The Daily Audio Bible
Today's audio is from the NLT. Switch to the NLT to read along with the audio.
Juda stams område
15 Juda barns stam fick efter sina släkter sin lott söderut intill Edoms gräns, intill öknen Sin, längst ner i söder. 2 Deras södra gräns började vid änden av Döda havet, vid dess sydligaste vik, 3 gick vidare söder om Skorpionhöjden och fram till Sin. Sedan drog den sig upp söder om Kadesh-Barnea, förbi Hesron och upp till Addar och böjde sedan av mot Karka. 4 Den fortsatte mot Asmon och sammanföll med Egyptens bäckravin och slutade ute vid havet. Detta skall vara er gräns i söder.
5 Gränsen i öster var Döda havet ända till Jordans utlopp. Gränsen på norra sidan började vid den vik av detta hav där Jordan har sitt utlopp. 6 Därifrån drog sig gränsen upp mot Bet-Hogla och gick fram norr om Bet-Haaraba. Vidare drog sig gränsen upp till Rubens son Bohans sten. 7 Därefter drog sig gränsen upp till Debir från Akors dal i nordlig riktning mot det Gilgal som ligger mitt emot Adummimhöjden, söder om bäckravinen. Sedan gick gränsen fram till Semeskällans vatten och så till Rogelskällan. 8 Vidare drog sig gränsen uppåt Hinnoms sons dal, söder om Jebus höjd, det är Jerusalem. Därefter drog sig gränsen upp till toppen av det berg som ligger mitt emot Hinnoms dal, västerut, i norra änden av Refaimdalen. 9 Från toppen av detta berg drog sig gränsen fram till Neftoavattnets källa och vidare till städerna i Efrons bergsbygd. Sedan drog sig gränsen till Baala, det är Kirjat-Jearim. 10 Från Baala böjde sig gränsen åt väster mot Seirs bergsbygd och gick fram till Jearims bergshöjd, det är Kesalon, norr om denna, och gick så ner till Bet-Semes och framför Timna. 11 Vidare gick gränsen till Ekrons höjd, norrut. Därefter drog sig gränsen till Sickeron, gick så framför berget Baala och därifrån ut till Jabneel. Sedan gick gränsen ut vid havet. 12 Gränsen i väster var Stora havets kustlinje.
Dessa var Judas barns gränser runt omkring, efter deras släkter.
13 Men åt Kaleb, Jefunnes son, gavs enligt Herrens befallning till Josua en särskild del bland Juda barn, nämligen Arbas, Anaks faders, stad, det är Hebron. 14 Kaleb fördrev därifrån Anaks tre söner Sesaj, Ahiman och Talmaj, Anaks avkomlingar. 15 Därifrån drog han upp mot Debirs invånare. Debir hette tidigare Kirjat-Sefer. 16 Och Kaleb sade: "Den som angriper Kirjat-Sefer och intar det skall jag ge min dotter Aksa till hustru." 17 När då Otniel, son till Kenas, Kalebs broder, intog det, gav Kaleb honom sin dotter Aksa till hustru. 18 Och när hon kom till honom, övertalade hon honom att begära ett stycke åkermark av hennes far: Och hon steg ner från åsnan. Då sade Kaleb till henne: "Vad önskar du?" 19 Hon svarade: "Ge mig en avskedsgåva. Eftersom du har gift bort mig till det torra Negev, må du också ge mig vattenkällor." Då gav han henne Övre och Nedre källorna.
Juda städer
20 Detta var Juda barns stams arvedel efter deras släkter. 21 Städerna som låg ytterst i Juda barns stam, mot Edoms gräns, i Negev, var: Kabseel, Eder, Jagur, 22 Kina, Dimona, Adada, 23 Kedesh, Hasor och Jitnan, 24 Sif, Telem, Bealot, 25 Hasor-Hadatta, Keriot, Hesron, det är Hasor, 26 Amam, Sema, Molada, 27 Hasar-Gadda, Hesmon, Bet-Pelet, 28 Hasar-Sual, Beer-Sheba och Bisjotja, 29 Baala, Ijim, Esem, 30 Eltolad, Kesil, Horma, 31 Siklag, Madmanna, Sansanna, 32 Lebaot, Silhim, Ajin och Rimmon - tillsammans tjugonio städer med sina byar.
33 I Låglandet: Estaol, Sorga, Asna, 34 Sanoa och En Gannim, Tappua och Enam, 35 Jarmut och Adullam, Soko och Aseka, 36 Saarajim, Aditajim, Gedera och Gederotajim - fjorton städer med sina byar.
37 Senan, Hadasa, Migdal-Gad, 38 Dilean, Mispe, Jokteel, 39 Lakish, Boskat, Eglon, 40 Kabbon, Lahmas, Kitlish, 41 Gederot, Bet-Dagon, Naama och Mackeda - sexton städer med sina byar.
42 Libna, Eter, Asan, 43 Jifta, Asna, Nesib, 44 Kegila, Aksib och Maresa - nio städer med sina byar.
45 Ekron med dess städer och byar. 46 Från Ekron till havet allt vad som ligger på sidan om Asdod med dess byar.
47 Vidare Asdod med dess städer och byar, Gaza med dess städer och byar ända till Egyptens bäckravin och fram till Stora havet som utgjorde gränsen.
48 Och i bergsbygden: Samir, Jattir, Soko, 49 Danna, Kirjat-Sanna, det är Debir, 50 Anab, Estemo, Anim, 51 Gosen, Holon och Gilo - elva städer med sina byar.
52 Arab, Duma, Eshan, 53 Janum, Bet-Tappua, Afeka, 54 Humta, Kirjat-Arba, det är Hebron och Sior - nio städer med sina byar.
55 Maon, Karmel, Sif, Juta, 56 Jis-reel, Jokdeam och Sanoa, 57 Kajin, Gibea och Timna - tio städer med sina byar.
58 Halhul, Bet-Sur, Gedor, 59 Maarat, Bet-Anot och Eltekon - sex städer med sina byar.
60 Kirjat-Baal, det är Kirjat-Jearim, och Rabba - två städer med sina byar.
61 I öknen: Bet-Haaraba, Middin, Sekaka, 62 Nibsan, Saltstaden och En-Gedi - sex städer med sina byar.
63 Men jebusiterna, som bodde i Jerusalem, kunde Juda barn inte driva bort. Därför bodde också jebusiterna kvar bland Juda barn i Jerusalem, så som de gör än i dag.
Jesus och den rike mannen
18 En man i hög ställning[a] frågade Jesus: "Gode Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv?" 19 Jesus sade till honom: "Varför kallar du mig god? Ingen är god utom en, och det är Gud. 20 Buden känner du: Du skall inte begå äktenskapsbrott, Du skall inte mörda, Du skall inte stjäla, Du skall inte vittna falskt, Hedra din far och din mor."[b] 21 Mannen sade: "Allt detta har jag hållit sedan jag var ung." 22 Jesus hörde det och sade till honom: "Ett fattas dig ännu. Sälj allt vad du äger och dela ut till de fattiga. Då skall du få en skatt i himlen, och kom sedan och följ mig." 23 När mannen hörde detta, blev han djupt bedrövad, eftersom han var mycket rik. 24 Jesus såg att han var bedrövad och sade: "Hur svårt är det inte för dem som är rika att komma in i Guds rike. 25 Det är lättare för en kamel att komma igenom ett synålsöga än för en rik att komma in i Guds rike." 26 De som hörde detta frågade: "Vem kan då bli frälst?" 27 Han svarade: "Det som är omöjligt för människor är möjligt för Gud."
28 Då sade Petrus: "Se, vi har lämnat det vi ägde och följt dig." 29 Jesus sade till dem: "Amen säger jag er: Var och en som har lämnat hus eller hustru eller bröder eller föräldrar eller barn för Guds rikes skull, 30 skall få mångdubbelt igen redan i den här världen, och sedan evigt liv i den kommande världen."
Jesus talar tredje gången om sin död
31 Jesus tog de tolv åt sidan och sade till dem: "Se, vi går upp till Jerusalem, och allt som genom profeterna är skrivet om Människosonen skall gå i uppfyllelse. 32 Ty han kommer att utlämnas åt hedningarna. De skall håna och skymfa honom, spotta på honom, 33 gissla honom och döda honom, och på tredje dagen skall han uppstå." 34 Men lärjungarna förstod ingenting av detta. Det var fördolt för dem, så att de inte fattade vad han menade.
Den blinde vid Jeriko
35 När Jesus närmade sig Jeriko, satt en blind man vid vägen och tiggde. 36 Han hörde folk gå förbi och frågade vad som stod på. 37 Man talade om för honom att det var Jesus från Nasaret som gick förbi, 38 och då ropade han: "Jesus, Davids son, förbarma dig över mig!" 39 De som gick främst sade åt honom att tiga, men han ropade bara ännu mer: "Davids son, förbarma dig över mig!" 40 Jesus stannade och befallde att mannen skulle ledas fram till honom. När han kom frågade Jesus: 41 "Vad vill du att jag skall göra för dig?" Han svarade: "Herre, gör så att jag kan se." 42 Jesus sade till honom: "Du får din syn. Din tro har frälst dig." 43 Genast kunde han se, och han följde Jesus och prisade Gud. Och allt folket som såg det prisade Gud.
Psalm 86
Davids förtröstan på Herren i svår nöd
1 En bön av David.
Herre, vänd ditt öra till mig och svara mig,
ty jag är betryckt och fattig.
2 Bevara min själ, ty jag är din.
Du, min Gud, fräls din tjänare
som förtröstar på dig.
3 Var mig nådig, Herre,
ty hela dagen ropar jag till dig.
4 Gläd din tjänares själ,
ty till dig, Herre, lyfter jag min själ.
5 Du, Herre, är god och vill förlåta,
du är stor i nåd mot alla som ropar till dig.
6 Herre, hör min bön,
lyssna till mina böners ljud!
7 Jag ropar till dig på nödens dag,
ty du skall svara mig.
8 Herre, ingen är dig lik bland gudarna,
inga gärningar är som dina.
9 Alla folk som du har gjort
skall komma och tillbe inför dig, Herre,
de skall ära ditt namn.
10 Ty du är stor och du gör under.
Du ensam är Gud.
11 Visa mig, Herre, din väg,
jag vill vandra i din sanning.
Bevara mitt hjärta vid detta enda:
Att jag fruktar ditt namn.
12 Jag vill tacka dig, Herre, min Gud,
av hela mitt hjärta
och ära ditt namn i evighet.
13 Ty din nåd är stor över mig,
du räddar min själ ur dödsrikets djup.
14 Gud, övermodiga människor har rest sig mot mig,
en skara våldsmän står efter mitt liv,
de har inte dig för ögonen.
15 Men du, Herre, är en barmhärtig och nådig Gud,
sen till vrede och stor i nåd och sanning.
16 Vänd dig till mig och visa mig nåd.
Ge din makt åt din tjänare
och fräls din tjänarinnas son!
17 Gör ett tecken med mig, så att det går mig väl.
Låt dem som hatar mig skämmas,
när de ser att du, Herre,
hjälper och tröstar mig.
9 De rättfärdigas ljus lyser klart,
de ogudaktigas lampa slocknar.
10 Övermod vållar bara kiv,
vishet äger de som tar emot råd.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln