The Daily Audio Bible

Lagen föreläses

8 ^(A) När sjunde månaden kom och Israels barn bodde i sina städer, samlades folket som en enda man på torget framför Vattenporten. De bad Esra^[a], den skriftlärde, att hämta Mose lagbok som Herren hade gett Israel. ² Då kom prästen Esra med lagen till församlingen, till män och kvinnor och alla som kunde förstå vad de hörde. Det var den första dagen i sjunde månaden^[b]. ^3 (B) Han läste ur den på den öppna platsen framför Vattenporten, från tidig morgon till middagen inför män och kvinnor och alla som kunde förstå. Och hela folket lyssnade till lagboken.

⁴ Esra, den skriftlärde, stod på en hög plattform av trä som man hade gjort för detta tillfälle. Bredvid honom stod Mattitja, Shema, Anaja, Uria, Hilkia och Maaseja på hans högra sida och till vänster om honom Pedaja, Misael, Malkia, Hashum, Hasbaddana, Sakarja och Meshullam.

⁵ Esra öppnade boken inför hela folkets ögon, för han stod högre än allt folket, och när han öppnade den reste sig alla upp. ⁶ Esra prisade Herren, den store Guden, och hela folket svarade med lyfta händer: ”Amen, Amen”! Och de böjde sig ner och tillbad Herren med ansiktet mot marken.

^7 (C) Jeshua, Bani, Sherebja, Jamin, Ackub, Shabbetaj, Hodia, Maaseja, Kelita, Asarja, Josabad, Hanan, Pelaja och leviterna undervisade folket i lagen medan folket stod där, var och en på sin plats. ⁸ De läste tydligt^[c] ur boken, ur Guds lag, och förklarade innebörden^[d] så att man förstod det som lästes.

^9 (D) Ståthållaren Nehemja och den skriftlärde prästen Esra och leviterna som undervisade folket sade till allt folket: ”Denna dag är helgad åt Herren er Gud. Sörj inte, gråt inte.” Allt folket grät nämligen när de hörde lagens ord. ¹⁰ Och han sade till dem: ”Gå och ät er bästa mat och drick ert sötaste vin. Och skicka gåvor av mat till dem som inte har något färdigt, för denna dag är helgad åt vår Gud. Var inte bedrövade, för glädje i Herren är er styrka.” ¹¹ Även leviterna lugnade allt folket och sade: ”Var stilla, för dagen är helig. Var inte bedrövade.” ¹² Då gick allt folket i väg och åt och drack, de skickade gåvor och firade med stor glädje, för de hade förstått de ord som hade förkunnats för dem.

Lövhyddohögtiden

¹³ Den andra dagen samlades huvudmännen för hela folkets familjer med prästerna och leviterna hos Esra, den skriftlärde, för att studera lagens ord närmare. ^14 (E) De fann det skrivet i lagen att Herren genom Mose hade befallt att Israels barn skulle bo i lövhyddor^[e] under högtiden i sjunde månaden, ¹⁵ och att man skulle tillkännage och utropa i alla deras städer och i Jerusalem: ”Gå ut på bergen och hämta löv av olivträd, planterade eller vilda, och löv av myrten, palmer och andra lummiga träd, och gör lövhyddor som det är skrivet.”

¹⁶ Då gick folket ut och hämtade kvistar och gjorde hyddor, var och en på sitt tak och sina gårdar, likaså på gårdarna vid Guds hus och på torget vid Vattenporten och på torget vid Efraimsporten. ¹⁷ Hela församlingen av dem som återvänt från fångenskapen gjorde lövhyddor och bodde i dem. Från Josuas, Nuns sons, dagar ända till den dagen hade Israels barn inte gjort så^[f]. Och glädjen var mycket stor. ¹⁸ Esra läste ur Guds lagbok varje dag, från första dagen till den sista. De firade högtiden i sju dagar, och på den åttonde dagen hölls en högtidsförsamling som det var föreskrivet.

Folket bekänner sina synder

9 På tjugofjärde dagen^[g] i samma månad samlades Israels barn till fasta, klädda i sorgdräkt och med jord på sina huvuden^[h]. ² De som var av Israels släkt avskilde sig från alla främlingar och kom fram och bekände sina synder och sina fäders missgärningar. ^3 (F) De reste sig från sin plats, och man läste ur Herren deras Guds lagbok under en fjärdedel av dagen. Nästa fjärdedel bekände de sina synder och tillbad Herren sin Gud.

⁴ Jeshua och Bani, Kadmiel, Shebanja, Bunni, Sherebja, Bani och Kenani steg upp på leviternas plattform och ropade med hög röst till Herren sin Gud.

⁵ Leviterna Jeshua och Kadmiel, Bani, Hashabneja, Sherebja, Hodia, Shebanja och Petaja sade:

Apostelns frihet

9 ^(A) Är jag inte fri? Är jag inte apostel? Har jag inte sett vår Herre Jesus? Är inte ni mitt verk i Herren? ^2 (B) Om jag inte är apostel för andra, så är jag det i alla fall för er. Ni är sigillet på mitt apostlaämbete i Herren.

³ Mitt försvar inför dem som anklagar mig är detta: ^4 (C) Har inte vi rätt till mat och dryck? ^5 (D) Har inte vi rätt att föra med oss en troende hustru, som de andra apostlarna och Herrens bröder^[a] och Kefas? ^6 (E) Eller är det bara jag och Barnabas^[b] som inte har rätt att vara fria från arbete? ^7 (F) Vem gör soldattjänst på egen bekostnad? Vem planterar en vingård utan att äta av dess frukt? Eller vem vallar en hjord utan att dricka av dess mjölk?

⁸ Säger jag det här som en rent mänsklig åsikt? Säger inte lagen samma sak? ⁹ Det står skrivet i Mose lag: Du ska inte binda för munnen på oxen som tröskar. Är det oxarna Gud bekymrar sig om?^{[c] 10} Säger han det inte snarare för vår skull? Jo, för vår skull blev det skrivet att den som plöjer och den som tröskar ska göra det i hopp om att få sin del. ^11 (G) När vi har sått andliga ting hos er, är det då för mycket begärt om vi skördar materiella ting från er? ^12 (H) Om andra har rätt att få del av det som är ert, har inte vi det ännu mer? Men vi har inte utnyttjat den rättigheten, utan finner oss i allt för att inte skapa hinder för Kristi evangelium.

^13 (I) Vet ni inte att de som tjänstgör i templet äter av det som kommer från templet^[d], och att de som tjänar vid altaret får sin del från altaret? ¹⁴ Så har också Herren befallt^[e] att de som predikar evangeliet ska leva av evangeliet. ^15 (J) Men jag har inte utnyttjat någon sådan förmån. Och jag skriver inte det här för att få det. Hellre dör jag. Ingen ska ta ifrån mig min berömmelse. ^16 (K) Att jag predikar evangeliet är inget jag ska ha beröm för, det är ett måste för mig. Ve mig om jag inte predikar evangeliet! ¹⁷ Gör jag det frivilligt har jag lön, men gör jag det för att jag måste är det ett förvaltarskap som anförtrotts mig. ¹⁸ Vad är då min lön? Jo, att som förkunnare få lägga fram evangeliet utan ersättning och inte utnyttja den rättighet som evangeliet ger mig.