Print Page Options
Previous Prev Day Next DayNext

The Daily Audio Bible

This reading plan is provided by Brian Hardin from Daily Audio Bible.
Duration: 731 days

Today's audio is from the GNT. Switch to the GNT to read along with the audio.

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln) (SVL)
Version
2 Krönikeboken 1-3

Salomo ber Gud om vishet

Kung Davids son Salomo hade nu etablerat sig som suverän härskare över Israel, och Herren, hans Gud, hade gjort honom mycket mäktig.

2-3 Han kallade samman alla officerare i armén, alla domare och alla andra ledare. De gick till det gamla tabernaklet, det tält som Mose hade gjort i öknen, och som nu fanns uppe på höjden i Gibeon.

Det fanns ett senare iordningställt tält i Jerusalem, som kung David låtit bygga åt Guds ark när han flyttade den från Kirjat-Jearim.

5-6 Men kopparaltaret, som var gjort av Besalel, Uris son och Hurs sonson, stod fortfarande framför det gamla tabernaklet. Nu samlades Salomo och alla de inbjudna framför altaret, och där offrade han 1.000 brännoffer till Herren.

Den natten uppenbarade sig Gud för Salomo och sa: Be mig om vad du vill, så ska du få det!

Salomo svarade: Gud, du har varit så god och barmhärtig mot min far David, och nu har du gett mig riket.

Du har redan infriat ditt löfte till min far David och har gjort mig till kung över ett folk som består av lika många människor som jorden är full av gruskorn!

10 Men ge mig nu vishet och kunskap, så att jag kan regera över dem på rätt sätt, för vem kan av sig själv styra en så stor nation som denna?

11 Gud svarade: Därför att din största önskan är att hjälpa mitt folk, och därför att du inte har bett om personlig rikedom och ära eller ett långt liv, och inte heller bett mig om att förbanna dina fiender, utan om vishet och kunskap för att rätt kunna leda mitt folk -

12 ja, därför ska jag ge dig den vishet och kunskap som du har bett om. Men jag ska också ge dig mer rikedom och ära än någon kung någonsin haft före dig! Och det kommer aldrig mer att finnas en mäktigare kung i hela världen!

13 Sedan lämnade Salomo Herrens tält, gick tillbaka ner från höjden och återvände till Jerusalem för att regera över Israel.

14 Han byggde upp ett stort försvar med 1.400 vagnar och 12.000 ridhästar och förlade styrkorna dels i de städer där vagnarna fanns uppställda, dels i Jerusalem, nära kungen själv.

15 Under Salomos regering var silver och guld lika vanligt i Jerusalem som sten. Dyrbart cederträ användes som om det var billigt mullbärsfikonträ.

16 Salomos hästar köptes i Egypten.

17 Därifrån kunde man få en vagn för 600 siklar silver och en häst för 150 siklar. Många av dessa såldes sedan vidare till kungarna i Aram och till hetiternas kungar.

Salomo planerar tempelbygget

Salomo ansåg nu att tiden var mogen att bygga ett tempel åt Herren och ett palats åt sig själv.

Till detta arbete beordrade han 70.000 bärare, 80.000 stenhuggare och 3.600 förmän.

Salomo skickade en ambassadör till kung Hiram i Tyrus och begärde skeppslaster av cederträ, sådana som Hiram hade försett David med när denne byggde sitt palats.

Jag tänker bygga ett tempel åt Herren, min Gud, förklarade Salomo för Hiram. Det kommer att bli en plats där jag kan tända välluktande rökelse inför Gud, och där jag kan placera de helgade bröden och bära fram brännoffer varje morgon och kväll, på sabbaterna och vid nymånadsfesten och alla andra högtider som är föreskrivna av Herren, vår Gud. För Gud vill att Israel alltid ska fira dessa speciella högtider.

Det kommer att bli ett underbart tempel, för han är en stor Gud, större än alla andra.

Men vem kan bygga ett hus värdigt honom, när inte ens himlarna kan rymma honom! Och vem är då jag, som tillåts bygga ett tempel åt Gud? Men det kommer att bli en plats där man offrar och tillber.

Skicka mig därför en kunnig yrkesman som kan arbeta i guld, silver, koppar och järn. Han ska också kunna väva och färga garn i purpurrött, scharlakansrött och mörkblått garn och kunna snida och gravera. Han ska arbeta tillsammans med de yrkesmän som finns i Juda och Jerusalem och som min far utsåg.

Sänd mig också cederträ, cypressträ och algumträ från Libanons skogar, för dina män är utan tvivel de skickligaste timmermännen. Jag ska skicka mina män att hjälpa dem.

Det kommer att behövas mycket timmer, för templet ska bli stort och vackert.

10 Beträffande ersättningen så kommer jag att betala dina män 20.000 säckar tröskat vete, 20.000 säckar korn, 20.000 fat vin och 20.000 fat olivolja.

11 Kung Hiram svarade kung Salomo: Det är för att Herren älskar sitt folk som han har gjort dig till dess kung!

12 Välsignad vare Herren, Israels Gud, som skapade himmel och jord och som har gett David en sådan vis, klok och förståndig son att bygga Guds tempel och ett kungligt palats.

13 Jag ska sända dig Huram-Abiv, en skicklig yrkesman.

14 Han är son till en judisk kvinna från Dan i Israel och en man från Tyrus. Han är en skicklig guld- och silversmed, han kan göra underbara arbeten i koppar och järn och känner till allt om stenhuggeri, snickeri och väveri. Han är också expert på att färga purpurrött, mörkblått och scharlakansrött garn. Dessutom är han en skicklig gravör och kan avbilda vilket mönster du än ger honom. Han kommer att arbeta tillsammans med dina yrkesmän och dem som utsågs av min herre David, din far.

15 Sänd hit vetet, kornet, olivoljan och vinet du nämnde,

16 så ska vi på Libanons berg börja hugga det timmer du behöver och föra det på flottar över havet till Joppe. Därifrån kan du sedan frakta det landvägen upp till Jerusalem.

17 Salomo företog en folkräkning efter den som hans far David hade gjort och kom fram till att det fanns 153.600 personer i landet som inte tillhörde Israels folk.

18 Han utsåg 70.000 av dessa till bärare, 80.000 till stenhuggare och 3.600 till förmän.

Templet börjar byggas

Så började tempelbygget. Det var förlagt till toppen av Moria berg i Jerusalem, där Herren visat sig för Salomos far, kung David, och där jebusiten Ornans tröskplats hade legat. David hade utsett denna plats för templet.

Byggnadsarbetet startade den andra dagen i andra månaden under kung Salomos fjärde regeringsår.

Grunden var tjugosju meter lång och nio meter bred.

Portalen vid ingången var lika bred som själva templet och fyrtiofyra meter hög.

På insidan var templet belagt med guld. Det stora rummet hade panel av cypressträ, som i sin tur var beklädd med guld och prydd med snidade bilder av palmer och kedjor.

För att förhöja skönheten ytterligare var dyrbara stenar infattade i väggarna. Guldet som användes kom från Parvaim.

Alla väggar, bjälkar, dörrar och trösklar i hela templet var beklädda med guld, och på väggarna var änglar snidade.

I templets bakre del låg det heligaste rummet av alla, kallat det allraheligaste. Det var nio meter i fyrkant. Också det var beklätt med finaste guld, till en vikt av 600 talenter (cirka 23 ton).

Varje guldspik vägde 600 gram. De övre rummen var också belagda med guld.

10 Inne i det allraheligaste lät Salomo ställa två änglaliknande skulpturer, två keruber, belagda med guld.

11-13 De var placerade med sina ansikten mot det yttre rummet och med vingspetsarna mot varandra så att deras vingar övertäckte hela rummet från den ena väggen till den andra.

14 Framför ingången till det allraheligaste hängde Salomo ett förhänge av blått, purpurrött, scharlakansrött och vitt garn, med ett mönster av keruber.

15 Därefter lät Salomo tillverka två pelare, femton och en halv meter höga, och varje kapitäl upptill var två och en halv meter högt.

16 Han göt också kedjor som placerades högst upp på pelarna och 100 granatäpplen fästa vid kedjorna.

17 Pelarna placerades framför templet, en på den högra sidan som kallades Jakin, och en på den vänstra sidan som kallades Boas.

Romarbrevet 6

Ett nytt liv

Ska vi då fortsätta att synda så att Gud kan fortsätta att visa mer och mer godhet och förlåtelse?

2-3 Naturligtvis inte! Ska vi hålla på och synda när vi inte behöver det? Syndens makt över oss bröts ju när vi blev kristna, och genom dopet bekänner vi att Jesus Kristus genom sin död besegrade vår syndfulla natur.

Vår gamla natur, som älskade synden, begravdes med Kristus genom dopet. I stället fick vi del av det nya liv, som Jesus fick när Fadern med sin väldiga makt förde honom tillbaka till livet.

Vi har alltså blivit förenade med honom genom att dö med honom när han dog, och nu delar vi hans liv och hans uppståndelse.

Våra gamla onda begär spikades fast vid korset med honom. Vårt gamla jag krossades och sårades till döds så att vi inte längre är i syndens järngrepp och måste vara slavar under den.

Den som är död är fri från synden med all dess lockelse och makt.

Och eftersom vår gamla syndälskande natur dog med Kristus, så vet vi att vi kommer att dela hans nya liv.

Kristus uppstod från de döda och kommer aldrig att dö igen. Döden har inte längre någon makt över honom.

10 Han dog en gång för alla för att göra slut på syndens makt, och nu lever han för evigt i obruten gemenskap med Gud.

11 Betrakta därför den gamla syndiga naturen som död, och lev i stället för Gud genom Jesus Kristus vår Herre.

12 Låt inte längre synden härska över era dödliga kroppar, och ge inte efter för dess syndiga drifter.

13 Se till att ni inte blir ondskans redskap som används till synd, utan ge er själva helt åt Gud med hela er kropp, för ni har återvänt från döden, och ni vill vara redskap i Guds händer och användas för hans goda syften.

14 Synden behöver aldrig mer vara er herre. Nu är ni ju inte längre bundna vid en lag som gör er till slavar, utan ni är fria under Guds generösa godhet och nåd.

Fri att lyda

15 Betyder detta att vi kan hålla på och synda utan att oroa oss över det? Naturligtvis inte!

16 Förstår du inte att du kan välja din egen herre? Du kan välja synden och dö, eller också lydnaden och bli frikänd. Den som du ger dig åt blir din herre, och du blir hans slav.

17 Gud vare tack, att trots att ni en gång valde att vara syndens slavar nu med hela hjärtat lyder vad Gud har lärt er.

18 Nu är ni fria från er gamle herre, synden, och har blivit slavar åt er nye herre, rättfärdigheten.

19 Jag använder bilden av slavar och herrar, eftersom den är lätt att förstå. På samma sätt som ni brukade vara slavar under alla slags synder, måste ni nu låta er själva bli slavar under allt som är rätt och bli förvandlade.

20 När ni var slavar under synden brydde ni er inte om vad som var gott eller inte.

21 Och vad blev resultatet? Ja, i alla fall inget som var gott, för nu skäms ni till och med att tänka på de saker som ni brukade göra, för alltsammans leder till död.

22 Men nu är ni fria från syndens makt och är Guds slavar, och hans godhet mot er förvandlar er och leder till evigt liv.

23 Syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv genom Jesus Kristus, vår Herre.

Psaltaren 16

Herren är min lycka

16 Skydda mig, Gud, för du är min räddning och min tillflykt.

Jag sa till Herren: Du är min Herre, och allt gott kommer från dig.

Min största lycka är att vara tillsammans med människor som gör din vilja, för de är de verkligt ädla människorna i landet.

Alla som väljer andra gudar kommer att dra olycka över sig. Jag tänker inte offra tillsammans med dem, och jag vill inte ens uttala deras gudars namn.

Herren själv är mitt arv, ja, mitt allt. Han ger mig allt jag behöver,

och min framtid ligger i hans händer. Vilket underbart arv!

Jag vill lova Herren, som ger mig råd och under natten talar till mitt samvete. Det är då Herren säger till mig vad jag ska göra.

Jag tänker alltid på honom, och eftersom han är så nära, behöver jag aldrig snubbla eller falla.

Mitt hjärta är fyllt av glädje, och jag får bo i trygghet, för du kommer inte att lämna mig bland de döda.

10 Du tänker inte tillåta att den som du älskar får ruttna i graven.

11 Du har låtit mig uppleva livets glädje och din egen underbara, eviga närvaro.

Ordspråksboken 19:20-21

20 Ta till dig alla råd du kan få och rätta dig efter dem så blir du vis för resten av livet.

21 Människan gör upp många planer, men det blir ändå som Herren vill.

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln) (SVL)

Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®