en kvarnsten hängd om halsen och bli kastad i havet. 43 Om din hand förleder dig till synd, så hugg av den! Det är bättre att du går in i livet stympad än att du har båda händerna kvar och hamnar i Gehenna[b], i elden som aldrig slocknar. 45 Och om din fot förleder dig till synd, så hugg av den! Det är bättre att du går in i livet halt än att du har båda fötterna kvar och kastas i Gehenna. 47 Och om ditt öga förleder dig till synd, så riv ut det! Det är bättre att du går in i Guds rike enögd än att du har båda ögonen kvar och kastas i Gehenna, 48 (L) där deras mask inte dör och elden inte släcks.[c]

49 Var och en ska saltas med eld[d]. 50 (M) Salt är bra, men om saltet förlorar sin sälta, hur ska ni då få det salt igen? Ha salt i er och håll fred med varandra!"

Äktenskap och skilsmässa

10 (N) Sedan gav han sig av därifrån och gick på andra sidan Jordan till Judeens område[e]. Folk samlades återigen i skaror omkring honom, och han undervisade dem som han brukade.

(O) Några fariseer kom fram för att pröva honom och frågade honom: "Får en man skilja sig från sin hustru?" Han svarade dem: "Vad har Mose befallt er?" (P) De sade: "Mose har tillåtit att mannen skriver ett skilsmässobrev[f] och skiljer sig."

Då sade Jesus till dem: "Det var för att era hjärtan är så hårda som han gav er den föreskriften. (Q) Men från skapelsens början gjorde Gud dem till man och kvinna. Därför ska en man lämna sin far och mor och hålla sig till sin hustru, och de två ska bli ett kött. Så är de inte längre två, utan ett kött.[g] Vad Gud har fogat samman ska människan alltså inte skilja åt."

10 När de var hemma igen frågade lärjungarna honom om detta. 11 (R) Han svarade dem: "Den som skiljer sig från sin hustru och gifter sig med en annan begår äktenskapsbrott mot henne.[h] 12 Och om hon skiljer sig från sin man och gifter sig med en annan, begår hon äktenskapsbrott."

Psaltaren 44:1-8

Bön när fienderna tycks segra

44 För körledaren. En vishetspsalm

av Koras söner.

(A) Gud, vi har hört med våra öron,
        våra fäder har berättat för oss
    om den gärning du gjorde
        på deras tid, i forna dagar.
(B) Med din hand
    fördrev du hednafolken,
        men våra fäder planterade du.
    Andra folk förgjorde du,
        men dem lät du breda ut sig.
(C) Det var inte med sitt svärd
        som de intog landet,
    inte deras egen arm
        som frälste dem.
    Nej, det var din högra hand,
        din arm och ditt ansiktes ljus,
            för du älskade dem.

Du är min kung, o Gud.
    Ge befallning om frälsning
        för Jakob!
(D) Genom dig ska vi slå ner
        våra fiender,
    genom ditt namn trampa ner
        våra motståndare.
(E) Jag litar inte till min båge,
    mitt svärd kan inte frälsa mig.
Nej, du har frälst oss
        från våra fiender,
    du lät dem som hatar oss
        få skämmas.

Ordspråksboken 10:19

19 (A) Där orden är många
        uteblir inte synd,
    klok är den
        som styr sina läppar.

Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)

Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation