The Daily Audio Bible
Today's audio is from the NRSVUE. Switch to the NRSVUE to read along with the audio.
Davids armé möter ammoniterna
19 När kung Nahas i Ammon dog, blev hans son Hanun kung efter honom.
2-3 Jag vill visa min vänskap mot Hanun för allt hans far gjorde för mig, tänkte David och sände budbärare att beklaga hans fars död.Men när Davids sändebud kom fram, varnade Hanuns rådgivare kungen och sa: Låt inte lura dig att David har skickat hit de där männen för din fars skull! De har kommit hit för att spionera, så att de ska kunna inta landet.
4 Kung Hanun förolämpade då Davids sändebud genom att raka av dem skägget och klippa av deras kläder strax nedanför midjan innan han skickade hem dem.
5 När David fick höra vad som hade hänt, sände han män att möta dem, och för att visa sin omtanke uppmanade han dem att stanna kvar i Jeriko tills skägget hade vuxit ut.
6 När kung Hanun insåg sitt misstag, sände han tusen talenter silver, omkring 37 ton, till Aram-Naharim, Aram-Maaka och Soba för att leja trupper, vagnar och ryttare därifrån.
7 Han fick 32.000 vagnar med soldater, och kung Maaka själv och hela hans armé ställde upp. De slog läger vid Medeba, där de förenade sig med de trupper som kung Hanun hade mönstrat från sina egna städer.
8 När David fick höra detta, skickade han ut Joab med hela armén.
9 Ammoniterna formerade sig till strid utanför Medeba medan de som kommit till deras hjälp fanns ute på de öppna fälten.
10 När Joab insåg att han hade fientliga styrkor både framför och bakom sig, valde han ut de bästa enheterna och anföll arameerna,
11 medan resten under befäl av hans bror Abisai gick emot ammoniterna.
12 Om arameerna är för starka för mig, får du komma och hjälpa mig! sa Joab till sin bror. Och om ammoniterna är för starka för dig, kommer jag och hjälper dig.
13 Var stark och modig, och låt oss handla som verkliga män och rädda vårt folk och vår Guds städer. Sedan gör Herren vad som är bäst!
14 När Joab och hans soldater anföll arameerna vände de om och flydde.
15 När ammoniterna såg detta flydde de för Abisai in i staden. Då återvände Joab till Jerusalem.
16 När arameerna insåg att de blivit besegrade, skickade de efter förstärkning från de trupper som låg öster om Eufrat, och de kom anförda av Sofak, Hadadesers överbefälhavare.
17-18 David samlade alla stridsdugliga män i Israel när han nåddes av dessa nyheter, och gick över floden Jordan och anföll fiendestyrkorna. De flydde för David, och han dödade 7.000 stridsvagnssoldater och 40.000 fotsoldater. Sofak, arameernas överbefälhavare, stupade.
19 När kung Hadadesers soldater insåg att de blivit slagna, kapitulerade de för kung David och blev hans undersåtar, och från den stunden ville arameerna inte längre hjälpa ammoniterna i deras strider.
Davids armé besegrar ammoniterna
20 Nästa vår, vid den tid då man brukade ge sig ut i krig, ledde Joab den israelitiska armén i framgångsrika anfall mot ammoniterna och lade deras land öde. Han belägrade staden Rabba, intog den och lade den i ruiner. Under tiden hade David stannat i Jerusalem,
2 men när han kom till Rabba tog han kronan från kung Milkoms huvud och satte den på sitt eget. Den var gjord av guld, prydd med infattade dyrbara stenar och vägde omkring 35 kilo! David tog också mycket krigsbyte från staden.
3 Befolkningen blev satt i arbete med sågar, järnhackor och yxor, som han brukade göra med alla ammoniter han besegrade. Sedan återvände David och armén till Jerusalem.
David i strid med filisteerna
4 Nästa krig var återigen mot filisteerna och vid Geser. Det var då som husatiten Sibbekai dödade Sippai, en ättling till jättefolket rafaeerna, och fick filisteerna att kapitulera.
5 Under ett annat krig med filisteerna dödades jätten Goljats bror Lami av Elhanan, Jaurs son. Det var Goljat som hade en lans lika grov som en vävbom.
6-7 Under ett annat slag vid Gat var det en jätte som hånade Israel. Han hade sex fingrar på varje hand och sex tår på varje fot och var också en rafaé. Jonatan, som var son till Davids bror Simea, dödade denne jätte.
8 Alla dessa som dödades av Davids män var ättlingar till jättarna i Gat.
En folkräkning med konsekvenser
21 Men så drog Satan olycka över Israel, genom att han fick David att börja med en folkräkning.
2 Gör en fullständig folkräkning över invånarna i hela landet, från Beer-Seba till Dan, och meddela mig resultatet, sa David till överbefälhavaren Joab.
3 Men Joab kom med invändningar: Om Herren så skulle föröka sitt folk hundra gånger, tillhör de väl ändå alla dig? Varför vill du få Israel att synda?
4 Men kungens ord gällde framför Joabs, och Joab gjorde som han blivit tillsagd. Han besökte hela Israel och återvände till Jerusalem.
5 Han rapporterade till David att det fanns 1.100.000 män i Israel och 470.000 i Juda i åldrar lämpade för krigstjänst,
6 men han räknade inte med Levis och Benjamins stammar, för han var så bekymrad över vad kungen fått honom att göra.
7 Herren var också missnöjd med denna folkräkning och straffade därför Israel.
8 Då sa David till Gud: Det är jag som har syndat. Förlåt mig. Nu inser jag hur fel detta har varit!
9 Då sa Herren till profeten Gad, Davids vän och rådgivare:
10-11 Gå och säg så här till David: 'Så säger Herren. Du får välja mellan tre saker. Det du väljer kommer att drabba dig.'
12 Gad gick till David och framförde vad Herren hade sagt: Du får välja mellan tre års hungersnöd, tre månaders förödelse genom Israels fienders svärd eller tre dagar av dödlig pest som Herrens ängel ska låta komma över varje del av landet. Tänk över detta och låt mig veta vilket svar jag ska ge honom som har sänt mig.
13 Det här är ett fruktansvärt svårt beslut att fatta, svarade David. Låt mig falla i Herrens händer hellre än i människors, för Guds nåd är så stor.
14 Herren sände då en pest över Israel, och 70.000 män dog av den.
15 Under pesten sände Gud också en ängel för att förstöra Jerusalem, men Gud fick sådant medlidande med staden, att han ångrade sig och hindrade ängeln. Stopp! Det är nog! sa Gud till ängeln. Herrens ängel stod just då vid jebuseen Ornans loge.
16 David fick se Herrens ängel stå där mellan himmel och jord och peka mot Jerusalem med sitt dragna svärd. Då föll han och de äldste i Israel ner på marken inför Herren klädda i säcktyg.
17 Jag är den som har syndat genom att ge befallning om folkräkningen, sa David till Gud. Men vad har dessa får i min hjord gjort? Herre, min Gud, döda mig och min familj, men inte ditt eget folk.
18 Herrens ängel bad då Gad att säga till David att bygga ett altare åt Herren på tröskplatsen vid Ornans loge.
19-20 David gick då för att tala med Ornan, som höll på att tröska vete. När Ornan vände sig om fick han se ängeln, men hans fyra söner som arbetade med honom sprang då och gömde sig.
21 När han såg kungen komma, lämnade han tröskplatsen och bugade sig till marken för kungen.
22 Låt mig få köpa den här tröskplatsen av dig, sa David till Ornan. Jag ska bygga ett altare till Herren, så att pesten upphör. Du ska få full betalning för den.
23 Ta den, min herre och kung, och använd den som du vill, sa Ornan till David. Ta oxarna också till brännoffer! Använd verktygen till ved och vetet till spisoffer! Jag ger dig alltsammans.
24 Nej, svarade kungen, jag vill köpa det till fullt pris. Jag kan inte ta det som är ditt och ge det till Herren. Jag kan inte bära fram ett brännoffer som inte kostat mig någonting!
25 David betalade 600 siklar i guld, cirka 7 kilo, för platsen
26 och byggde där ett altare åt Herren. Sedan bar han fram brännoffer och tackoffer på det, och ropade till Herren. Och Herren svarade genom att låta eld komma ner från himlen på altaret.
27 Då befallde Herren ängeln att sticka svärdet i skidan.
28 När David såg att Herren hade svarat på hans bön, offrade han än en gång.
29 Tabernaklet och altaret, som Mose hade gjort i öknen, fanns på Gibeons höjd vid den här tiden,
30 men David hade inte vågat gå dit och tillbe, av fruktan för pesten.
25 Ni har en fördel i att vara judar om ni lyder Guds lagar, men om ni inte gör det, så är ni inte bättre lottade än vem som helst som inte är omskuren.
26 Och om en sådan, som utan att veta vad omskärelsen innebär, lyder Guds lagar, kommer då inte Gud att ge honom alla de rättigheter och den heder han har tänkt att ge åt judarna?
27 En dag kommer andra folk att döma er judar, som känner till så mycket om Gud och har hans löften, men inte lyder hans lagar.
28 Sann jude blir man inte bara av att vara född av judiska föräldrar eller av att genomgå den judiska invigningsceremoni som kallas omskärelse.
29 Nej, en verklig jude är den som har ett rent samvete inför Gud. Vilken människa som helst kan se om någon är omskuren genom ett ingrepp på kroppen, men det är bara Gud som kan se vilka som har tillåtit honom att göra ett ingrepp i deras inre. Gud söker inte efter dem som skär i sina kroppar för att kunna kallas omskurna, utan han söker efter människor med ett förvandlat sinne. Var och en som har upplevt den förvandlingen i sitt liv kommer att få beröm av Gud, även om han inte får det av er.
Trots vår överträdelse är Gud trofast mot oss
3 Vad är det då för särskilt med att vara jude? Finns det något värde i den judiska omskärelsen?
2 Ja, att vara jude har faktiskt många fördelar.Först av allt gav Gud sitt ord åt judarna, så att de kan veta hans vilja.
3 Det är sant att några missbrukade förtroendet, men det skulle aldrig få Gud att bryta sina löften till alla dem som älskar honom.
4 Aldrig! Även om alla andra i världen är lögnare, så står Gud vid sitt ord. Kommer du inte ihåg vad Psaltaren säger om detta? Jo, att Guds ord alltid visar sig vara sanna och rätta, även om människor tvivlar på dem.
5 Men, säger några, det är bra att vi är olydiga mot Gud. Våra synder tjänar då ett gott syfte, för människorna lägger märke till hur god Gud är när de ser hur dåliga vi är. Är det då rättvist av honom att straffa oss, när våra synder hjälper honom?
6 Vilken orimlighet! Vad för slags Gud är han då, om han har överseende med synden? Hur kan han då någonsin döma någon?
7 Han kan ju inte döma mig för mina synder, om mina lögner ger honom en fördel genom att visa hur sann han är i motsats till hur lögnaktig jag är.
8 Om du fortsätter med den tankegången kommer du fram till att ju sämre vi är, desto bättre tycker Gud om det! Det är bara rättvist att de som säger sådant får sitt straff. Ändå påstår somliga att det är detta som jag predikar!
Den som tror behöver inte fly.
11 Jag litar på Herren. Varför säger ni då till mig: Fly upp till bergen, där du kan hitta en säker plats?
2 De ogudaktiga har spänt sina bågar, de siktar från sina bakhåll och är beredda att avlossa pilar mot Guds folk. Oordning råder
3 och allt har brutit samman. Vad kan de rättfärdiga göra, utom att fly?
4 Men Herren är fortfarande i sitt heliga tempel och han regerar alltjämt från himlen. Han vakar noga över allt som händer här på jorden.
5 Han prövar både de rättfärdiga och de ogudaktiga. Han hatar dem som älskar våld.
6 Han ska låta eld och svavel regna ner över de ogudaktiga och hans glödande vind ska bränna upp dem.
7 Gud är god och älskar rättfärdighet. De gudfruktiga ska få se hans ansikte.
10 Det passar sig inte att en dåre lever i lyx eller att en slav regerar över furstar!
11 En vis man håller tillbaka sin vrede och har överseende med förolämpningar. Det är hans styrka.
12 Kungens vrede är som ett lejons rytande, men att äga hans förtroende är lika uppfriskande som morgondaggen.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®