The Daily Audio Bible

¹⁴ Han byggde en yttermur till Davids stad väster om Gihon i dalen, fram till ingången till Fiskporten och runt omkring Ofel och gjorde den mycket hög. Sedan tillsatte han befälhavare i alla befästa städer i Juda. ¹⁵ Han avlägsnade de främmande gudarna och avgudabilden från Herrens hus, liksom alla de altaren som han hade byggt på det berg där Herrens hus stod, och i Jerusalem, och han kastade ut dem utanför staden. ¹⁶ Sedan upprättade han Herrens altare och offrade gemenskapsoffer och tackoffer på det och uppmanade Juda att tjäna Herren, Israels Gud. ^17 (A) Folket offrade ändå på höjderna, men bara åt Herren sin Gud.

^18 (B) Vad som mer finns att säga om Manasse och om hans bön till sin Gud och om de ord som siarna talade till honom i Herrens, Israels Guds, namn, det står i Israels kungars krönika. ¹⁹ Om hans bön och hur han blev bönhörd, om all hans synd och trolöshet och om de platser där han byggde offerhöjder och ställde upp asherapålar och gjutna bilder, innan han ödmjukade sig, är skrivet i Hosajs krönika. ²⁰ Manasse gick till vila hos sina fäder, och man begravde honom där han bodde. Hans son Amon blev kung efter honom.

Amon kung i Juda

^21 (C) Amon var tjugotvå år när han blev kung, och han regerade två år^[a] i Jerusalem. ²² Han gjorde det som var ont i Herrens ögon, så som hans far Manasse hade gjort. Han offrade åt alla de avgudabilder som hans far Manasse hade tillverkat, och han dyrkade dem. ²³ Men han ödmjukade sig inte inför Herren, så som hans far Manasse hade gjort, utan han hopade skuld på skuld. ^24 (D) Och hans tjänare sammansvor sig mot honom och dödade honom hemma i hans hus.

²⁵ Men folket i landet dödade alla som hade sammansvurit sig mot kung Amon. Därefter gjorde folket i landet hans son Josia till kung efter honom.

Josia kung i Juda

34 ^(E) Josia var åtta år när han blev kung, och han regerade trettioett år^[b] i Jerusalem. ² Han gjorde det som var rätt i Herrens ögon och vandrade på sin fader Davids vägar och vek inte av vare sig åt höger eller åt vänster.

Början av Josias reform

³ I sitt åttonde regeringsår, medan han ännu var ung, började Josia söka sin fader Davids Gud, och i det tolfte året började han rena^[c] Juda och Jerusalem från offerhöjderna och asherapålarna och från de snidade och gjutna avgudabilderna. ^4 (F) Baalsaltarna bröts ner inför honom, solstoderna som stod på dem högg han ner, och asherapålarna och de snidade och gjutna avgudabilderna slog han sönder och krossade till stoft, som han strödde ut på de mäns gravar som hade offrat åt dem. ^5 (G) Och prästernas ben brände han på deras altaren. Så renade han Juda och Jerusalem.

⁶ I Manasse, Efraims och Simeons städer ända till Naftali genomsökte han överallt husen. ⁷ Och sedan han hade brutit ner altarna, krossat asherapålarna och avgudabilderna till stoft och huggit ner alla solstoder i hela Israels land återvände han till Jerusalem.

Templet repareras

^8 (H) I sitt artonde regeringsår,^[d] medan han höll på att rena landet och templet, sände kung Josia i väg Shafan, Asaljas son, och stadens ledare Maaseja och kanslern Joa, Joahas son, för att få Herren sin Guds hus i ordning. ^9 (I) De gick till översteprästen Hilkia^[e] och lämnade pengarna som hade kommit in till Guds hus och som leviterna som höll vakt vid tröskeln hade samlat in från Manasse, Efraim och hela det övriga Israel, liksom från hela Juda och Benjamin och från Jerusalems invånare. ¹⁰ De överlämnade dem till de män som tjänstgjorde som förvaltare i Herrens hus.

Dessa gav sedan pengarna till de arbetare som var sysselsatta vid Herrens hus med att reparera och förstärka byggnaden. ^11 (J) Timmermännen och byggnadsarbetarna fick pengarna för att köpa in huggen sten samt trävirke till stockar, som skulle användas för att timra upp de hus som Juda kungar hade förstört. ¹² Männen utförde sitt arbete med plikttrohet. Förmän över dem och arbetsledare var Jahat och Obadja, leviter av Meraris släkt, och Sakarja och Meshullam av kehatiternas släkt. Alla dessa leviter var skickliga musiker. ^13 (K) De hade också tillsynen över bärarna och över dem som arbetade vid de olika göromålen. Några av leviterna var också skrivare, förmän och dörrvakter.

Översteprästen finner lagboken

^14 (L) När de tog ut pengarna som hade flutit in till Herrens hus, fann prästen Hilkia Herrens lagbok^[f] som hade blivit given genom Mose. ^15 (M) Då sade Hilkia till skrivaren Shafan: ”Jag har funnit lagboken i Herrens hus.” Hilkia gav boken åt Shafan. ¹⁶ Shafan bar boken till kungen och lämnade sin redogörelse till honom. Han sade: ”Dina tjänare har gjort allt som de har fått i uppdrag att göra. ¹⁷ De har tömt ut de pengar som fanns i Herrens hus och har överlämnat dem åt förmännen och arbetarna.” ¹⁸ Skrivaren Shafan sade också till kungen: ”Prästen Hilkia har gett mig en bok.” Och Shafan läste ur den inför kungen.

