The Daily Audio Bible
Today's audio is from the CSB. Switch to the CSB to read along with the audio.
Profetia om Moab
15 Profetia om Moab:
På en natt är Ar-Moab ödelagt och förstört.
På en natt är Kir-Moab ödelagt och tystat.
2 Han går upp till sitt tempel,
till Dibon och upp på offerhöjderna
för att gråta.
Över Nebo och Medeba jämrar sig Moab,
alla huvuden där är rakade,
alla skägg avskurna.
3 På deras gator har man svept sig i säcktyg.
På deras tak och på deras torg
jämrar sig alla, medan tårarna rinner.
4 Hesbon och Eleale höjer klagorop,
det hörs ända till Jahas.
Därför jämrar sig Moabs krigare,
deras själ våndas i dem.
5 Mitt hjärta sörjer över Moab.
Flyktingarna därifrån flyr till Soar,
till Eglat-Selisija.
Under gråt stiger man upp på Halluhits höjd,
på vägen till Horonajim höjs klagorop över förstörelsen.
6 Ty Nimrims vatten blir torr ödemark,
gräset torkar bort, brodden vissnar,
inget grönt finns kvar.
7 Återstoden av sina ägodelar,
sina sparade tillhörigheter,
bär man därför bort över Pilträdsbäcken.
8 Klagoropen ljuder runt om i Moabs land.
Deras jämmer når till Eglajim,
deras klagan till Beer-Elim.
9 Ty Dimons vatten är fulla av blod,
men ännu mer skall jag låta komma över Dimon:[a]
ett lejon för den som undkommer från Moab
och för dem som finns kvar i landet.
Fortsättning av profetian om Moab
16 Sänd lamm till landets herre från Sela genom öknen till dottern Sions berg.
2 Som flyende fåglar utkastade ur fågelboet
kommer Moabs döttrar till Arnons vadställen.
3 "Ge oss råd, döm oss rättvist.
Låt din skugga vara som natten
nu mitt på dagen.
Göm de fördrivna, röj inte flyktingarna!
4 Låt mina fördrivna bo hos dig, Moab var ett gömställe för dem undan fördärvaren.
Ty utpressaren finns inte mer,
skövlingen är slut
och förtryckaren försvunnen ur landet.
5 Då skall en tron befästas genom nåd.
I trohet skall en furste sitta på den i Davids hydda,
en som söker det rätta och främjar rättfärdighet."
6 Vi har hört om Moabs stolthet, hur stolt han är,
om hans högfärd, högmod och våldsamma vrede,
och hans tomma skryt.
7 Därför skall Moab jämra sig över Moab.
Alla skall jämra sig.
Över Kir-Haresets russinkakor skall ni sucka i djup bedrövelse.
8 Ty Hesbons fält tynar bort,
liksom Sibmas vinstockar.
Deras ädla druvor slogs till marken av folkens herrar.
Deras rankor nådde ända till Jaeser och bredde ut sig i öknen,
deras grenar sträckte sig ut över havet.
9 Därför gråter jag över Sibmas vinstockar,
så som Jaeser gråter.
Med mina tårar kommer jag att dränka dig, Hesbon, och dig, Eleale.
Glädjeropen över din mogna frukt och din kornskörd har upphört.
10 Glädje och fröjd har försvunnit
från de bördiga fälten
och i vingårdarna hörs ingen sång, inget jubel.
Ingen trampar vin i pressarna,
på glädjeropen har jag gjort slut.
11 Därför klagar mitt inre som en harpa över Moab,
mitt innersta över Kir-Heres.
12 Ty hur Moab än träder upp på offerhöjden och där arbetar sig trött,
hur han än går till sin helgedom och ber,
så uträttar han ingenting med det.
13 Detta är det ord som Herren på den tiden talade om Moab. 14 Men nu har Herren åter talat och sagt: Inom tre år, så som daglönaren räknar åren, skall Moab i sin härlighet, med alla sina stora skaror, bli räknad för intet. Och det som blir kvar skall vara litet och obetydligt och inte mycket värt.
Damaskus och Israel skall straffas
17 Profetia om Damaskus.
Se, Damaskus skall upphöra att vara en stad,
det skall bli en ruinhög.
2 Aroers städer blir övergivna.
De blir ett tillhåll för hjordar som lägger sig där,
utan att någon skrämmer dem.
3 Och Efraims befästa stad skall inte längre finnas till,
inte heller Damaskus kungadöme och återstoden av Aram.
Det skall gå med dem som med Israels barns härlighet,
säger Herren Sebaot.
4 När den dagen kommer, skall Jakobs härlighet förblekna
och hans feta kropp magra.
5 Det skall vara som när skördemannen samlar ihop säd
och med sin arm skördar axen.
Han skall då vara lik en som plockar ax i Refaimdalen.
6 Bara en efterskörd lämnas kvar,
som när man skakar ett olivträd,
två eller tre mogna oliver blir kvar högst uppe i toppen,
fyra eller fem på trädets kvistar, säger Herren, Israels Gud.
7 På den dagen skall människorna blicka upp till sin Skapare,
deras ögon skall se på Israels Helige.
8 Människorna skall inte vända sin blick till de altaren
som deras händer har gjort.
På sina fingrars verk skall de inte se,
inte på aserorna eller på solstoderna.
9 På den dagen skall deras befästa städer
vara som övergivna fästen
i skogen och på bergstopparna,
som övergavs när Israels barn drog in.
Allt skall bli ödelagt.
10 Ty du hade glömt din frälsnings Gud,
du kom inte ihåg din styrkas klippa.
Därför planterade du ljuvliga planteringar
och satte främmande skott i dem.
11 Den dag du planterade dem inhägnade du dem,
och tidigt kom dina plantor att blomma,
men skörden uteblev på skördedagen,
då plågan blev mycket svår.
12 Hör larmet av många folk,
det brusar som havet brusar.
Det dånar av folkslag,
det dånar som väldiga vatten dånar.
13 Folkslag dånar,
som stora vatten dånar.
Men han tillrättavisar dem och de flyr bort i fjärran.
De jagas som agnar för vinden på bergen,
som virvlande löv för stormen.
14 När aftonen är inne, se, då kommer plötsligt förskräckelse,
och innan morgonen gryr är de borta.
Detta är våra rövares del och våra plundrares lott.
Svar till budbärarna från Nubien
18 Ve dig, du land, där vingar surrar, du land bortom Nubiens strömmar,
2 du som har sänt budbärare över havet,
i papyrusbåtar bort över vattnet.
Ge er av, ni snabba sändebud,
till det resliga folket med glänsande hy,
till folket som inger fruktan vida omkring,
det starka och segerrika folket
i landet som delas av floder.
3 Alla ni världens invånare, ni som bor på jorden,
se upp när man reser baner på bergen,
lyssna när man stöter i basun!
4 Ty så har Herren sagt till mig:
"I stillhet skall jag skåda ner från min boning,
som solglans glöder från en klar himmel,
som molnet släpper ut dagg under skördens hetta."
5 Ty innan skördetiden är inne,
när blomningen är över
och blomman förbyts i mognande druva,
skall han skära av rankorna med vingårdskniv
och hugga bort grenarna.
6 Allt skall lämnas
till rovfåglarna på bergen
och åt djuren på marken.
På dem skall rovfåglarna tillbringa sommaren,
på dem skall markens alla djur övervintra.
7 På den tiden skall gåvor bäras fram till Herren Sebaot
från det resliga folket med glänsande hy,
från folket som inger fruktan vida omkring,
det starka och segerrika folket
i landet som delas av floder,
till platsen för Herren Sebaots namn, Sions berg.
Hälsning
1 Från Paulus, apostel, utsänd inte av människor eller genom någon människa utan av Jesus Kristus och Gud, Fadern, som har uppväckt honom från de döda. 2 Jag och alla bröderna som är hos mig hälsar församlingarna i Galatien.[a] 3 Nåd vare med er och frid från Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus, 4 som offrade sig för våra synder för att rädda oss ur den nuvarande onda tidsåldern, efter vår Guds och Faders vilja. 5 Honom tillhör äran i evigheternas evigheter, amen.
