The Daily Audio Bible
Today's audio is from the EHV. Switch to the EHV to read along with the audio.
Samuel påminner folket om Herrens omsorg
12 Sedan talade Samuel till folket på nytt:Lyssna nu!, sa han. Jag har gjort det ni bett mig om. Jag har gett er en kung.
2 Här står jag nu med mina söner, en gammal, gråhårig man, som har varit i Herrens tjänst sedan jag var liten.
3 Här inför Herren och hans smorde kung frågar jag om jag har stulit någons oxe eller åsna, eller om jag någon gång har lurat er eller förtryckt er? Har jag någonsin tagit emot mutor? Tala om det för mig, så ska jag ersätta dem som jag har skadat.
4 Nej, svarade de. Du har aldrig bedragit eller förtryckt oss på något sätt, och du har aldrig tagit mutor.
5 Herren och hans smorde kung är mina vittnen på att ni inte har något att anklaga mig för, sa Samuel.Ja, det är sant, svarade de.
6 Det var Herren som gav er Mose och Aron, fortsatte Samuel. Han förde era förfäder ut ur Egyptens land.
7 Bli nu stilla inför Herren medan jag påminner er om allt det goda han har gjort för er och för era förfäder.
8 När israeliterna var i Egypten och ropade till Herren, sände han dem Mose och Aron, som ledde dem ut ur Egypten och lät dem bosätta sig här i landet.
9 Men folket glömde snart Herren, sin Gud, så han lät dem bli besegrade av Sisera, som var general i Hasors armé, och av filisteerna och av Moabs kung.
10 Då ropade de till Herren igen och bekände att de hade syndat genom att vända honom ryggen och i stället tillbe Baal och Astarterna: 'Vi vill tillbe dig och enbart dig, om du bara vill befria oss från våra fiender
11 Då sände Herren Gideon, Barak, Jefta och Samuel för att rädda er, och så fick ni leva i trygghet.
12 När ni blev rädda för Nahas, Ammons kung, kom ni till mig och sa att ni behövde en kung som kunde regera över er. Men ni hade redan en kung i Herren. Han är och har alltid varit er kung.
13 Och här är nu den kung ni själva har valt. Titta noga på honom! Ni har bett att få honom, och Herren har svarat på er bön.
14 Om ni vill visa vördnad och tillbe Herren och lyssna till hans befallningar och inte göra uppror mot honom, ja, om både ni och er kung följer Herren, er Gud, så kommer allt att gå väl.
15 Men om ni gör uppror mot Herrens bud och vägrar att lyssna till honom, så kommer Herren att behandla er på samma sätt som han behandlade era förfäder.
16 Var uppmärksamma på när Herren gör stora under.
17 Ni vet att det inte regnar under denna tid på året, under veteskörden. Jag ska be till Herren att han sänder åska och regn i dag. Då kommer ni att inse hur ont och orätt ni har handlat genom att be om en kung.
18 Samuel ropade sedan till Herren, som sände åska och regn, och hela folket darrade inför Herren och Samuel.
19 Be för oss, så vi inte dör, ropade de till Samuel. Nu har vi lagt ännu en synd till alla andra genom att be om en kung.
20 Var inte rädda, tröstade Samuel dem. Ni har visserligen handlat fel, men se nu till att ni tillber Herren helhjärtat och inte vänder honom ryggen på något sätt.
21 Andra gudar kan inte hjälpa er.
22 Och Herren ska inte överge sitt eget folk, för det skulle vanhedra hans mäktiga namn. Han gjorde er till sitt utvalda folk just därför att han ville ha det så!
23 Och när det gäller mig, så kan jag inte ens tänka mig att jag skulle synda mot Herren genom att sluta att be för er. Jag ska fortsätta att undervisa er om det goda och rätta.
24 Lita på Herren och var uppriktiga när ni tillber honom! Tänk på allt det underbara han har gjort för er!
25 Men om ni fortsätter att synda, så ska både ni och er kung förgås.
Saul har inte tålamod att vänta
1-2 Under sitt andra regeringsår utvalde Saul 3.000 män till tjänst. Han tog med sig 2.000 av dem till Mikmas och berget Betel, medan de övriga fick stanna kvar med hans son Jonatan i Gibea i Benjamins land. Resten av armén skickades hem.
3-4 Jonatan anföll filisteernas läger i Geba och slog dem. Nyheten spreds snabbt genom filisteernas land, och Saul uppmanade till allmän mobilisering i Israel. Han lät meddela att han hade utplånat det filisteiska lägret och varnade sina trupper för filisteernas hat mot dem. Hela den israelitiska armén mobiliserades därför igen, och trupperna förenade sig i Gilgal.
5 Filisteerna rekryterade en mäktig armé på 30.000 vagnar, 6.000 ryttare och ett oräkneligt antal soldater. De slog läger vid Mikmas öster om Bet-Aven.
6 När Israels män fick se fiendens oerhörda styrka förlorade de helt och hållet fattningen. De gömde sig i grottor, skogssnår och gropar och bland klipporna och till och med i gravar och vattenbehållare.
7 Somliga gick över Jordanfloden och flydde till Gads och Gileads land. Under tiden stannade Saul i Gilgal, och de som var med honom darrade av skräck för vad som väntade dem.
8 Samuel hade tidigare sagt till Saul att vänta i sju dagar på honom, men när Samuel fortfarande inte hade kommit och männen började lämna honom,
9 beslöt Saul att själv offra ett brännoffer och ett tackoffer.
10 Men just när han hade avslutat offrandet kom Samuel. Saul gick ut för att möta honom och få hans välsignelse, men Samuel sa: Vad är det du har gjort?
11 Saul svarade: När jag såg att mina män gick ifrån mig och att du inte hade anlänt vid den tidpunkt du lovade, och att filisteerna stod vid Mikmas klara till strid,
12 sa jag: 'Filisteerna är beredda att marschera mot oss, och jag har inte bett Herren om hjälp!' Därför kände jag mig tvingad att bära fram brännoffret utan att vänta på din ankomst.
13 Du har handlat som en dåre! utropade Samuel. Du har inte hållit Herrens din Guds bud. Han tänkte göra dig och dina ättlingar till Israels kungar i evighet,
14 men nu måste kungamakten tas ifrån dig. Herren vill nämligen ha en man som lyder honom, och han har redan utvalt den som han vill ha och har redan tillsatt honom som kung över sitt folk. Du har nämligen inte rättat dig efter Herrens bud.
15 Samuel lämnade sedan Gilgal och gick till Gibea i Benjamins land. När Saul räknade soldaterna som fortfarande var med honom, upptäckte han att det bara var 600 man kvar!
Sauls armé, svag och dåligt rustad
16 Saul och Jonatan och deras män slog upp sitt läger i Geba i Benjamins land, men filisteerna stannade vid Mikmas.
17 Tre grupper av plundrare lämnade snart filisteernas läger. En gick mot Ofra i Suals land,
18 en gick till Bet-Horon och en gick närmare ökengränsen ovanför Seboimsdalen.
19 Det fanns inga smeder i Israels land på den tiden. Filisteerna tillät inte detta av fruktan för att israeliterna skulle smida svärd och spjut åt sig.
20 Varje gång de behövde vässa sina plogbillar, skäror, yxor eller liar måste de gå till filisteernas smeder.
21 Det kostade två tredjedels sikel att slipa en plogbill eller en skära och hälften så mycket för yxa, högrep och oxpik.
22 Därför fanns det inte ett enda svärd eller spjut förutom Sauls och Jonatans i hela Israels armé när det den dagen kom till strid.
23 Under tiden hade bergspasset vid Mikmas besatts av ett förband ur filisteernas armé.
Jesus blir hånad av sina bröder
7 Efter detta gick Jesus till Galileen och vandrade från by till by för han ville hålla sig borta från Jerusalem, där de judiska ledarna planerade att döda honom.
2 Men snart var det dags för lövhyddefesten, en av de årliga judiska helgerna,
3 och Jesu bröder uppmanade honom att gå till Judeen och delta i festligheterna.Gå dit där fler människor kan se dina under, sa de.
4 Du kan aldrig bli berömd om du gömmer dig på det här viset. Om du verkligen gör så märkliga under så visa det då för hela världen.
5 Inte ens hans bröder trodde nämligen på honom.
6 Jesus svarade: Det är ännu inte dags för mig att gå. Men ni kan gå när som helst,
7 för världen har ingen orsak att hata er. Men mig hatar den därför att jag inte upphör med att anklaga den för synd och ondska.
8 Gå ni, jag kommer senare, när tiden är inne.
9 Han stannade alltså kvar i Galileen.
Jesus undervisar öppet i templet
10 Men när hans bröder hade gett sig iväg till Jerusalem gick han också dit i hemlighet, men aktade sig för att bli sedd av folket.
11 De judiska ledarna försökte få tag på honom under festligheterna och frågade om någon hade sett honom.
12 Och bland folket diskuterade man mycket om honom. Några sa: Han är en underbar man, medan andra sa: Nej, han bedrar hela folket.
13 Men ingen hade mod nog att försvara honom offentligt för de var rädda för de judiska ledarna.
14 Mitt under festligheterna gick Jesus upp till templet och predikade öppet,
15 och de judiska ledarna blev förvånade när de hörde honom. Hur kan han veta så mycket när han aldrig har gått i våra skolor? frågade de sig.
16 Då talade Jesus om det för dem: Vad jag lär er är inte mina egna tankar, utan Guds, och han har sänt mig.
17 Om någon av er bestämmer sig för att helhjärtat göra Guds vilja så kommer han verkligen att förstå om min undervisning är från Gud eller bara mina egna ord.
18 Den som talar av sig själv, han söker sin egen ära, men den som ärar den som har sänt honom är en god och trovärdig person.
19 Ingen av er lyder Moses lagar. Varför angriper ni då mig för att jag bryter dem? Och varför tänker ni döda mig för detta?
20 Folket svarade: Du är galen! Vem försöker döda dig?
21-23 Jesus svarade: Jag botade en man på sabbaten, och ni undrar om det var rätt. Men vad gör ni själva? Arbetar ni inte på sabbaten varje gång ni lyder Moses lag angående omskärelsen och omskär era söner. Det gör ni därför att Mose har föreskrivit att omskärelsen ska utföras på den åttonde dagen, men egentligen är det stamfäderna som har infört detta och inte Mose. Om det nu är tillåtet att utföra omskärelsen på en sabbat, varför ska då jag dömas för att jag botade en man på sabbaten?
24 Tänk igenom det här, och ni ska se att jag har rätt.
25 En del av de människor som bodde i Jerusalem sa till varandra: Är det inte den här mannen som de försöker döda?
26 Men här står han och predikar offentligt, och de säger inget till honom. Kan det vara så att våra ledare äntligen har insett att han verkligen är Messias?
27 Men hur kan han vara det? Vi vet ju var den här mannen föddes. Men när Messias kommer vet ingen varifrån han är.
28 Då ropade Jesus med hög röst där han predikade i templet så att alla kunde höra: Ja, ni känner mig och vet var jag föddes och växte upp, men den som har gett mig mitt uppdrag honom känner ni inte. Han är sanningen.
29 Jag känner honom därför att jag kommer från honom, och han har sänt mig till er.
30 Helst av allt skulle de judiska ledarna ha velat arrestera honom, men ingen gjorde det för Guds tid var ännu inte inne.
Gud, visa din makt!
1-2 Gud, i mitt inre är jag fullkomligt lugn. Jag vill sjunga och vara glad inför dig.
3 Vakna upp, harpa och lyra! Jag vill börja dagen med sång och spel.
4 Jag vill prisa dig överallt i världen. Inför alla människor vill jag sjunga om dig,
5 för din godhet är större än man kan mäta. Den är högre än himlen. Din trofasthet når upp till skyarna.
6 Din härlighet sträcker sig längre än himlen och den breder ut sig över hela jorden.
7 Hjälp oss och rädda oss, för vi är ju det folk som du älskar.
8 Gud har lovat att hjälpa oss. Han har gett oss sitt heliga löfte. Inte att undra på att jag är glad! Trakten kring Sikem ska jag ge mitt folk, och Suckot-dalen ska jag låta tillfalla dem.
9 Gileads och Manasses områden är fortfarande mina! säger han. Efraim är min hjälm, och Juda är spiran i min hand.
10 Moabs land ska vara en obetydlig tjänare och mot Edom ska jag kasta min sko i triumf, och bland filisteerna ska mitt segerrop höras.
11-12 Vem kan föra mig i triumf in i Edoms starka städer? Kan Gud göra det, han som har förkastat oss? Ja, bara han som överlämnade oss i våra fienders våld kan det!
13 Ja, Herre, hjälp oss mot våra fiender, för den hjälp som människor kan ge är ingenting värd.
14 Med Gud på vår sida ska vi vinna seger, för han kommer att besegra våra fiender.
4 Vänliga ord ger liv och hälsa, medan hårda ord krossar modet.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®