¹⁹ När kungen hörde lagens ord, rev han sönder sina kläder. ²⁰ Och kungen befallde Hilkia och Ahikam, Shafans son, och Abdon, Mikas son, och skrivaren Shafan och Asaja, kungens tjänare och sade: ²¹ ”Gå och fråga Herren för mig och för dem som är kvar av Israel och Juda om det som står i den bok som man nu har funnit. Herrens vrede är stor, och den är utgjuten över oss, därför att våra fäder inte har hållit Herrens ord och inte har gjort allt som är föreskrivet i denna bok.”

²² Och Hilkia och de som kungen hade utsett gick till profetissan Hulda, hustru till Shallum, klädkammarvaktaren, som var son till Tokehat, Hasras son. Hon bodde i Jerusalem, i Nya staden^[g]. Och de talade med henne så som de hade blivit tillsagda.

²³ Då svarade hon dem: ”Så säger Herren, Israels Gud: Säg till den man som har sänt er till mig: ^24 (N) Så säger Herren: Se, över denna plats och över dem som bor här ska jag låta olycka komma, alla de förbannelser som är skrivna^[h] i den bok som man har läst för Juda kung. ²⁵ De har övergett mig och tänt offereld åt andra gudar och väckt min vrede genom alla sina händers verk, därför ska min vrede utgjutas över denna plats och ska inte utsläckas.

²⁶ Men till Juda kung, som har sänt er för att fråga Herren, till honom ska ni säga: Så säger Herren, Israels Gud, om de ord du har hört: ^27 (O) Eftersom ditt hjärta veknade och du ödmjukade dig inför Gud när du hörde hans ord mot denna plats och mot dem som bor här, ja, eftersom du ödmjukade dig inför mig och rev sönder dina kläder och grät inför mig har jag också hört dig, säger Herren. ²⁸ Jag ska samla dig till dina fäder, och du ska samlas till dem i din grav med frid. Dina ögon ska slippa se all den olycka som jag ska låta drabba denna plats och dem som bor här.” Och de vände tillbaka till kungen med det svaret.

Ett förbund att följa Herren

^29 (P) Då sände kungen bud och kallade samman alla de äldste i Juda och Jerusalem. ³⁰ Och kungen gick upp i Herrens hus med alla Juda män och Jerusalems invånare, med prästerna och leviterna och allt folket, från den störste till den minste. Han läste upp^[i] för dem allt som stod i förbundsboken som man hade funnit i Herrens hus. ^31 (Q) Och kungen steg fram på sin plats och slöt inför Herrens ansikte det förbundet att de skulle följa Herren och hålla fast vid hans bud, hans vittnesbörd och stadgar av hela sitt hjärta och av hela sin själ och göra efter förbundets ord, som var skrivna i denna bok. ³² Han lät alla som fanns i Jerusalem och Benjamin träda in i förbundet. Och Jerusalems invånare handlade efter Guds, sina fäders Guds, förbund.

^33 (R) Josia avlägsnade alla avgudar i de länder som tillhörde Israel och befallde alla som fanns i Israel att tjäna Herren sin Gud. Och så länge han levde vek de inte av från Herren, sina fäders Gud.

¹⁰ Hälsa Apelles, prövad i Kristus. Hälsa dem som tillhör Aristobulus familj. ¹¹ Hälsa min landsman Herodion. Hälsa dem i Narcissus familj som tillhör Herren. ¹² Hälsa Tryfena och Tryfosa som arbetar i Herren. Hälsa den älskade Persis, som har arbetat mycket i Herren. ^13 (A) Hälsa Rufus^[a], utvald i Herren, och hans mor som är en mor också för mig. ¹⁴ Hälsa Asynkritus, Flegon, Hermes, Patrobas, Hermas och bröderna hos dem. ¹⁵ Hälsa Filologus och Julia, Nereus och hans syster, Olympas och alla heliga hos dem. ^16 (B) Hälsa varandra med en helig kyss. Alla Kristi församlingar hälsar er.

^17 (C) Jag uppmanar er, bröder, att se upp för dem som skapar splittring och väcker anstöt mot^[b] den lära som ni har fått undervisning i. Håll er borta från dem, ^18 (D) för sådana människor tjänar inte vår Herre Kristus utan sin egen buk, och med fina ord och vackert tal^[c] bedrar de godtrogna människor. ^19 (E) Er lydnad är ju känd av alla. Därför gläder jag mig över er, men jag vill att ni ska vara kloka när det gäller det goda och oskyldiga när det gäller det onda. ^20 (F) Fridens Gud ska snart krossa Satan under era fötter. Vår Herre Jesu Kristi nåd vare med er.

^21 (G) Min medarbetare Timoteus hälsar er liksom mina landsmän Lucius, Jason och Sosipater. ²² Jag, Tertius, som har skrivit ner detta brev, hälsar er i Herren. ^23 (H) Gaius, som är min och hela församlingens värd, hälsar er. Erastus^[d], stadens kassör, hälsar er, likaså brodern Quartus.

Lovprisning

^25 (I) Gud har makt att styrka er genom mitt evangelium och förkunnelsen om Jesus Kristus. Han har avslöjat den hemlighet som i oändliga tider varit dold ^26 (J) men som nu har uppenbarats och gjorts känd genom profetiska Skrifter på den evige Gudens befallning för att föra alla folk till trons lydnad. ^27 (K) Han är den ende vise Guden, och hans är äran genom Jesus Kristus i evighet. Amen.

En oskyldig mans bön

26 ^(A) Av David.