The Daily Audio Bible
Today's audio is from the NET. Switch to the NET to read along with the audio.
En god och framgångsrik person
1 I landet Us bodde en man som hette Job. Han var en god man som fruktade Gud och höll sig borta från allt ont.
2 Job hade en stor familj med sju söner och tre döttrar och var oerhört rik.
3 Han ägde 7.000 får, 3.000 kameler, 500 par oxar och 500 åsninnor, och han hade en mängd tjänare. Ja, han var den rikaste boskapsägaren i hela området.
4 Jobs söner brukade turas om att bjuda sina systrar och bröder till fester i sina hem, där de åt och drack tillsammans.
5 När en fest, som kunde vara flera dagar, var över samlade Job sina barn och renade dem. Tidigt på morgonen bar han fram ett brännoffer för var och en av dem. Job tänkte: Kanske mina barn har syndat och vänt sig bort från Gud i sina hjärtan. Så gjorde Job varje gång.
6 En dag när änglarna kom fram inför Herren, var Satan, Åklagaren, tillsammans med dem.
7 Varifrån kommer du? frågade Herren vänd till Satan. Från en färd runt hela jorden, svarade Satan.
Satan gör Job fattig
8 Har du lagt märke till min tjänare Job? frågade Herren. Det finns ingen annan som han på hela jorden, en god och ärlig man som fruktar Gud och inte vill ha något med det onda att göra.
9 Varför skulle han inte vara gudfruktig, när du lönar honom som du gör? sa Satan hånfullt.
10 Du har alltid skyddat både honom, hans hus och tillhörigheter från all skada. Du har välsignat allt han gör och förökat hans boskap! Se bara hur rik han är! Det är inte underligt att han tillber dig!
11 Men ta ifrån honom hans rikedomar, så ska du få se att han kommer att förbanna dig rakt i ansiktet!
12-13 Herren svarade Satan: Du får göra vad du vill med hans rikedomar, men Job själv får du inte komma vid.Satan lämnade Herren, och mycket riktigt, inte långt därefter, när Jobs söner och döttrar festade i den äldste broderns hus, hände det.
14-15 En budbärare kom rusande till Jobs hus med nyheten: Man plöjde med dina oxar och åsnorna betade i närheten, när sabeerna gick till anfall, drog i väg med djuren och dödade allt ditt tjänstefolk utom mig. Ja, jag är den ende som kom undan.
16 Medan denne budbärare fortfarande talade, kom en annan med fler dåliga nyheter: Blixten slog ner och brände upp alla dina får och herdarna som vallade dem. Det är bara jag som har kommit undan.
17 Innan mannen hade slutat tala kom ytterligare en budbärare inrusande och upplyste Job: Kaldeerna delade upp sig i tre grupper och rövade bort dina kameler. De har även dödat dina tjänare. Jag är den ende som har kommit undan.
18 Medan denne fortfarande talade kom ytterligare en annan och sa: Dina söner och döttrar hade fest i din äldste sons hem,
19 när plötsligt en väldig storm kom svepande från öknen och tog tag i huset, så att taket störtade in och dödade allesammans. Bara jag klarade mig.
20 Då reste sig Job och rev sönder sin mantel i sorg och förtvivlan. Han rakade av allt hår på huvudet, föll ner på marken inför Gud och sa:
21 Jag kom naken ur min mors liv, och jag kan ingenting ta med mig när jag dör. Herren gav mig allt jag hade. Nu har han tagit tillbaka det. Välsignat vare Herrens namn.
22 Trots allt som hade hänt syndade inte Job och smädade inte Herren.
Jobs hälsa angrips
2 Nu kom änglarna på nytt fram inför Herren, och Satan var med dem.
2 Varifrån kommer du? frågade Herren Satan.Från en färd runt jorden, svarade Satan.
3 Nå, har du lagt märke till min tjänare Job? frågade Herren. Han är den finaste människan på hela jorden, en god man som fruktar Gud och inte vill ha något med det onda att göra. Han har bevarat sin tro på mig, trots att du övertalade mig att utan orsak låta olycka drabba honom.
4-5 Det är inte så konstigt, svarade Satan. En människa ger vad som helst för att rädda sitt eget skinn. Men rör hans kropp, så ska du få se. Då kommer han att förbanna dig rakt i ansiktet!
6 Gör vad du vill med honom, svarade Herren. Men du måste skona hans liv!
7 Satan lämnade då Herren, och omedelbart drabbades Job av fruktansvärda bölder över hela kroppen, från huvud till fot.
8 Då satte sig Job och sörjde i aska och tog en lerskärva och skrapade sig med den.
9 Hans hustru sa: Försöker du fortfarande vara gudfruktig, trots att Gud har gjort allt det här mot dig? Förbanna honom och dö!
10 Men han svarade: Du talar som en dåre. Vad menar du? Skulle vi bara ta emot det som är gott från Guds hand och aldrig hans prövningar? Trots allt som hade hänt honom sa Job aldrig något ont mot Herren.
Job får besök av några vänner
11 När tre av Jobs vänner fick höra om alla tragedier som drabbat honom, tog de kontakt med varandra och reste till honom för att trösta och beklaga honom. De tre var Elifas från Teman, Bildad från Sua och Sofar från Naama.
12 Job var så förändrad att de knappt kände igen honom. Under högljudd och förtvivlad gråt rev de sönder sina mantlar och strödde jord på sina huvuden för att demonstrera sin sorg.
13 Sedan satt de på marken tillsammans med Job, alldeles tysta, i sju dagar och sju nätter. Ingen av dem ville säga ett ord till honom, för de insåg att hans lidande var fruktansvärt svårt.
Job förbannar att han blivit född
3 Till sist öppnade Job munnen och förbannade den dag då han föddes:
2-3 Måtte den dag då jag föddes och den natt när jag blev till vara förbannad, sa han.
4 Måtte den dagen för alltid vara glömd. Låt den vara glömd till och med av Gud och höljd i evigt mörker!
5 Ja, låt mörkret göra anspråk på den, och låt ett svart moln skugga den!
6 Måtte den strykas bland årets dagar och aldrig mer räknas.
7 Måtte den natten vara blek och glädjelös.
8 Låt besvärjare förbanna den!
9 Låt den nattens stjärnor försvinna! Låt den vänta på ljuset men aldrig få se gryningen.
10 Förbanna den, för att den inte tillslöt min mors livmoder, för att den lät mig bli född och drabbas av allt detta elände!
11 Varför fick jag inte dö i samma ögonblick som jag föddes?
12 Varför fanns det en famn beredd att ta emot mig och bröst villiga att amma mig?
13 Om jag bara hade fått dö då, skulle jag ha hållit mig tyst nu, sovit och varit stilla,
14-15 tillsammans med statsmän och kungar i all deras glans. Jag skulle få vila med rika furstar, vars slott är fulla av de dyrbaraste skatter.
16 Tänk om jag hade varit dödfödd! Tänk om jag aldrig hade andats eller hunnit se ljuset!
17 I döden upphör de onda med sin ondska, och där får de uttröttade vila.
18 Där har till och med fångarna det drägligt, utan fångvaktare som svär över dem.
19 Rika och fattiga är lika värda där, och slaven blir äntligen fri från sin herre.
20-21 Varför ska ljus och liv ges åt dem som är olyckliga och bittra, åt dem som längtar efter den död som aldrig kommer, eller åt dem som längtar efter den som efter en gömd skatt?
22 Vilken underbar befrielse och vilket jubel det blir, när de slutligen når fram!
23 Varför tillåts en människa att födas, om Gud bara ger henne ett liv i hopplöshet och förtvivlan?
24 Jag kan inte äta för allt mitt suckande, min klagan strömmar fram som vatten.
25 Det som jag alltid varit rädd för har hänt mig.
26 Jag har ingen frid och ingen vila, men gott om bekymmer.
Profetia och tungotal
14 Låt kärleken vara ert främsta mål, men be om de speciella gåvor som den helige Ande ger, och särskilt om gåvan att profetera.
2 Om din gåva är att tala i tungor, det vill säga tala på ett språk som du inte har lärt dig, så talar du till Gud och inte till människor, eftersom de inte kan förstå dig. Du talar genom Andens kraft, men allt du säger är en hemlighet.
3 Men den som profeterar förkunnar Guds budskap. Han hjälper andra att växa i Herren och uppmuntrar och tröstar dem.
4 En person som talar i tungor får alltså själv hjälp till att växa i Anden, men den som profeterar kommer med budskap från Gud, och bygger upp hela församlingen.
5 Jag önskar att ni alla hade gåvan att tala i tungor, men jag önskar ännu mer att ni alla kunde profetera och förkunna Guds budskap. Det är nämligen en större och mer användbar utrustning än att tala på okända språk, om du inte efteråt kan tolka vad du har sagt, så att de andra också kan få någon nytta av det.
6 Kära vänner, tänk er att jag själv skulle komma till er och tala på ett språk som ni inte förstod. Till vilken nytta skulle det vara? Men om jag på ett språk som ni förstår, talar om vad Gud har visat mig och berättar om det jag känner till och om vad som ska hända och om de stora sanningarna i Guds ord - så är det vad ni behöver och det kommer att hjälpa er.
7 Om ett instrument, en flöjt eller en harpa, ger ifrån sig toner som inte kan skiljas från varandra, hur ska man då kunna höra vilken melodi som spelas? Ingen kan känna igen en melodi, spelad på en flöjt, om inte varje ton ljuder klart.
8 Och om en trumpetsignal är otydlig, vem gör sig då färdig till strid?
9 Hur ska en människa då kunna förstå vad du menar, om du talar till henne på ett främmande språk? Det är som att prata i tomma luften.
10 Jag antar att det finns tusentals andra språk än mitt i världen. Alla är användbara för dem som förstår dem,
11 men mig säger de ingenting. Om någon talar till mig på ett språk jag inte förstår så är vi främlingar för varandra.
12 Eftersom ni är så ivriga att få den helige Andes gåvor, så be honom om de bästa. De som kan bli till verklig hjälp för hela församlingen.
13 Om någon har fått gåvan att tala okända språk, så bör han också be om gåvan att uttyda och tolka det han säger, så att alla kan förstå.
14 För om jag ber på ett språk som jag inte förstår, så ber min ande, men jag vet inte själv vad jag säger.
15 Hur ska jag då göra? Jag ska be på båda sätten. Jag kan tala i tungor, men också be på mitt modersmål. Jag kan sjunga i anden men också på mitt eget språk, så att jag förstår den lovprisning som jag för fram.
16 För om du talar tungomål och prisar och tackar Gud enbart med anden, hur ska då de som inte förstår dig kunna lovprisa Gud tillsammans med dig? Hur ska de kunna förena sig med dig i tacksägelse, när de inte vet vad du säger?
17 Det finns inget att invända mot att du tackar Gud på det sättet, men de andra människorna som är närvarande får ingen hjälp av det.
12-13 Herren skrattar åt de gudlösas onda planer, för han vet att domens dag kommer för dem.
14 Samvetslösa människor gör allt för att avrätta fattiga och förtryckta. De är beredda att slakta dem som är uppriktiga.
15 Men deras svärd kommer att riktas mot deras egna hjärtan, och alla deras vapen ska brytas sönder.
16 Det är bättre att äga lite och göra det Gud vill, än att vara rik och samtidigt förakta Gud.
17 Herren ska nämligen göra slut på de ogudaktigas maktfullkomlighet, men de som är trogna mot honom tar han hand om.
18 Dag efter dag lägger Herren märke till de goda gärningar som gudfruktiga människor gör och ger dem en evig belöning. När svåra tider kommer har han omsorg om dem.
19 Till och med när det blir hungersnöd kommer de att ha tillräckligt att äta. Men de ogudaktiga ska gå under.
20 De kommer att vissna som gräset på fälten och försvinna som rök.
21 De ogudaktiga lånar pengar men betalar inte tillbaka. De gudfruktiga däremot är generösa med sina gåvor.
22 De som välsignas av Herren ska ärva jorden, men de som förbannas av honom kommer att dö.
23 Herren leder goda människor, och han gläder sig över varje steg de tar.
24 Om de faller blir de inte liggande, för Herren fattar dem vid handen och reser upp dem.
25 Jag är nu en gammal man, och under alla mina år har jag aldrig sett Herren överge en människa som älskar honom. Inte heller har jag sett de gudfruktigas barn gå hungriga.
26 I stället kan de gudfruktiga vara generösa och ge och låna ut till andra, och deras barn är en välsignelse.
27 Om du vill ha ett evigt hem, så överge allt ont och gör det som är gott!
28 Herren älskar ju rättvisa och ärlighet, och han överger inte sitt folk. De kommer att leva tryggt i evighet. De ogudaktigas barn ska förgås,
29 men de som älskar det goda ska få bo i landet och leva där för all framtid.
25-26 Den late längtar efter mycket, men han är för bekväm för att arbeta. Han vill ha allt, medan den gudfruktige däremot längtar efter att få ge.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®