The Daily Audio Bible
Today's audio is from the NIV. Switch to the NIV to read along with the audio.
21 Och Bileam steg upp på morgonen, sadlade sitt åsnesto och följde med Moabs hövdingar.
Bileams åsna och ängeln
22 Men då han nu följde med dem upptändes Guds vrede, och Herrens ängel ställde sig på vägen för att hindra honom. Bileam red på sin åsna och två av hans tjänare var med honom. 23 När åsnan fick se Herrens ängel stå på vägen med ett draget svärd i handen, vek hon av från vägen och gick ut på åkern. Men Bileam slog åsnan för att driva henne tillbaka in på vägen.
24 Herrens ängel ställde sig då på en trång väg mellan vingårdarna, med murar på båda sidor. 25 Åsnan såg Herrens ängel och trängde sig mot muren och klämde Bileams fot mot muren, och han slog henne ännu en gång.
26 Herrens ängel gick åter längre fram och ställde sig på ett trångt ställe, där det inte fanns någon möjlighet att vika undan vare sig åt höger eller vänster. 27 När åsnan nu fick se Herrens ängel, lade hon sig ner under Bileam. Bileam blev arg och slog åsnan med staven.
28 Då öppnade Herren åsnans mun, och hon sade till Bileam: ”Vad har jag gjort mot dig, eftersom du tre gånger har slagit mig?” 29 Bileam svarade åsnan: ”Du har gjort mig till åtlöje! Hade jag haft ett svärd i handen skulle jag nu ha dödat dig.”
30 Men åsninnan sade till Bileam: ”Är inte jag din egen åsna som du ridit på i hela ditt liv ända tills idag? Har jag någonsin förut brukat göra så mot dig?” Han svarade: ”Nej.”
31 Då öppnade Herren Bileams ögon, så att han såg Herrens ängel stå på vägen med ett draget svärd i handen. Och han bugade sig och föll ner på sitt ansikte. 32 Herrens ängel sade till honom: ”Varför har du dessa tre gånger slagit din åsna? Se, jag har gått ut för att hindra dig, för jag ser att den här vägen leder till fördärvet. 33 Åsnan såg mig och har dessa tre gånger vikit undan för mig. Hade hon inte vikit undan för mig, skulle jag nu i sanning ha dödat dig men låtit henne leva.” 34 Då sade Bileam till Herrens ängel: ”Jag har syndat, för jag visste inte att det var du som stod mig emot på vägen. Om det jag gör är orätt i dina ögon, så vill jag vända tillbaka.”
35 Men Herrens ängel svarade Bileam: ”Följ med männen, men endast de ord jag säger till dig får du tala.” Och Bileam följde med Balaks hövdingar.
36 När Balak hörde att Bileam var på väg, gick han för att möta honom vid den stad i Moab som ligger i Arnondalen och utgör den yttersta gränsen. 37 Och Balak sade till Bileam: ”Sände jag inte enträget bud till dig för att kalla hit dig? Varför ville du inte komma till mig? Skulle jag inte kunna visa dig ära?” 38 Bileam svarade Balak: ”Se, jag har nu kommit till dig. Men kan jag överhuvudtaget säga något? Vad Gud lägger i min mun, det måste jag säga.” 39 Sedan följde Bileam med Balak, och de kom till Kirjat-Husot. 40 Där offrade Balak oxar och får och sände av det till Bileam och de hövdingar som var med honom.
41 Balak tog nästa morgon Bileam med sig och förde honom upp på Bamot-Baal[a]. Från den platsen kunde han se en del av folket.
Bileams första profetia
23 Bileam sade till Balak: ”Bygg här sju altaren åt mig och skaffa fram åt mig sju tjurar och sju baggar.” 2 Balak gjorde som Bileam sade, och Balak och Bileam offrade en tjur och en bagge på varje altare. 3 Sedan sade Bileam till Balak: ”Stanna kvar vid ditt brännoffer medan jag går i väg. Kanske Herren kommer och möter mig. Vad han än låter mig se ska jag meddela dig.” Och han gick upp på en kal höjd.
4 Och Gud mötte Bileam, som sade till honom: ”De sju altarna har jag ställt i ordning, och på varje altare har jag offrat en tjur och en bagge.” 5 Då lade Herren ett ord i Bileams mun och sade: ”Gå tillbaka till Balak, och så ska du säga.”
6 När han kom tillbaka till Balak, fann han honom stående vid sitt brännoffer tillsammans med alla Moabs hövdingar. 7 (A) Då framförde han detta budskap:
”Balak hämtade mig från Aram,
Moabs kung från österns berg.
Kom, förbanna åt mig Jakob,
kom, fördöm Israel!
8 Hur kan jag förbanna den
som Gud inte förbannar?
Hur kan jag fördöma den
som Herren inte fördömer?
9 Från klippornas topp ser jag honom,
från höjderna skådar jag honom.
Se, ett folk som bor avskilt
och inte räknar sig bland folken.
10 (B) Vem kan räkna Jakobs stoft,
räkna fjärdedelen av Israel?
Låt mig dö de rättfärdigas död
och mitt slut bli som deras!”
11 Då sade Balak till Bileam: ”Vad har du gjort mot mig? Jag tog hit dig för att du skulle förbanna mina fiender, men se, du har välsignat dem!” 12 Men han svarade: ”Ska jag inte vara noga med att tala det som Herren lägger i min mun?”
Bileams andra profetia
13 Balak sade till Bileam: ”Följ med mig till en annan plats där du kan se dem. Du kan därifrån se bara en del av dem, du kan inte se dem alla. Därifrån ska du förbanna dem åt mig.” 14 Och han tog honom till Väktarplatsen på toppen av Pisga. Där byggde han sju altaren och offrade en tjur och en bagge på varje altare. 15 Sedan sade han till Balak: ”Stanna kvar här vid ditt brännoffer medan jag går för att möta honom där borta.” 16 Och Herren mötte Bileam och lade ett ord i hans mun, och han sade: ”Gå tillbaka till Balak, och så ska du säga.”
17 När han kom tillbaka till Balak fann han honom stående vid sitt brännoffer tillsammans med Moabs hövdingar. Balak frågade honom: ”Vad har Herren talat?” 18 Då framförde han detta budskap:
”Res dig, Balak, och hör,
lyssna till mig, du Sippors son.
19 (C) Gud är inte en människa,
så att han skulle ljuga,
inte en människoson,
så att han skulle ångra sig.
Säger han något utan att göra det,
talar han något
utan att fullborda det?
20 Se, att välsigna är mitt uppdrag.
Han har välsignat,
och jag kan inte ändra det.
21 Ingen ofärd kan skådas i Jakob,
ingen olycka kan ses i Israel.
Herren hans Gud är med honom,
en kungs jubel hörs bland dem.
22 (D) Gud förde dem ut ur Egypten.
Hans styrka är som vildoxens.
23 Ingen trolldom hjälper mot Jakob,
ingen spådom mot Israel.
När tiden är inne
ska det sägas om Jakob och Israel:
Vad har inte Gud gjort!
24 (E) Se, ett folk reser sig
som en lejonhona,
stiger upp som ett lejon.
Det vilar inte förrän det ätit rov
och druckit blod av slagna.”
25 Då sade Balak till Bileam: ”Kan du inte förbanna dem, så välsigna dem inte!” 26 Men Bileam sade till Balak: ”Har jag inte sagt dig att jag måste göra allt som Herren säger?”
Bileams tredje profetia
27 Sedan sade Balak till Bileam: ”Kom, jag vill ta med dig till en annan plats. Kanske behagar det Gud att du därifrån förbannar dem åt mig.” 28 Balak tog Bileam med sig upp på toppen av Peor, med utsikt över Jeshimon. 29 Och Bileam sade till Balak: ”Bygg här sju altaren åt mig, och gör i ordning sju tjurar och sju baggar åt mig.” 30 Balak gjorde som Bileam sade, och han offrade en tjur och en bagge på varje altare.
Johannes Döparens födelse
57 För Elisabet var tiden nu inne att föda, och hon födde en son. 58 Hennes grannar och släktingar fick höra att Herren hade visat henne så stor barmhärtighet, och de gladde sig med henne. 59 (A) På åttonde dagen kom de för att omskära barnet, och de ville kalla honom Sakarias efter hans far. 60 Men hans mor svarade: "Nej, han ska heta Johannes." 61 Då sade de till henne: "Det finns ingen i din släkt som har det namnet." 62 De gjorde tecken till hans far och frågade vad han ville att barnet skulle heta.
63 Han bad då om en tavla och skrev: "Johannes är hans namn", och alla blev förundrade. 64 Genast öppnades hans mun och hans tunga löstes, och han började tala och prisa Gud. 65 Alla deras grannar greps av fruktan, och i hela Judeens bergsbygd talade man om det som hade hänt. 66 Alla som hörde det tog det till hjärtat och undrade vad det skulle bli av detta barn, för Herrens hand var med honom.
Sakarias lovsång
67 Hans far Sakarias blev uppfylld av den helige Ande och profeterade och sade:
68 (B) "Välsignad är Herren, Israels Gud,
som har besökt
och återlöst sitt folk!
69 (C) Han har rest för oss
frälsningens horn[a]
i sin tjänare Davids hus,
70 (D) så som han för länge sedan lovat
genom sina heliga profeters mun:
71 (E) frälsning från våra fiender
och från alla som hatar oss.
72 (F) Han har visat barmhärtighet
mot våra fäder
och tänkt på sitt heliga förbund,
73 (G) den ed han gav
vår fader Abraham:
74 att vi, frälsta från våra fienders hand,
skulle få tjäna honom
utan fruktan,
75 i helighet och rättfärdighet
inför honom alla våra dagar.
76 (H) Och du, barn, ska kallas
den Högstes profet,
för du ska gå före Herren
och bana väg för honom.
77 (I) Du ska ge hans folk kunskap
om frälsningen,
med förlåtelse för deras synder
78 (J) genom vår Guds
barmhärtiga kärlek.
Så ska en soluppgång
från höjden besöka oss,
79 (K) för att lysa över dem
som sitter i mörker
och dödsskugga
och styra våra fötter
in på fridens väg."
80 (L) Barnet växte och blev starkare i anden, och han levde i ödemarken[b] fram till den dag då han skulle träda fram inför Israel.
Dom över de gudlösa
58 (A) För körledaren, "Fördärva inte". En sång av David.
2 (B) För ni verkligen rättfärdighetens
talan när ni tiger[a]?
Dömer ni rätta domar,
ni människors barn?
3 Nej, i hjärtat gör ni onda planer,
era händer banar väg
för våld i landet.
4 (C) De gudlösa är avfälliga
från födseln,
lögnarna far vilse
ända från moderlivet.
5 (D) De har gift som ormens gift,
de liknar en döv huggorm
som stänger sitt öra
6 och inte hör ormtjusaren,
den skicklige besvärjaren.
7 (E) Gud, krossa tänderna i deras mun,
bryt de unga lejonens käkar,
Herre!
8 (F) Låt dem försvinna
likt vatten som rinner bort.
När han spänner bågen,
låt pilen vara utan udd.
9 (G) Som snigeln smälter bort i slem
ska han försvinna,
som en kvinnas dödfödda foster
som aldrig fick se solen.
10 (H) Innan era grytor
känner hettan från törnet,
vare sig det är färskt
eller brinner,
ska han svepa bort det
med en stormvind.[b]
11 (I) Den rättfärdige ska glädja sig
när han ser hämnden,
han ska tvätta sina fötter
i den gudlöses blod,
12 (J) och människor ska säga:
"Den rättfärdige får sin lön.
Det finns en Gud
som dömer på jorden."
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation