The Daily Audio Bible

24 ^(A) När Bileam såg att det behagade Herren att välsigna Israel, gick han inte som förut bort och såg efter spåtecken^[a], utan vände sig mot öknen. ² Och när Bileam höjde blicken, såg han Israel i sina läger efter sina stammar. Och Guds Ande kom över honom. ³ Då framförde han detta budskap:

^9 (D) Han har lagt sig ner,

¹⁰ Då upptändes Balaks vrede mot Bileam, och han slog ihop händerna. Han sade till Bileam: ”Jag kallade hit dig för att förbanna mina fiender, men se, du har välsignat dem rikligt tre gånger. ¹¹ Ge dig nu av hem igen! Jag sade att jag skulle visa dig stor ära, men se, Herren har hindrat att du skulle bli ärad.” ¹² Bileam svarade Balak: ”Sade jag inte till sändebuden som du skickade till mig: ^13 (E) Även om Balak skulle ge mig så mycket silver och guld som ryms i hans palats, kan jag ändå inte överträda Herrens befallning av egen vilja i vare sig gott eller ont. Vad Herren säger, det måste jag tala.

Bileams fjärde profetia

¹⁴ Se, jag går nu hem till mitt folk. Kom, jag vill varna dig för vad detta folk kommer att göra mot ditt folk i kommande dagar.” ¹⁵ Och han framförde detta budskap:

^20 (H) Han fick se Amalek. Då framförde han detta budskap:

²¹ Han fick se keniterna^[f]. Då framförde han detta budskap:

²⁵ Sedan stod Bileam upp och vände tillbaka hem. Också Balak for sin väg.

Israel förförs av Moab

25 Medan Israel uppehöll sig i Shittim^[i], började folket begå otukt med Moabs döttrar. ² Dessa inbjöd folket till sina gudars offermåltider, och folket åt och tillbad deras gudar. ^3 (I) Och Israel slöt sig till Baal-Peor^[j]. Då upptändes Herrens vrede mot Israel. ^4 (J) Och Herren sade till Mose: ”Hämta folkets alla huvudmän och häng upp dem^[k] i solen inför Herren så att Herrens glödande vrede vänds ifrån Israel.” ^5 (K) Då sade Mose till Israels domare: ”Var och en av er ska bland sina män döda dem som har slutit sig till Baal-Peor.”

⁶ Och se, då kom en man av Israels barn och förde in bland sina bröder en midjanitisk kvinna inför ögonen på Mose och hela Israels församling, medan de stod och grät vid ingången till uppenbarelsetältet. ^7 (L) När Pinehas^[l], son till Eleasar, son till prästen Aron, såg det, reste han sig i församlingen och tog ett spjut i handen. ⁸ Han följde efter den israelitiske mannen in i tältet och genomborrade dem båda, den israelitiske mannen och kvinnan genom hennes underliv. Då upphörde hemsökelsen bland Israels barn. ^9 (M) Men de som omkom genom hemsökelsen utgjorde 24 000.

¹⁰ Herren talade till Mose. Han sade: ¹¹ ”Pinehas, son till Eleasar, son till prästen Aron, har vänt bort min vrede från Israels barn genom att han brann av min lidelse bland dem. Därför har jag inte i min lidelse utrotat Israels barn. ¹² Säg därför: Se, jag sluter med honom ett fridsförbund. ¹³ För honom och för hans avkomlingar efter honom ska detta vara ett förbund till ett evigt prästämbete, eftersom han brann för sin Gud och bringade försoning för Israels barn.”

¹⁴ Namnet på den dödade israelitiske mannen, han som dödades tillsammans med den midjanitiska kvinnan, var Simri, Salus son, och han var furste för en familj bland simeoniterna. ^15 (N) Namnet på den dödade midjanitiska kvinnan var Kosbi, dotter till Sur, som var huvudman för en stamfamilj i Midjan.

¹⁶ Herren talade till Mose. Han sade: ^17 (O) ”Anfall midjaniterna och slå dem, ¹⁸ för de har anfallit er genom sitt lömska bedrägeri mot er i saken med Peor och med deras syster Kosbi, den midjanitiska furstedottern som dödades på den dag då hemsökelsen drabbade er för Peors skull.”

Jesu födelse

2 Och det hände vid den tiden att från kejsar Augustus^[a] utgick ett påbud att hela världen^[b] skulle skattskrivas. ² Detta var den första skattskrivningen^[c], och den hölls när Quirinius^[d] styrde i Syrien. ³ Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad.

^4 (A) Så reste också Josef från staden Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad som kallas Betlehem, eftersom han var av Davids hus och släkt. ⁵ Han kom för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade som var havande.

⁶ Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, ^7 (B) och hon födde sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem i gästrummet^[e].

⁸ I samma trakt fanns några herdar som låg ute och vaktade sin hjord om natten. ⁹ Då stod en Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet lyste omkring dem, och de blev mycket rädda. ¹⁰ Men ängeln sade: "Var inte rädda! Jag bär bud till er om en stor glädje för hela folket: ¹¹ I dag har en Frälsare fötts åt er i Davids stad. Han är Messias, Herren^[f]. ¹² Och detta är tecknet för er: Ni ska finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba."

¹³ Och plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som prisade Gud:

¹⁵ När änglarna hade lämnat dem och återvänt till himlen, sade herdarna till varandra: "Vi måste gå in till Betlehem och se det som har hänt och som Herren låtit oss veta!" ¹⁶ De skyndade i väg och fann Maria och Josef och barnet som låg i krubban. ¹⁷ När de hade sett det, berättade de vad som var sagt till dem om detta barn. ¹⁸ Alla som hörde det förundrades över vad herdarna berättade för dem. ¹⁹ Men Maria bevarade och begrundade allt detta i sitt hjärta.

²⁰ Och herdarna vände hem och prisade och lovade Gud för allt de fått höra och se, just så som det hade blivit sagt till dem.

Jesu omskärelse

^21 (D) När åtta dagar hade gått och barnet skulle omskäras fick han namnet Jesus, det namn som ängeln hade gett honom innan han blev till^[h] i sin mors liv.

Jesus bärs fram i templet

^22 (E) När tiden var inne för deras rening^[i] enligt Mose lag, tog de med honom upp till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren, ²³ som det står skrivet i Herrens lag: Varje förstfödd son som öppnar moderlivet ska räknas som helgad åt Herren.^{[j] 24 (F)} De skulle också ge det offer som är bestämt i Herrens lag: ett par turturduvor eller två unga duvor^[k].

^25 (G) I Jerusalem fanns en man som hette Simeon. Han var rättfärdig och gudfruktig och väntade på Israels tröst, och den helige Ande var över honom. ²⁶ Av den helige Ande hade han fått en uppenbarelse att han inte skulle se döden förrän han sett Herrens Smorde^[l]. ²⁷ Ledd av Anden kom han till templet, och när föräldrarna bar in barnet Jesus för att göra med honom som man brukade enligt lagen, ²⁸ tog han honom i sina armar och prisade Gud och sade:

³³ Hans far och mor förundrades över det som sades om honom. ^34 (L) Och Simeon välsignade dem och sade till hans mor Maria: "Se, han är satt till fall och upprättelse för många i Israel, och till att vara ett tecken som väcker motstånd. ^35 (M) Också genom din själ ska det gå ett svärd. Så ska många hjärtans tankar uppenbaras."

Bön mot fienders försåt

59 ^(A) För körledaren, "Fördärva inte". En sång av David när Saul sände män för att bevaka huset och döda honom^[a].