The Daily Audio Bible
Today's audio is from the EHV. Switch to the EHV to read along with the audio.
Kehatiternas tjänstgöring
4 Herren talade till Mose och Aron. Han sade: 2 ”Räkna antalet av Kehats söner bland leviterna efter deras släkter och familjer, 3 (A) från trettio år och upp till femtio år, alla arbetsföra män som kan göra tjänst vid uppenbarelsetältet. 4 (B) Detta är den tjänst som kehatiterna ska ha vid uppenbarelsetältet: att ta vård om de högheliga föremålen.
5 När lägret bryter upp ska Aron och hans söner gå in och ta ner det täckande förhänget och med den ska de täcka vittnesbördets ark. 6 Över förhänget ska de lägga ett överdrag av tahasskinn[a] och över det breda ut en vävnad, helt mörkblå. Sedan ska de sätta in stängerna.
7 (C) Över skådebrödsbordet ska de breda en mörkblå vävnad, och på den ska de ställa faten, skålarna och bägarna samt kannorna till dryckesoffren. Där ska även det ständiga brödet[b] ligga. 8 Över detta ska de breda en karmosinröd vävnad och täcka över den med ett överdrag av tahasskinn. Sedan ska de sätta in stängerna.
9 Och de ska ta en mörkblå vävnad och täcka över ljusstaken och dess lampor, lamptänger och brickor samt alla de oljekärl som hör till den och som används vid tjänstgöringen. 10 Sedan ska de lägga den med alla dess tillbehör i ett överdrag av tahasskinn och lägga allt på en bår.
11 Över det gyllene altaret ska de breda en mörkblå vävnad och täcka över den med ett överdrag av tahasskinn. Sedan ska de sätta in stängerna. 12 Och de ska ta alla föremål vid tjänstgöringen, de som används vid tjänstgöringen i helgedomen, och lägga dem i en mörkblå vävnad och täcka över dem med ett överdrag av tahasskinn och lägga dem på en bår. 13 De ska också ta bort askan från altaret och breda en purpurröd vävnad över det, 14 och där ska de lägga alla tillbehör som används under tjänstgöringen vid det: eldfaten, gafflarna, skovlarna och skålarna, altarets alla tillbehör. Över detta ska de breda ett överdrag av tahasskinn och sedan sätta in stängerna.
15 När lägret ska bryta upp och Aron och hans söner har täckt över de heliga föremålen och alla dess tillbehör, ska därefter Kehats barn komma för att bära. Men de får inte röra vid de heliga föremålen, för då kommer de att dö. Detta är vad Kehats barn har att bära av det som hör till uppenbarelsetältet.
16 Eleasar, prästen Arons son, ska ha ansvar för oljan till ljusstaken, den väldoftande rökelsen, det dagliga matoffret och smörjelseoljan. Han har ansvaret för hela tabernaklet och för allt som finns i det, de heliga föremålen och deras tillbehör.”
17 Och Herren talade till Mose och Aron. Han sade: 18 ”Låt inte kehatiternas släktgren utrotas ur leviternas stam, 19 utan gör så här med dem, för att de ska leva och inte dö när de kommer nära de högheliga föremålen: Aron och hans söner ska gå in och anvisa var och en av dem vad han har att göra eller bära. 20 (D) Men själva får de inte gå in och se de heliga föremålen, inte ens ett ögonblick, för då kommer de att dö.”
Gershoniternas tjänstgöring
21 Herren talade till Mose. Han sade: 22 ”Räkna också antalet av Gershons barn efter deras familjer och släkter. 23 Mönstra dem som är från trettio år och upp till femtio år, alla arbetsföra män som kan göra tjänst vid uppenbarelsetältet. 24 (E) Detta är den tjänst gershoniternas släkter ska ha, vad de ska göra och vad de ska bära: 25 De ska bära tabernaklets tygvåder, uppenbarelsetältet och dess överdrag och överdraget av tahasskinn som ligger ovanpå det, och draperiet framför ingången till uppenbarelsetältet, 26 dessutom förgårdens omhängen, draperiet framför porten till förgården som omger tabernaklet och altaret, samt dess linor och alla föremål till arbetet med tabernaklet. De ska utföra allt som behöver göras med dessa ting. 27 Allt i gershoniternas tjänstgöring ska utföras på order av Aron och hans söner, när det gäller allt som de ska bära och göra. Ni ska överlämna allt de ska bära i deras vård. 28 Detta är den tjänst som gershoniternas släkter ska ha vid uppenbarelsetältet. Och de ska utföra sin tjänst under ledning av Itamar, prästen Arons son.
Merariternas tjänstgöring
29 Meraris barn ska du mönstra efter deras släkter och familjer. 30 Mönstra dem som är från trettio år och upp till femtio år, alla arbetsföra som ska tjänstgöra vid uppenbarelsetältet. 31 (F) Och detta är vad de har till uppgift att bära, allt som hör till deras tjänstgöring vid uppenbarelsetältet: brädorna till tabernaklet, dess tvärstänger, stolpar och fotstycken, 32 liksom stolparna till förgården runt omkring med deras fotstycken, pluggar och linor, med alla deras tillbehör och allt som hör till arbetet vid det. Ni ska göra en lista över de föremål var och en har att bära. 33 Detta är den tjänst merariternas släkter ska ha, allt som hör till deras tjänst vid uppenbarelsetältet. Och de ska utföra den under ledning av Itamar, prästen Arons son.”
Räkning av leviterna
34 Mose och Aron och församlingens furstar mönstrade Kehats barn efter deras släkter och familjer, 35 dem som var från trettio år och upp till femtio år, alla arbetsföra som ska tjänstgöra vid uppenbarelsetältet. 36 Och de mönstrade efter deras släkter var 2 750. 37 Dessa var de mönstrade av kehatiternas släkter, alla de som skulle göra tjänst vid uppenbarelsetältet, de som Mose och Aron mönstrade efter Herrens befallning genom Mose.
38 Gershons barn mönstrades efter sina släkter och familjer, 39 de som var från trettio år och upp till femtio år, alla arbetsföra som skulle tjänstgöra vid uppenbarelsetältet. 40 De som mönstrades efter sina släkter och familjer var 2 630. 41 Dessa var de mönstrade av gershoniternas släkter, alla de som skulle tjänstgöra vid uppenbarelsetältet, de som Mose och Aron mönstrade efter Herrens befallning.
42 Meraris barns släkter mönstrades efter sina släkter och familjer, 43 de som var från trettio år och upp till femtio år, alla arbetsföra män som skulle tjänstgöra vid uppenbarelsetältet. 44 De som mönstrades efter sina släkter var 3 200. 45 Dessa var de mönstrade av Meraris barns släkter, de som Mose och Aron mönstrade efter Herrens befallning genom Mose.
46 Leviterna mönstrades av Mose och Aron och Israels furstar efter deras släkter och familjer, 47 de som var från trettio år och upp till femtio år, alla arbetsföra som skulle tjänstgöra eller bära vid uppenbarelsetältet. 48 De som mönstrades var 8 580.
49 Efter Herrens befallning blev de mönstrade genom Mose, var och en till det som han skulle göra eller bära. Var och en fick den uppgift som Herren befallt Mose.
Om lägrets renhet
5 Herren talade till Mose. Han sade: 2 (G) ”Befall Israels barn att de för bort ur lägret var och en som är spetälsk eller har flytning[c] och var och en som blivit oren genom en död kropp[d]. 3 (H) En sådan, vare sig man eller kvinna, ska ni föra bort utanför lägret. För bort dem, så att de inte orenar deras läger där jag bor mitt ibland dem.”
4 Och Israels barn gjorde så, de förde dem utanför lägret. Så som Herren hade sagt till Mose, så gjorde Israels barn.
Ersättningsplikt
5 Herren talade till Mose. Han sade: 6 (I) ”Säg till Israels barn: När en man eller kvinna begår någon av de synder som människor kan begå och handlar trolöst mot Herren och drar på sig skuld, 7 ska han bekänna den synd han har begått och ersätta det orätta till dess fulla belopp och till det lägga en femtedel av värdet. Detta ska han ge till den som han har gjort orätt emot.
8 Men om den drabbade inte har någon nära släkting som kan ta emot gottgörelsen, ska ersättningen ges åt Herren och tillhöra prästen, utöver den försoningsbagge[e] med vilken försoning bringas för den skyldige. 9 (J) Och alla heliga gåvor som Israels barn bär fram till prästen ska tillhöra honom. 10 De heliga gåvor som var och en ger tillhör honom. Vad någon ger åt prästen tillhör honom.”
Om otrohet och svartsjuka
11 Herren talade till Mose. Han sade: 12 ”Säg till Israels barn: Det kan hända att en mans hustru kommer på avvägar och är otrogen mot sin man, 13 genom att någon annan ligger med henne och har sädesuttömning. Hennes man har inte sett något, och hon håller det hemligt att hon blivit orenad. Det finns inget vittne mot henne, och hon har inte blivit tagen på bar gärning. 14 Om han då drabbas av svartsjukans ande och misstänker att hans hustru blivit orenad, eller om han drabbas av svartsjukans ande och misstänker sin hustru fastän hon inte blivit orenad, 15 (K) då ska mannen föra sin hustru till prästen och bära fram en tiondels efa kornmjöl[f] som offer för henne. Men han ska inte hälla någon olja eller lägga någon rökelse på offret, för det är ett misstankeoffer, ett påminnelseoffer som ska påminna om en missgärning.
16 Och prästen ska föra fram henne och ställa henne inför Herrens ansikte. 17 Han ska ta heligt vatten i ett lerkärl och ta lite av stoftet från tabernaklets golv och lägga i vattnet. 18 Prästen ska ställa fram kvinnan inför Herrens ansikte och lösa upp hennes hår och lägga påminnelseoffret i hennes händer, det vill säga misstankeoffret. I sin hand ska prästen ha det bittra vattnet som för med sig förbannelse.
19 Därefter ska prästen ta ed av kvinnan och säga till henne: Om ingen har legat med dig och du inte har kommit på avvägar och orenat dig medan du var under din man, så ska du inte ta skada av det bittra förbannelsebringande vattnet. 20 Men om du har kommit på avvägar medan du var under din man, och orenat dig genom att någon annan än din man har legat med dig” 21 – prästen ska nu läsa upp förbannelseeden för kvinnan och säga till henne: – ”så ska Herren göra dig till en förbannelse och en ed bland ditt folk. Herren ska låta ditt moderliv skrumpna och din buk svälla upp, 22 och det förbannelsebringande vattnet ska gå in i dina inälvor och få din buk att svälla upp och ditt moderliv att skrumpna.” Och kvinnan ska säga: ”Amen, amen.”
23 Sedan ska prästen skriva upp dessa förbannelser i en bokrulle och tvätta av dem i det bittra vattnet. 24 Och han ska ge kvinnan att dricka av det bittra förbannelsebringande vattnet, och det förbannelsebringande vattnet ska gå in i henne och orsaka bitter smärta. 25 Prästen ska ta misstankeoffret ur kvinnans hand och lyfta det inför Herrens ansikte och bära fram det till altaret. 26 Och prästen ska ta en handfull av offret som ett påminnelseoffer och bränna det på altaret. Därefter ska han ge kvinnan vattnet att dricka.
27 När han har gett henne vattnet att dricka, ska detta ske: Om hon har låtit orena sig och varit otrogen mot sin man, ska det förbannelsebringande vattnet gå in i henne och orsaka bitter smärta. Hennes buk ska svälla upp och hennes moderliv skrumpna, och kvinnan ska bli en förbannelse bland sitt folk. 28 Men om kvinnan inte har låtit orena sig utan är ren, ska inget skada henne och hon ska kunna bli havande.
29 Detta är lagen om svartsjuka, när en gift kvinna kommer på avvägar och orenar sig 30 eller när svartsjukans ande drabbar en man så att han misstänker sin hustru. Han ska då ställa fram hustrun inför Herrens ansikte, och prästen ska göra med henne allt som denna lag påbjuder. 31 Så ska mannen vara fri från skuld och hustrun får själv ta konsekvenserna av sin missgärning.”
De dödas uppståndelse
18 Till Jesus kom också några saddukeer[a], de som påstår att det inte finns någon uppståndelse. De frågade honom: 19 "Mästare, Mose har gett oss föreskriften att om någon har en bror som dör och efterlämnar hustru men inga barn, då ska han gifta sig med änkan och skaffa barn åt sin bror.[b] 20 Nu fanns det sju bröder. Den förste tog sig en hustru, men han dog och efterlämnade inga barn. 21 Den andre gifte sig med henne, men också han dog barnlös. På samma sätt gick det med den tredje. 22 Ingen av de sju efterlämnade några barn. Sist av alla dog kvinnan. 23 Vid uppståndelsen, när de uppstår, vems hustru blir hon då? Alla sju var ju gifta med henne."
24 Jesus sade till dem: "Tar ni inte fel, just för att ni inte förstår Skrifterna och inte heller Guds makt? 25 När de döda uppstår gifter de sig inte och blir inte bortgifta, utan de är som änglarna i himlen.
26 (A) Men när det gäller de dödas uppståndelse, har ni inte läst i Moses bok vid stället om törnbusken hur Gud sade till Mose: Jag är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud?[c] 27 Han är inte de dödas Gud, utan de levandes. Ni misstar er grundligt."
Det viktigaste budet
28 (B) En av de skriftlärda[d] som hade hört dem diskutera insåg att Jesus hade gett dem ett bra svar. Han kom fram och frågade honom: "Vilket är det främsta av alla buden?" 29 Jesus svarade: "Det främsta är detta: Hör Israel! Herren vår Gud, Herren är en.[e] 30 Och du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta, av hela din själ, av hela ditt förstånd och av hela din kraft. 31 (C) Sedan kommer detta: Du ska älska din nästa som dig själv. Inget annat bud är större än dessa."[f]
32 (D) Den skriftlärde sade: "Du har rätt, Mästare, det är sant som du säger. Han är en, och det finns ingen annan än han. 33 (E) Och att älska honom av hela sitt hjärta och av hela sitt förnuft och av hela sin kraft och att älska sin nästa som sig själv, det är mer än alla brännoffer och andra offer." 34 När Jesus hörde att mannen hade svarat klokt, sade han till honom: "Du är inte långt från Guds rike." Sedan vågade ingen fråga honom något mer.
Är Messias Davids son?
35 (F) Medan Jesus undervisade i templet frågade han: "Hur kan de skriftlärda säga att Messias är Davids son? 36 (G) David har själv sagt genom den helige Ande: Herren sade till min Herre: Sätt dig på min högra sida tills jag lagt dina fiender under dina fötter[g].[h] 37 David själv kallar honom Herre[i]. Hur kan han då vara Davids son?"
Jesus varnar för de skriftlärda
Den stora folkmassan lyssnade gärna på Jesus,
Kungens heliga stad
48 [a]En sång, en psalm av Koras söner.
2 (A) Stor är Herren och högt lovad
i vår Guds stad,
på sitt heliga berg.
3 (B) Skönt höjer det sig,
hela jordens fröjd,
Sions berg längst upp i norr[b],
den store kungens stad.
4 (C) Gud bor i dess borgar,
känd som en tillflykt.
5 (D) Se, kungarna slog sig ihop,
de ryckte fram tillsammans.
6 De såg, de häpnade,
förskräcktes och flydde.
7 De greps där av bävan,
av vånda som en födande kvinna,
8 (E) som när östanvinden krossade
Tarshishskeppen[c].
9 Det vi har hört om,
det fick vi se
i Herren Sebaots stad,
i vår Guds stad.
Gud bevarar den till evig tid. Sela
10 Vi tänker, o Gud, på din nåd
här i ditt tempel.
11 Liksom ditt namn, o Gud,
når ditt lov till jordens ändar.
Din högra hand
är full av rättfärdighet.
12 Sions berg gläder sig,
Juda döttrar[d] jublar
över dina domar.
26 Som syra för tänderna
och rök för ögonen
är den late för den
som skickar honom.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation