The Daily Audio Bible

Den gyllene ljusstaken

24 Herren talade till Mose. Han sade: ^2 (A) Befall Israels barn att bära till dig ren olja av stötta oliver^[a] till ljusstaken, så att lamporna kan sättas upp varje dag. ³ Utanför förhänget framför vittnesbördet i uppenbarelsetältet ska Aron ständigt sköta den inför Herrens ansikte, från kväll till morgon. Det ska vara en evig stadga för er från släkte till släkte. ⁴ Lamporna på den gyllene ljusstaken ska han ständigt sköta inför Herrens ansikte.

Skådebröden

^5 (B) Du ska ta fint mjöl och baka tolv kakor av det. Varje kaka ska innehålla två tiondels efa^[b]. ⁶ Du ska lägga upp dem i två rader^[c], sex i var rad, på det förgyllda bordet inför Herrens ansikte. ⁷ På varje rad ska du lägga ren rökelse, och den ska vara ett påminnelseoffer^[d] för bröden, ett eldsoffer åt Herren. ⁸ Sabbatsdag efter sabbatsdag ska man ständigt lägga upp dem inför Herrens ansikte, en gåva av Israels barn till ett evigt förbund. ⁹ De ska tillhöra Aron och hans söner, och de ska äta dem på helig plats, för de är högheliga och är hans del av Herrens eldsoffer. Detta är en evig stadga.

Smädares och mördares straff

¹⁰ En man som var son till en israelitisk kvinna och en egyptisk man gick ut bland Israels barn. Den israelitiska kvinnans son och en israelitisk man kom då i gräl med varandra i lägret. ¹¹ Och den israelitiska kvinnans son smädade Namnet^[e] och hädade. Då förde de honom fram till Mose. Hans mor hette Shelomit, dotter till Dibri, av Dans stam. ¹² De satte honom i förvar för att få ett bestämt uttalande från Herrens mun.

¹³ Och Herren sade till Mose: ^14 (C) För ut hädaren utanför lägret. Sedan ska alla som hörde hädelsen lägga sina händer på hans huvud^[f], och hela församlingen ska stena honom. ¹⁵ Till Israels barn ska du säga: Om någon hädar sin Gud kommer han att bära på synd. ^16 (D) Och den som smädar Herrens namn ska straffas med döden. Hela församlingen ska stena honom. Vare sig det är en främling eller en infödd som smädar Namnet ska han dödas.

^17 (E) Den som slår ihjäl en människa ska straffas med döden. ¹⁸ Och den som slår ihjäl ett boskapsdjur ska ersätta det: liv för liv. ^19 (F) Om någon tillfogar sin nästa kroppsskada, ska man göra mot honom som han själv har gjort: ^20 (G) bruten lem för bruten lem, öga för öga, tand för tand^[g]. Samma skada som han har vållat en annan, ska han själv tillfogas. ^21 (H) Den som slår ihjäl ett boskapsdjur ska ersätta det, och den som slår ihjäl en människa ska dödas. ^22 (I) En och samma lag ska gälla för er, såväl för främlingen som för den infödde, för jag är Herren er Gud.

²³ Mose talade detta till Israels barn. Och de förde ut hädaren utanför lägret och stenade honom. Israels barn gjorde så som Herren hade befallt Mose.

Sabbatsåret

25 Herren talade till Mose på Sinai berg. Han sade: ^2 (J) Säg till Israels barn: När ni kommer in i det land som jag ger er, ska landet hålla sabbat åt Herren. ³ Sex år ska du beså din åker och i sex år beskära din vingård och skörda avkastningen från jorden, ⁴ men under det sjunde året ska landet ha sabbatsvila^[h], en Herrens sabbat. Då ska du inte beså din åker och inte beskära din vingård. ⁵ Det som växer upp av spillsäden efter din skörd ska du inte bärga, och druvorna som växer på dina obeskurna vinstockar ska du inte skörda. Det ska vara ett år av sabbatsvila för landet.

⁶ Vad landets sabbat ändå ger ska ni ha till föda, du själv, din slav och din slavinna, din daglönare och din inneboende, alla som bor hos dig. ⁷ Din boskap och de vilda djuren i ditt land ska också ha sin föda av all dess avkastning.

Jubelåret

⁸ Du ska räkna sju årssabbater, det vill säga sju gånger sju år, så att tiden för de sju årssabbaterna blir fyrtionio. ^9 (K) Då ska du i sjunde månaden på tionde dagen i månaden låta basunen^[i] ljuda med kraftig ton. På försoningsdagen ska ni låta basunen ljuda över hela ert land. ^10 (L) Ni ska helga det femtionde året och utropa frihet i landet för alla dess invånare. Det ska vara ett jubelår för er. Var och en av er ska då återvända till sin arvedel och var och en av er ska återvända till sin släkt. ¹¹ Ett jubelår ska detta femtionde år vara för er. Då ska ni inte så något, och det som växer upp av spillsäden ska ni inte skörda, och ni ska inte samla in druvorna från era oskurna vinstockar, ¹² för det är ett jubelår. Heligt ska det vara för er. Av markens egen avkastning ska ni få er föda.

¹³ Under ett sådant jubelår ska var och en av er återvända till sin arvedel. ¹⁴ Om ni alltså säljer något till er nästa eller köper något av honom, ska ni inte göra varandra orätt. ¹⁵ Efter antalet år från jubelåret ska du betala din nästa och efter antalet årsgrödor ska han få betalning av dig. ¹⁶ Ju fler åren är, desto högre pris ska du betala, och ju färre de är, desto lägre pris ska du betala. Det är ju ett visst antal grödor han säljer till dig. ¹⁷ Ni ska inte göra varandra orätt, du ska frukta din Gud, för jag är Herren er Gud.

^18 (M) Ni ska följa mina stadgar och mina lagar ska ni ta vara på och följa. Ni kommer då att bo trygga i landet. ¹⁹ Och landet kommer att ge sin frukt, så att ni har att äta i överflöd, och ni kan bo där i trygghet. ²⁰ Om ni frågar: ”Vad ska vi äta under det sjunde året, om vi varken får så eller bärga vår gröda?” ²¹ så ska ni veta att jag ska befalla min välsignelse att komma över er under det sjätte året, så att det ger gröda för tre år. ²² Ännu när ni sår under det åttonde året ska ni ha av den gamla grödan att äta. Ända tills grödan har kommit in på det nionde året ska ni ha gammal säd att äta.

^23 (N) När ni säljer jord ska ni inte sälja den för all framtid, för landet är mitt. Ni är främlingar och gäster hos mig. ²⁴ I hela det land ni får till besittning ska ni medge rätt att köpa tillbaka jordegendom. ^25 (O) Om din broder blir fattig och säljer något av sin besittning, ska hans återlösare komma till honom och lösa tillbaka det brodern har sålt. ²⁶ Om någon inte har någon återlösare, men själv får möjlighet att skaffa vad som behövs för återköp, ²⁷ ska han räkna efter hur många år som gått efter försäljningen och betala lösen för de återstående åren till den han sålde åt. Han ska så återvända till sin egendom. ²⁸ Men om han inte kan skaffa vad som behövs för att betala honom, ska det han har sålt förbli i köparens hand till jubelåret. Men på jubelåret ska det frånträdas, och han ska återvända till sin arvedel.

²⁹ Om någon säljer ett hus i en stad som är omgiven av murar, ska han ha rätt att återlösa det inom ett år efter försäljningen. Hans rätt att återlösa det är då begränsad till viss tid. ³⁰ Men om det inte har köpts tillbaka när ett helt år har gått ska huset, om det ligger i en stad som är omgiven av murar, förbli köparens och hans efterkommandes egendom för alltid. Det ska då inte frånträdas på jubelåret. ³¹ Men hus i byar som inte är omgivna av murar ska räknas till landets åkermark. De ska kunna återlösas, och på jubelåret ska de frånträdas.

³² Angående leviternas städer ska leviterna ha evig rätt att återlösa husen i de städer som är deras arvsbesittning. ³³ Även om någon annan levit löser in det sålda huset i den stad där han har sin egendom ska det frånträdas på jubelåret, för husen i levitstäderna är leviternas arvsbesittning bland Israels barn. ^34 (P) Och ett fält som är betesmark utanför någon av deras städer får inte säljas, för det är deras eviga arvedel.

Barmhärtighet mot skuldsatta

^35 (Q) Om din broder blir fattig och inte kan försörja sig hos dig, ska du ta dig an honom. Som en främling eller inneboende ska han få leva hos dig. ^36 (R) Du ska inte ockra mot honom eller ta ränta, utan du ska frukta din Gud och låta din broder leva hos dig. ³⁷ Du ska inte låna honom pengar mot ockerränta eller ge honom av din mat mot ränta. ³⁸ Jag är Herren er Gud, som har fört er ut ur Egyptens land för att ge er Kanaans land och vara er Gud.

³⁹ Om din broder råkar i fattigdom hos dig och säljer sig åt dig, ska du inte låta honom utföra slavarbete. ^40 (S) Som en daglönare och en inneboende ska han vara hos dig. Fram till jubelåret ska han tjäna hos dig. ⁴¹ Då ska han lämna dig, han själv och hans barn tillsammans med honom, och han ska återvända till sin släkt och till sina fäders arvedel. ⁴² De är ju mina tjänare som jag har fört ut ur Egyptens land. De ska inte säljas som man säljer slavar. ^43 (T) Och du ska inte härska över dem med hårdhet. Du ska frukta din Gud.

⁴⁴ Men om du vill skaffa dig en slav eller slavinna, ska du köpa en sådan från hednafolken som bor runt omkring er. ⁴⁵ Ni kan också köpa slavar bland barnen till dem som bor ibland er och bland deras släktingar som ni har hos er och som är födda i ert land. De ska förbli er egendom. ⁴⁶ Dem kan ni ha att lämna som arv åt era barn efter er, till egendom och besittning. Dem kan ni ha till slavar för all framtid. Men bland era bröder, Israels barn, ska ingen härska över den andre med hårdhet.

Jesus välsignar barnen

^13 (A) Man bar fram små barn till Jesus för att han skulle röra vid dem. Men lärjungarna visade bort dem. ¹⁴ När Jesus såg det, blev han upprörd och sade till dem: "Låt barnen komma till mig och hindra dem inte, för Guds rike tillhör sådana som de. ^15 (B) Jag säger er sanningen: Den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in." ¹⁶ Och han tog upp dem i famnen och lade händerna på dem och välsignade dem.

Jesus och den rike mannen

^17 (C) När Jesus skulle vandra vidare, sprang det fram en man som föll på knä för honom och frågade: "Gode Mästare! Vad ska jag göra för att få evigt liv?" ¹⁸ Jesus sade till honom: "Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud. ^19 (D) Buden kan du: Du ska inte mörda. Du ska inte begå äktenskapsbrott. Du ska inte stjäla. Du ska inte vittna falskt. Du ska inte ta ifrån någon det som är hans. Hedra din far och din mor."^[a]

²⁰ Mannen sade: "Mästare, allt det har jag hållit sedan jag var ung^[b]." ^21 (E) Jesus såg på honom med kärlek och sade: "Ett saknar du. Gå och sälj allt du äger och ge till de fattiga, så kommer du att ha en skatt i himlen. Kom sedan och följ mig." ²² Vid de orden mörknade mannen och gick bedrövad bort, för han ägde mycket.

²³ Jesus såg sig omkring och sade till sina lärjungar: "Hur svårt är det inte för dem som har pengar att komma in i Guds rike!" ²⁴ Lärjungarna blev förskräckta över hans ord. Men Jesus sade än en gång till dem: "Mina barn, hur svårt är det inte att komma in i Guds rike! ^25 (F) Det är lättare för en kamel^[c] att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike." ²⁶ Då blev de ännu mer förskräckta och sade till varandra: "Vem kan då bli frälst?" ^27 (G) Jesus såg på dem och sade: "För människor är det omöjligt, men inte för Gud. För Gud är allting möjligt."

^28 (H) Petrus sade till honom: "Vi har lämnat allt och följt dig." ²⁹ Jesus sade: "Jag säger er sanningen: Ingen lämnar hus eller bröder eller systrar eller mor eller far eller barn eller åkrar för min och för evangeliets skull ³⁰ utan att få hundrafalt igen. Här i världen får de hus, bröder, systrar, mödrar, barn och åkrar, mitt under förföljelser, och sedan i den kommande världen evigt liv. ³¹ Men många som är först ska bli sist, och de som är sist ska bli först."