Previous Prev Day Next DayNext

The Daily Audio Bible

This reading plan is provided by Brian Hardin from Daily Audio Bible.
Duration: 731 days

Today's audio is from the NRSVUE. Switch to the NRSVUE to read along with the audio.

Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Version
1 Krönikeboken 26:12-27:34

12 I dessa avdelningar av dörrvakterna var det huvudmännens ansvar att tillsammans med sina bröder göra tjänst i Herrens hus. 13 (A) Om varje port kastade de lott, den minste såväl som den störste, efter sina familjer. 14 Lotten för öster föll då på Shelemja. För hans son Sakarja, som var en klok rådgivare, kastade man lott, och för honom föll lotten ut för norr. 15 (B) För Obed-Edom blev det lotten för söder, medan hans söner fick förrådshuset på sin del. 16 För Shuppim och för Hosa blev det lotten för platsen västerut, vid Salleketporten där vägen höjer sig uppåt, det ena vaktstället invid det andra. 17 Österut stod sex leviter, norrut fyra för varje dag, söderut fyra för varje dag och vid förrådshuset två åt gången. 18 (C) Vid Parbar västerut stod fyra vid vägen och två vid själva Parbar. 19 Dessa var dörrvakternas avdelningar av koraiternas barn och av Meraris barn.

Övriga uppgifter i templet

20 Av leviterna hade Ahia ansvar för skatterna i Guds hus och över förråden av det som helgats åt Herren. 21 (D) Ladans barn, nämligen gershoniternas barn av Ladans släkt, huvudmännen för gershoniten Ladans familj, jehieliterna, 22 det vill säga jehieliternas söner, Setam och hans bror Joel, hade ansvar för skatterna i Herrens hus.

23 Beträffande amramiterna, jishariterna, hebroniterna och ossieliterna, 24 (E) var Shebuel, son till Gershom, son till Mose, överuppsyningsman över skatterna. 25 (F) Hans bröder av Eliesers släkt var dennes son Rehabja, dennes son Jesaja, dennes son Joram, dennes son Sikri och dennes son Shelomit. 26 Denne Shelomit och hans bröder hade ansvar för alla förråd av det som helgats åt Herren av kung David, av huvudmännen för familjerna, av överbefäl och underbefäl. 27 (G) Från krigen och av bytet hade de helgat detta för att hålla Herrens hus i stånd. 28 (H) Och likaså allt som siaren Samuel och Saul, son till Kish och Abner, Ners son, och Joab, Serujas son, hade helgat. Var och en som helgade något lämnade det i Shelomits och hans bröders vård.

Övriga leviters uppgifter

29 Av jishariterna togs Kenanja och hans söner till de världsliga sysslorna i Israel, till att vara förmän och domare.

30 Av hebroniterna togs Hashabja och hans bröder, 1 700 dugliga män, till ämbetsförvaltningen i Israel på andra sidan Jordan, på västra sidan, till alla slags sysslor åt Herren och till kungens tjänst. 31 För hebroniterna var Jeria huvudman, för hebroniterna efter deras ättföljd och familjer. I Davids fyrtionde regeringsår gjordes en undersökning beträffande dem och bland dem fanns då dugliga män i Jaser i Gilead. 32 Hans bröder var dugliga män, 2 700 till antalet och familjeöverhuvuden. Dem satte kung David över rubeniterna, gaditerna och ena hälften av Manasse stam för att ombesörja alla Guds och alla kungens angelägenheter.

De tolv häravdelningarna

27 Detta är förteckningen på Israels barn, efter deras antal, med huvudmännen för deras familjer och med överbefäl och underbefäl och med deras förmän, vilka tjänade kungen i allt som rörde krigsfolkets avdelningar, som kom och gick växelvis för var och en av årets alla månader. Varje avdelning bestod av 24 000 man.

(I) Över den första avdelningen, den som tjänstgjorde under första månaden, hade Jashobam, Sabdiels son, befälet. I hans avdelning fanns 24 000. Han hörde till Peres barn och var huvudansvarig för alla befäl som tjänstgjorde under första månaden.

(J) Över den andra månadens avdelning hade ahoaiten Dodaj befälet, det var hans avdelning. Där fanns också fursten Miklot, och i hans avdelning fanns 24 000.

(K) Den tredje befälhavaren, som tjänstgjorde under tredje månaden, var Benaja, översteprästen Jojadas son. I hans avdelning fanns 24 000. Denne Benaja var en hjälte bland de trettio och hade befälet över de trettio. Vid hans avdelning fanns hans son Ammisabad.

(L) Den fjärde, som tjänstgjorde under fjärde månaden, var Asael, Joabs bror, och efter honom hans son Sebadja. I hans avdelning fanns 24 000.

Den femte, som tjänstgjorde under femte månaden, var befälhavaren Shamhut, jisraiten. I hans avdelning fanns 24 000.

Den sjätte, som tjänstgjorde under sjätte månaden, var tekoaiten Ira, Ickeshs son. I hans avdelning fanns 24 000.

10 Den sjunde, som tjänstgjorde under sjunde månaden, var peloniten Heles av Efraims barn. I hans avdelning fanns 24 000.

11 (M) Den åttonde, som tjänstgjorde under åttonde månaden, var husatiten Sibbekaj, som hörde till seraiterna. I hans avdelning fanns 24 000.

12 Den nionde, som tjänstgjorde under nionde månaden, var anatotiten Abieser, som hörde till benjaminiterna. I hans avdelning fanns 24 000.

13 (N) Den tionde, som tjänstgjorde under tionde månaden, var netofatiten Mahraj, som hörde till seraiterna. I hans avdelning fanns 24 000.

14 (O) Den elfte, som tjänstgjorde under elfte månaden, var pirgatoniten Benaja av Efraims barn. I hans avdelning fanns 24 000.

15 Den tolfte, som tjänstgjorde under tolfte månaden, var netofatiten Heldaj, som hörde till Otniels släkt. I hans avdelning fanns 24 000.

Israels stamhövdingar

16 Israels stamhövdingar var dessa:

    Furste för rubeniterna var Elieser, Sikris son,
    för simeoniterna Shefatja, Maakas son,
17     för Levi Hashabja, Kemuels son,
    för Arons släkt Sadok,
18     för Juda Elihu, en av Davids bröder,
    för Isaskar Omri, Mikaels son,
19     för Sebulon Jishmaja, Obadjas son,
    för Naftali Jerimot, Asriels son,
20     för Efraims barn Hosea, Asasjas son,
    för ena hälften av Manasse stam Joel, Pedajas son,
21     för andra hälften av Manasse, den i Gilead, Jiddo, Sakarjas son,
    för Benjamin Jaasiel, Abners son,
22     för Dan Asarel, Jerohams son.

Dessa var Israels stamhövdingar.

23 (P) Men i förteckningen tog David inte upp dem som var under tjugo år, eftersom Herren hade lovat att han skulle föröka Israel som stjärnorna på himlen. 24 (Q) Joab, Serujas son, började räkningen men fullbordade den inte, eftersom vrede genom den drabbade Israel. Antalet togs inte upp i någon förteckning i kung Davids krönika.

Förvaltare för kungens ägodelar

25 Uppsikt över kungens skatter hade Asmavet, Adiels son,

över förråden på fälten, i städerna och byarna och fästningstornen Jonatan, Ussias son,

26 över dem som arbetade på fälten med jordbruket Esri, Kelubs son,

27 över vingårdarna ramatiten Shi-mei,

över vingårdarnas vinförråd shifmiten Sabdi,

28 över olivlundarna och mullbärsfikonträden i Låglandet gaderiten Baal-Hanan,

över oljeförråden Joash,

29 över korna som betade i Saron saroniten Shitraj

och över korna i dalarna Shafat, Adlajs son,

30 över kamelerna ismaeliten Obil,

över åsnorna meronotiten Jedeja,

31 över småboskapen hagariten[a] Jasis.

Alla dessa var förvaltare för kung Davids ägodelar.

Davids personliga rådgivare

32 Jonatan, Davids farbror, var rådgivare. Han var en förståndig och skriftlärd man. Jehiel, Hakmonis son, var hos kungens söner. 33 (R) Ahitofel[b] var kungens rådgivare och arkiten Hushaj var kungens vän. 34 (S) Efter Ahitofel kom Jojada, Benajas son, och Ebjatar. Joab var kungens överbefälhavare.

Romarbrevet 4:13-5:5

Abraham och löftet

13 (A) Det var inte genom lagen som Abraham och hans avkomlingar fick löftet att ärva världen, utan genom den rättfärdighet som kommer av tro. 14 Om de som håller sig till lagen blir arvingar, då är tron meningslös och löftet upphävt. 15 (B) Lagen framkallar ju vrede. Men där ingen lag finns, där finns inte heller någon överträdelse.

16 (C) Därför heter det "av tro", för att det ska vara av nåd och löftet stå fast för alla hans avkomlingar, inte bara för dem som hör till lagens folk utan också för dem som har Abrahams tro. Han är allas vår far, 17 (D) som det står skrivet: Jag har gjort dig till far till många folk. Och det är han inför den som han trodde på, Gud som ger liv åt de döda och kallar på det som inte är till som om det var till.[a]

18 Där hoppet var ute hoppades han ändå och trodde och blev så[b] far till många folk, som det var sagt: Så ska din avkomma bli.[c] 19 (E) Han vacklade inte i tron när han tänkte på sin döda kropp – han var omkring hundra år – och att Saras moderliv var dött. 20 (F) Han tvivlade inte i otro på Guds löfte utan blev i stället starkare i tron och gav Gud äran, 21 (G) fullt övertygad om att vad Gud hade lovat var han också mäktig att hålla. 22 (H) Därför räknades det honom till rättfärdighet.

23 (I) Men dessa ord räknades honom till rättfärdighet skrevs inte bara för hans skull, 24 (J) utan även för vår skull. Rättfärdighet kommer att tillräknas oss som tror på honom som uppväckte vår Herre Jesus från de döda, 25 (K) han som utlämnades för våra synders skull och uppväcktes för vår rättfärdiggörelses skull.

Frid med Gud

(L) När vi nu har förklarats rättfärdiga av tro, har vi frid med Gud genom vår Herre Jesus Kristus. (M) Genom honom har vi också tillträde[d] till den nåd som vi nu står i, och vi gläder oss[e] i hoppet om Guds härlighet. (N) Men inte bara det, vi gläder oss också mitt i våra lidanden, för vi vet att lidandet ger tålamod, (O) tålamodet fasthet och fastheten hopp. (P) Och hoppet sviker oss inte, för Guds kärlek är utgjuten i våra hjärtan genom den helige Ande som han har gett oss.

Psaltaren 14

De gudlösas dårskap

14 [a](A) För körledaren. Av David.

Dåren säger i sitt hjärta:
        "Det finns ingen Gud."
    Onda och vidriga
        är deras gärningar,
    ingen finns som gör det goda.
(B) Herren blickar ner från himlen
        över människors barn
    för att se om det finns
        någon som förstår,
            någon som söker Gud.
(C) Men alla har avfallit,
        alla är fördärvade.
    Ingen finns som gör det goda,
        inte en enda.

(D) Förstår de ingenting,
        alla dessa förbrytare
    som äter mitt folk som bröd
        och inte åkallar Herren?
(E) Där grips de av skräck,
    för Gud är med
        de rättfärdigas släkte.
(F) Ni hånar den svages råd[b],
    men[c] Herren är hans tillflykt.

(G) O att det från Sion
        kom[d] frälsning för Israel!
    När Herren gör slut
        på sitt folks fångenskap,
    då ska Jakob jubla
        och Israel glädjas.

Ordspråksboken 19:17

17 (A) Den som ömmar för den fattige
        lånar åt Herren
    och lönas av honom
        för det goda han gjort.

Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)

Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation