The Daily Audio Bible
Today's audio is from the EHV. Switch to the EHV to read along with the audio.
Job ber om tröst och uppmuntran
16 Då svarade Job:
2 Jag har hört allt det här förut. Så dåliga ni är på att trösta mig.
3 Ska ni aldrig sluta upp med ert pladder? Vad är det som får er att fortsätta?
4 Men kanske jag hade gjort detsamma om våra roller varit ombytta. Jag skulle ha kunnat spy ut min kritik mot er och skaka på huvudet åt er!
5 Nej, så är det inte! Jag skulle uppmuntra, trösta och hjälpa er. Jag skulle försöka lindra er sorg.
6 Men nu får jag ha min egen sorg kvar, hur mycket jag än försvarar mig. Inte heller hjälper det om jag vägrar att tala,
7 för Gud har tömt mig på all min kraft och tagit min familj från mig.
8 Jag är bara skinn och ben - som ett bevis på min synd, säger ni.
9 Gud hatar mig och sliter sönder min kropp i vrede. Han biter ihop tänderna mot mig och väntar på att utsläcka det lilla liv som finns kvar i mig.
10 Mina 'tröstare' har öppnat sina glupande käftar för att sluka mig. De slår mig på kinden. Ovännerna sammangaddar sig mot mig.
11 Gud har överlämnat mig åt syndare, i de ogudaktigas hand.
12 Jag levde lugnt och stilla, tills han bröt ner mig. Han har tagit mig i nackskinnet och krossat mig i stycken och sedan hängt upp mig som sin måltavla.
13 Hans bågskyttar omger mig, och de låter sina pilar vina, så att marken blir våt av blodet från mina sår.
14 Gång på gång anfaller han mig och rusar emot mig som en krigare.
15 Här sitter jag i mitt säcktyg med ansiktet i smutsen.
16 Mina ögon är röda av gråt, och döden har märkt mina ögonlock.
17 Ändå är jag oskyldig och min bön uppriktig.
18 Du jord, sug inte upp mitt blod! Låt det protestera å mina vägnar.
19 Redan nu har jag ett vittne till min oskuld där i himlen. Min försvarare finns där uppe i det höga.
20 Mina vänner gör mig till åtlöje, men jag utgjuter mina tårar inför Gud
21 och ber att han ska lyssna till mig, som vän vädjar till vän.
22 Snart ska jag börja den vandring från vilken jag aldrig återvänder.
Job uttrycker sin nöd
17 Jag är sjuk och nära att dö. Graven är beredd att ta emot mig.
2 Jag är omgiven av människor som hånar mig, jag ser dem överallt.
3-4 Finns det ingen någonstans som vill bekräfta min oskuld? Men du, Gud, har inte låtit dem förstå vad som har hänt. Låt dem inte få segra!
5 Om de tar emot mutor för att förråda sina vänner, ska deras barn drabbas av blindhet.
6 Gud har gjort mig till åtlöje överallt. Man spottar mig rakt i ansiktet.
7 Mina ögon är skumma av gråt, och jag är bara en skugga av mitt forna jag.
8 Hederliga människor vänder sig bort när de får se mig.Men till slut ska den oskyldige höja sig över den gudlöse.
9 Den rättfärdige ska vandra vidare på rätt väg, och de som har rena händer ska bli allt starkare.
10 Men ni har inte bevisat någonting. Försök igen! Jag ser ingen vis man bland er.
11 Mina goda dagar är över nu. Mitt hopp är släckt och mitt hjärtas önskningar har krossats.
12 Ni säger att natt är dag och dag är natt. På så sätt förvränger ni sanningen!
13-14 Om jag dör, går jag in i mörkret och kallar graven min far och maskarna min mor och min syster.
15 Men var finns mitt hopp? Är det någon som kan finna det?
16 Nej, mitt hopp ska följa mig i graven. Vi ska vila tillsammans i jorden!
Bildad talar igen
18 Bildad från Sua svarade:
2 Vem är det du försöker bedra? Prata förnuftigt om du vill att vi ska svara!
3 Tror du vi är djur, som är både dumma och stumma?
4 Tror du jorden ska skaka, bara för att du river sönder dina kläder i ilska? Ska vi kanske gå och gömma oss allihop?
5 En sak är då säker, att om du inte har någon framgång, är det för att du är ogudaktig. Elden i ditt hus har slocknat.
6 Det är mörkt i varje hus där ogudaktigheten råder.
7 Den ogudaktiges självsäkerhet avtar. Han faller på eget grepp.
8-9 Han går i fällan, och rövare ligger i bakhåll för honom.
10 Det finns snaror överallt där han går.
11 Skräcken ligger på lut runt omkring och bevakar varje steg han tar.
12 Olyckan är efter honom, alltid beredd att störta sig över honom.
13 Hans hud fräts sönder av sjukdomar. Döden förtär honom.
14 Rikedomen han litade på ska visa sig förrädisk, och han ska leva i skräck.
15 Hans hem ska försvinna i brinnande svavel.
16 Han ska dras upp med roten som ett träd, och alla hans grenar ska vissna bort.
17 Allt som påminner om hans existens ska utplånas från jorden. Ingen ska komma ihåg honom.
18 Han ska drivas ut ur ljusets rike in i mörkret och förföljas ut ur världen.
19 Han ska varken ha son eller sonson kvar och inte heller några andra släktingar.
20 Gammal och ung förskräcks över hans öde.
21 Ja, detta är vad som händer med syndare, sådana som förkastar Gud.
Job tycker att vännerna sviker
19 Job svarade:
2 Hur länge tänker ni hålla på att plåga mig och försöka bryta ner mig med alla era ord?
3 Tio gånger har ni nu förklarat att jag är en syndare. Er behandling är skamlös!
4 Och om jag nu verkligen har fel, så är det väl min ensak.
5 Om ni vill framhålla er förträfflighet på min bekostnad,
6 tänk då på att det är Gud som har fångat mig i sitt nät.
7 Jag ropar på hjälp, men ingen hör mig. Jag klagar men får ingen rättvisa.
8 Gud har spärrat vägen för mig och förvandlat mitt ljus till mörker.
9 Han har klätt av mig all min ära och tagit ifrån mig min krona.
10 Han har brutit ner mig från alla sidor, så att jag går under. Han har utplånat allt mitt hopp.
11 Hans vrede brinner mot mig. Han räknar mig som en fiende.
12 Han sänder sina soldater för att omringa mig.
13 Han har gjort mina bröder och mina vänner till främlingar för mig.
14 Mina släktingar har svikit mig. Mina vänner har övergett mig.
15 De som bor i mitt hus, till och med mina tjänare, betraktar mig som en främling. Jag är som en okänd man för dem.
16 Jag ropar på min tjänare, men han kommer inte, inte ens om jag tigger och ber om det!
17 Min egen hustru och mina bröder vägrar att kännas vid mig.
18 Till och med små barn föraktar mig. När de får se mig, skrattar de åt mig.
19 Mina närmaste vänner avskyr mig. De som jag älskade har vänt mig ryggen.
20 Jag är bara skinn och ben och har nätt och jämnt klarat mig undan döden.
21 Mina vänner, tyck åtminstone synd om mig, för Guds vredes hand har kommit över mig.
22 Varför måste ni också förfölja mig? Räcker inte den ångest jag redan har?
23-24 Tänk om jag kunde skriva ner min klagan i en bok, gravera den i koppar eller rista in den i sten för alltid!
25 Men jag vet att min Förlossare lever och att han till sist ska vara mig nära.
26 Jag vet också att sedan den här kroppen är borta, ska jag få se Gud!
27 Då ska han vara på min sida! Ja, jag ska se honom, inte som en främling utan som en vän. Jag längtar till den dagen!
28 Hur vågar ni fortsätta att förfölja mig, som om jag hade bevisats vara skyldig?
29 Jag varnar er, för ni är själva i fara med den inställning ni har!
Gåvan till Jerusalem
16 Så vill jag ge er några anvisningar när det gäller de pengar som ni samlar in för att skicka till de kristna i Jerusalem. Jag har gett samma instruktioner till församlingarna i Galatien.
2 Varje söndag bör var och en av er lägga undan något av vad ni har tjänat under veckan och använda det för detta offer. Lägg undan vad ni har råd med. Vänta inte tills jag har kommit för att då försöka samla in allt på en gång.
3 När jag kommer ska jag skicka er gåva med ett brev till Jerusalem. Det ska föras dit av budbärare som man kan lita på. Ni kan själva välja ut vilka.
4 Om det passar kan jag också följa med, så att vi då kan resa tillsammans.
Några sista förmaningar
5 Jag ska komma och besöka er när jag varit i Makedonien som jag bara tänker att resa igenom.
6 Det blir nog så att jag stannar länge hos er, kanske hela vintern, och sedan kan ni skicka mig vidare vart det nu blir.
7 Den här gången vill jag inte bara göra ett kort besök hos er och sedan fortsätta. Jag vill komma och stanna ett tag, om Herren låter mig göra det.
8 Jag ska vara tillbaka här i Efesos till pingst,
9 för här har jag en vidöppen dörr att predika och undervisa. Det händer mycket här, men det finns också många fiender till oss.
10 Om Timotheos kommer, så se till att han känner sig hemma hos er, för han arbetar för Herren, precis som jag gör.
11 Låt ingen förakta honom eller se ner på honom därför att han är ung, utan låt mig få honom tillbaka lycklig och glad över den tid han har fått vara hos er. Jag ser fram emot att träffa honom snart, tillsammans med de andra som återvänder.
12 Jag bad Apollos att besöka er tillsammans med dem, men han menade att det inte var tid för det ännu. Han kommer att hälsa på hos er senare, när han får tillfälle.
13 Håll ögon och öron öppna. Var trogna mot Herren. Handla som män, var starka.
14 Och vad ni än gör, så gör det i vänlighet och kärlek.
15 Kommer ni ihåg Stefanas och hans familj? De var de första som blev kristna i Grekland, och de ägnar sitt liv åt att hjälpa och tjäna de kristna överallt.
16 Var snälla och följ deras anvisningar och gör allt vad ni kan för att hjälpa dem och andra som arbetar så helhjärtat vid er sida.
17 Jag är glad att Stefanas, Fortunatus och Achaikos har kommit på besök.
18 De har gett mig all den hjälp som ni inte kan ge mig eftersom ni inte är här. De har verkligen tröstat mig och varit till stor uppmuntran för mig, och jag är säker på att de har varit det för er också. Jag hoppas att ni verkligen uppskattar det arbete som sådana män utför.
19 Församlingarna här i Asien skickar er sina kärleksfulla hälsningar. Aquila och Prisca sänder sina hälsningar, och det gör också alla de andra, som träffas i deras hem för att fira gudstjänst.
20 Alla vännerna här har bett mig att hälsa er. Hälsa varandra med en helig kyss.
21 Jag skriver dessa avslutningsord med min egen hand.
22 Om någon inte älskar Herren, så vilar förbannelse över honom. Kom, Herre Jesus!
23 Kärlek och nåd från Jesus Kristus ska vila över er.
24 Mina varma hälsningar till er alla, för vi tillhör alla Kristus Jesus. Farväl!HälsningarPaulus
Herren tänker på mig
1-2 Tryggt väntade jag på att Herren skulle hjälpa mig. Då vände han sig till mig och hörde mitt rop på hjälp.
3 Han drog upp mig ur hopplöshetens grop, upp ur träsket och dyn, och ställde mig på fast mark.
4 Han lärde mig en ny sång, en lovsång till vår Gud, som många ska få höra. Då ska de stå häpna inför Herren och börja tro på honom.
5 Lyckliga är de som tror på Herren och som inte är tillsammans med lögnare och stolta människor.
6 Herre, Gud, du har gjort stora under ibland oss, och vi är alltid i dina tankar. Ingen är som du. Dina underbara gärningar är så många att ingen kan räkna upp dem.
7 Offer och brännoffer kan inte tillfredsställa dig. Du kräver inte att man slaktar djur och bränner dem på altaret, men du har gett mig öppna öron, så att jag kan höra dig och lyda dig.
8 Därför säger jag: Här är jag.
9 Jag vill gärna göra det du väntar av mig, min Gud, för din lag är skriven i mitt inre!
10 För alla människor har jag talat om att du förlåter synder. Ingenting har hindrat mig från det, Herre.
22 Om du måste välja, välj då ett gott namn hellre än stora rikedomar, för det är bättre att ha ett gott rykte än silver och guld.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®