The Daily Audio Bible
Today's audio is from the NLT. Switch to the NLT to read along with the audio.
Asarja regerar i Juda
1-2 I Jerobeam II:s tjugosjunde regeringsår i Israel blev Asarja, Amasjas son, kung i Juda. Han var då sexton år gammal och regerade sedan i femtiotvå år i Jerusalem. Hans mor hette Jekolja och var från Jerusalem.
3 Asarja var en god kung, och han gladde Herren precis som hans far Amasja hade gjort.
4 Men i likhet med sina föregångare förstörde han inte offerhöjdsaltarena där folket fortfarande frambar offer och tände rökelse.
5 På grund av detta lät Herren honom drabbas av spetälska, som han fick lida av till sin död. Han bodde därför i ett hus för sig själv, medan hans son Jotam bodde i palatset och utövade makten.
6 Resten av Asarjas historia finns nertecknad i Juda kungars krönika.
7 När Asarja dött begravdes han tillsammans med sina förfäder i Davids stad, och hans son Jotam blev kung.
Sakarja regerar i Israel
8 I det trettioåttonde året av Asarjas regering i Juda blev Sakarja, Jerobeams son, kung över Israel i Samaria. Han regerade bara i sex månader.
9 Men Sakarja var en ond kung i Herrens ögon, precis som sina förfäder. I likhet med Jerobeam, Nebats son, uppmuntrade han Israel i dess synd att tillbe avgudar.
10 Sallum, Jabes son, ledde en sammansvärjning mot honom, mördade honom och tog makten.
11 Resten av Sakarjas historia finns i Israels kungars krönika.
12 Det Herren hade sagt till Jehu slog alltså in, nämligen att hans son, sonson och sonsons son skulle bli kungar i Israel.
Sallum regerar i Israel
13 Sallum, Jabes son, blev kung i Israel under Ussias trettionionde regeringsår i Juda. Sallum regerade i Samaria en enda månad.
14 Sedan blev han lönnmördad av Menahem, Gadis son från Tirsa, som själv blev kung.
15 Ytterligare detaljer om kung Sallum och hans sammansvärjning mot Sakarja finns att läsa i Israels kungars krönika.
16 Med Tirsa som utgångspunkt plundrade sedan Menahem staden Tifsa och den kringliggande landsbygden, därför att dess invånare vägrat att öppna stadsporten för honom. Han ödelade staden och skar upp magen på alla gravida kvinnor.
Menahem regerar i Israel
17 I Asarjas trettionionde regeringsår i Juda blev Menahem, Gadis son, kung i Israel. Han regerade i Samaria i tio år.
18 Även Menahem var en ond kung. Han tillbad avgudar precis som kung Jerobeam, Nebats son, hade gjort under så lång tid, och han förledde Israels folk till svåra synder.
19-20 Kung Pul från Assyrien invaderade landet, men när Menahem erbjöd honom tusen talenter silver vände han om igen. Menahem pressade fram pengarna genom att kräva alla de rika männen i Israel på en särskild skatt på femtio siklar silver.
21 Resten av kung Menahems historia är nerskriven i Israels kungars krönika.
22 Efter honom blev hans son Pekaja kung.
Pekaja regerar i Israel
23 I Asarjas femtionde regeringsår i Juda blev Pekaja, Menahems son, kung över Israel i Samaria. Han regerade i två år.
24 Men även Pekaja var en ond kung, och han fortsatte den avgudadyrkan som Nebats son Jerobeam hade påbörjat och som ledde Israel in på onda vägar.
25 Peka, son till Remalja och befälhavare över armén, ledde en sammansvärjning mot honom tillsammans med femtio män från Gilead. De mördade honom i palatset i Samaria. Argob och Arje dödades i samma revolt. Peka utropade sig själv till kung efter Pekaja.
26 Resten av kung Pekajas historia finns att läsa i Israels kungars krönika.
Peka regerar i Israel
27 I Asarjas femtioandra regeringsår i Juda blev Peka, Remaljas son, kung över Israel i Samaria. Han regerade i tjugotvå år.
28 Peka var också en ond kung, och han fortsatte att följa Nebats son Jerobeams dåliga exempel att tillbe avgudar.
29 Det var under Pekas regering som kung Tiglat-Pileser av Assyrien ledde ett anfall mot Israel. Han intog städerna Ijon, Abel-Bet-Maaka, Janoa, Kedes, Hasor, Gilead och hela Galileen och Naftalis land och förde bort folket som fångar till Assyrien.
30 Senare ledde Elas son Hosea en sammansvärjning mot Peka, mördade honom och tog själv tronen i Jotams, Ussias sons tjugonde regeringsår i Juda.
31 Om annat som hände under Pekas regeringstid finns att läsa i Israels kungars krönika.
Jotam regerar i Juda
32-33 I Pekas, Remaljas sons andra regeringsår i Israel blev Jotam, Ussias son, kung i Juda. Han var tjugofem år gammal när han besteg tronen, och han regerade sexton år i Jerusalem. Hans mor hette Jerusa och var dotter till Sadok.
34-35 Jotam var i stort sett en mycket god kung, och i likhet med sin far Ussia följde han Herren. Men han avskaffade inte offerhöjdernas altare, där folket fortsatte att offra och tända rökelse till främmande gudar. Det var under kung Jotams regeringstid som den övre porten till Herrens tempel blev byggd.
36 Resten av Jotams historia finns nerskriven i Juda kungars krönika.
37 Vid den tiden lät Herren kung Resin i Aram och kung Peka i Israel anfalla Juda.
38 När Jotam dött blev han begravd bredvid de andra kungarna i Juda på den kungliga begravningsplatsen i Davids stad, och efter honom blev hans son Ahas kung.
Ahas regerar i Juda
16 I Pekas, Remaljas son, sjuttonde regeringsår blev Ahas, Jotams son, kung i Juda.
2 Han var tjugo år gammal när han besteg tronen, och han regerade sexton år i Jerusalem. Ahas följde inte Herren, som hans förfader David hade gjort.
3 Han var lika ond som kungarna i Israel. Han offrade till och med sin egen son i eld och följde på så sätt seden hos de hedniska folk som omgav Juda, de folk som Herren hade drivit ut ur landet för Israels skull.
4 Han bar också fram offer och tände rökelse på offerhöjdsaltare och på många andra altaren som fanns utplacerade under stora träd.
5 Kung Resin i Syrien och kung Peka i Israel, Remaljas son, förklarade krig mot Ahas och belägrade Jerusalem, men de lyckades inte inta staden.
6 Detta hände ungefär samtidigt som kung Resin återtog Elat. Han drev ut alla från Juda ur staden och lät edomiter, som fortfarande bor där, bosätta sig där i stället.
7 Kung Ahas sände ett meddelande till kung Tiglat-Pileser i Assyrien och bad honom om hjälp att strida mot Aram och Israel.
8 Ahas tog silvret och guldet från templet och från palatset och sände det som gåva till den assyriske kungen.
9 Assyrierna anföll då Damaskus, huvudstaden i Aram, förde bort dess invånare som fångar till Kir och dödade kung Resin.
10 Kung Ahas for då till Damaskus för att träffa kung Tiglat-Pileser. Medan han var där lade han märke till ett ovanligt altare i ett hednatempel. Han gjorde en skiss av det, som han sedan med en detaljerad beskrivning sände till prästen Uria.
11-12 Uria byggde ett altare efter den beskrivning han fått. Det var färdigt när kungen kom tillbaka från Damaskus, och när kungen såg det invigde han det omedelbart genom att offra på det.
13 Han bar fram brännoffer, spisoffer och hällde drickoffer över altaret och stänkte sedan blodet från tackoffret över det.
14 Sedan tog han bort kopparaltaret, som hade stått inför Herren i templets främre del, och placerade det på norra sidan av det nya altaret.
15 Han gav Uria instruktioner att använda det nya altaret för morgonens och kvällens spisoffer, för kungens brännoffer och spisoffer och för folkets offer, såväl som för deras drickoffer, och blodet från brännoffren och slaktoffren skulle också stänkas på det nya altaret.Men kopparaltaret ska jag använda när jag behöver fråga Herren, sa han.
16 Prästen Uria utförde vad han fått order om.
17 Kungen tog bort sidoplåtarna från bäckenställen i templet och faten som stod på dem. Det stora fatet som stod på kopparoxarnas ryggar tog han ner och ställde på ett stenfundament.
18 Av hänsyn till den assyriske kungen tog han också bort den passage som han hade byggt mellan slottet och templet.
19 Resten av kung Ahas historia och vad som hände under hans regeringstid finns att läsa i Juda kungars krönika.
20 När Ahas dött, blev han begravd på den kungliga begravningsplatsen i Davids stad, och hans son Hiskia blev sedan kung.
13 En grupp judar, som reste från stad till stad och drev ut onda andar, försökte använda sig av Herren Jesu namn. De uttalade bland annat följande besvärjelse: Jag befaller dig vid Jesus, honom som Paulus predikar om, att komma ut!
14 Sju söner till Skevas, en judisk präst, gjorde detta.
15 Men när de prövade det på en man som var besatt av en ond ande, svarade anden: Jag känner Jesus och jag känner Paulus, men vilka är ni?
16 Och han kastade sig över två av dem och slog dem så att de flydde ut ur huset nakna och blodiga.
17 Berättelsen om vad som hade hänt spred sig snabbt till både judar och greker i hela Efesos, och folket i staden fylldes av stor respekt och Herren Jesu namn blev ärat.
18-19 Många av de troende, som tidigare hade praktiserat svart magi, bekände sina handlingar och plockade fram sina besvärjelseböcker och brände dem offentligt. (Någon räknade ut att böckerna var värda ungefär femtio tusen kronor.)
20 Det säger något om makten i Guds ord och allt flera människor trodde på det.
En silversmed i Efesos leder ett uppror mot Paulus
21 Efter alla dessa händelser kände sig Paulus manad av den helige Ande att resa genom Grekland, innan han återvände till Jerusalem. Sedan måste jag resa till Rom, sa han.
22 Han skickade sina två medhjälpare Timotheos och Erastos i förväg till Grekland, men själv stannade han kvar en tid i Turkiet.
23 Vid den tiden blev det oro i Efesos på grund av det som Paulus predikade.
24 Upphovet till det hela var silversmeden Demetrios. Han hade många anställda och tillverkade Dianatempel av silver.
25 Demetrios kallade sina män till ett möte, tillsammans med andra som hade liknande arbeten. Sedan talade han till dem och sa:Mina herrar, den här tillverkningen ger oss goda inkomster.
26 Som ni så väl vet, av vad ni har sett och hört, har den här mannen Paulus övertygat många om att människogjorda gudar inte alls är några gudar. Detta har skadat affärerna, inte bara här i Efesos, utan i hela området.
27 Naturligtvis talar jag inte bara om hur den här situationen kommer att påverka våra affärer och vårt anseende. Jag talar också om möjligheten av att den stora gudinnan Dianas tempel kan komma att förlora sitt anseende, och att Diana kommer att bli glömd, denna mäktiga gudinna som tillbeds inte bara i vår landsdel utan runt hela världen.
28 När de hörde detta blev de mycket ilskna och började ropa: Stor är efesiernas Diana!
29 En väldig folkmassa samlades och snart var hela staden i uppror. Alla rusade till friluftsteatern och drog med sig Paulus reskamrater Gaius och Aristarchos, för att ställa dem inför rätta.
30 Paulus ville då gå in på teatern, men lärjungarna tillät honom inte att göra det.
31 Några av de romerska officerarna i området, som var vänner till Paulus, skickade också ett meddelande till honom och bad honom att inte riskera livet genom att gå in.
32 Inne i teatern ropade alla och skrek, en del si, andra så, allt var en enda stor röra. Och faktum är att de flesta inte ens visste varför de var där.
33 Några judar fick syn på Alexandros i folkhopen och drog fram honom. Han bad dem vara tysta och försökte tala till dem.
34 Men när människorna förstod att han var jude, började de ropa och skrika igen och fortsatte med det i två timmar: Stor är efesiernas Diana, ropade de. Stor är efesiernas Diana!
35 Till slut lyckades borgmästaren lugna dem så pass att han kunde börja tala. Invånare i Efesos, sa han, alla vet att Efesos är centrum för dyrkan av den stora Diana, vars bild föll ner till oss från himlen.
36 Eftersom detta är ett odiskutabelt faktum, så bör ni inte oroa er för vad som än sägs, och ni bör inte göra något förhastat.
37 Ändå har ni fört hit de här männen, som varken har stulit något från hennes tempel eller har smädat henne.
38 Om Demetrios och hans hantverkare har något att anklaga dem för, så har vi domstolar som är i verksamhet, och domarna kan omedelbart ta upp fallet. Låt dem föra saken den lagliga vägen.
39 Och om det finns klagomål i andra frågor, så kan de tas upp i de vanliga domstolssammanträdena.
40 Det finns nämligen en risk att vi får stå till svars inför den romerska regeringen för oroligheterna i dag. Det finns ju ingen orsak till dem! Om Rom kräver en förklaring, så vet inte jag vad jag ska säga.
41 Sedan bad han dem att gå, och de lydde honom och skingrades åt.
Herren ger Jerusalem fred och välstånd
147 Halleluja! Ja, lova Herren! Vad skönt det är att sjunga hans lov! Vad rätt det känns och vilken glädje det ger!
2 Han bygger upp Jerusalem på nytt. De av Israels folk som levt i landsflykt hämtar han tillbaka.
3 Han helar dem som har sorgsna hjärtan och förbinder deras sår.
4 Han har bestämt stjärnornas antal och gett var och en ett namn.
5 Vad mäktig han är! Hans makt är oinskränkt! Hans förstånd är obegränsat!
6 Herren reser upp de förtryckta, men förtryckarna slår han till marken.
7 Sjung till Gud av tacksamhet! Sjung en lovsång och spela för honom på harpa!
8 Han täcker himlen med moln och låter regnskurar falla. Han låter det gröna gräset växa på bergssluttningarna.
9 Han ger mat åt de vilda djuren, och han matar de unga korparna när de ropar till honom.
10 Hästens styrka imponerar inte på honom. Och mannens snabbhet är ingenting i hans ögon.
11 Men han gläder sig över dem som verkligen tar honom på allvar och väntar sig allt gott från honom.
12 Jerusalem, lova Herren! Du stad på berget Sion, prisa Herren!
13 Han ger dig skydd bakom dina murar och välsignar dina barn.
14 Han ger landet säkra gränser och fyller ladorna till brädden med det finaste vete.
15 Han ger världen sina befallningar, och det han befaller sker genast.
16 Han breder ut ett snötäcke över jorden, vitt och rent, och han sprider ut frosten som aska.
17 Stora hagel låter han falla till jorden, och han sänder kyla som knappt någon kan uthärda.
18 Men när han befaller smälter snön och vårvindar börjar blåsa, och de frusna floderna börjar flyta igen.
19 Han har gjort sitt ord känt för Israel för att hans folk ska leva efter hans lagar och föreskrifter.
20 Något sådant har han inte gjort för andra folk. De känner inte till hans befallningar.Halleluja! Ja, lova Herren!
4 En vis mans ord är som ett källflöde med friskt vatten.
5 Det är fel av en domare att fria de skyldiga och döma de oskyldiga.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®