Galaternas avfall från evangelium
6 Jag är förvånad över att ni så hastigt avfaller från honom som har kallat er genom Kristi nåd och vänder er till ett annat evangelium, 7 fast det inte finns något annat. Däremot är det några som skapar förvirring bland er och vill förvränga Kristi evangelium. 8 Men om det än vore vi själva eller en ängel från himlen som predikade evangelium för er i strid med vad vi har predikat, så skall han vara under förbannelse. 9 Det vi redan har sagt säger jag nu än en gång: om någon predikar evangelium för er i strid med vad ni har tagit emot, så skall han vara under förbannelse. 10 Är det människor jag nu försöker få på min sida - eller Gud? Eller försöker jag ställa mig in hos människor? Om jag fortfarande ville vara människor till lags, skulle jag inte vara Kristi tjänare.
Paulus evangelium är inte av mänskligt ursprung
11 Jag vill göra klart för er, bröder, att det evangelium som jag har predikat inte kommer från människor. 12 Jag har inte fått det eller lärt mig det av någon människa. Jag har tagit emot det genom en uppenbarelse från Jesus Kristus. 13 Ni har ju hört hur jag tidigare uppträdde som jude, hur jag ytterst våldsamt förföljde Guds församling och försökte utrota den, 14 och hur jag gick längre i judendom än många jämnåriga i mitt folk. Mer fanatiskt än de ivrade jag för mina fäders stadgar.
15 Men han som utvalde mig redan i moderlivet och som kallade mig genom sin nåd, 16 beslöt att uppenbara sin Son i mig, för att jag skulle predika evangelium om honom bland hedningarna. Jag brydde mig då inte om att genast fråga människor till råds. 17 Jag for inte upp till Jerusalem, till dem som var apostlar före mig, utan jag begav mig till Arabien och vände sedan tillbaka till Damaskus.
18 Först tre år senare for jag upp till Jerusalem för att lära känna Kefas,[b] och jag stannade hos honom i femton dagar. 19 Någon annan av apostlarna träffade jag inte, bara Jakob, Herrens bror. 20 Det som jag här skriver till er, det skriver jag inför Gud, jag ljuger inte. 21 Sedan kom jag till trakterna av Syrien och Cilicien. 22 Men jag var personligen okänd för Kristi församlingar i Judeen. 23 De hade endast hört sägas: "Han som tidigare förföljde oss predikar nu evangelium om den tro han förut ville utrota." 24 Och de prisade Gud för min skull.
Psalm 58
Gud skall döma de orättfärdiga
1 För sångmästaren, "Fördärva inte", en sång av David.
2 För ni verkligen rättfärdighetens talan, när ni tiger?
Dömer ni rätta domar, ni människors barn?
3 Nej, i hjärtat gör ni upp onda planer,
era händer banar väg för våld i landet.
4 De ogudaktiga är avfälliga
ända från födelsen,
de lögnaktiga far vilse
alltifrån moderlivet.
5 De har gift i sig, likt ormens gift.
De liknar en döv huggorm,
som tillsluter sitt öra
6 så att han inte hör ormtjusaren,
som är så skicklig att besvärja.
7 Gud, krossa tänderna i deras mun,
bryt sönder de unga lejonens käkar, Herre!
8 Låt dem försvinna
likt vatten som rinner bort.
När någon skjuter sina pilar,
låt dem vara utan udd.
9 Låt honom vara lik snigeln,
som löses upp och utplånas,
lik en kvinnas ofullgångna foster
som inte får se solen.
10 Innan era grytor känner hettan från törnet
skall han svepa bort det med en stormvind
vare sig det är friskt eller brinner.
11 Den rättfärdige skall glädja sig, när han ser hämnden,
han skall tvätta sina fötter i den ogudaktiges blod.
12 Och människorna skall säga:
"Den rättfärdige får sin lön,
det finns en Gud som dömer på jorden."
12 Öppna ditt hjärta för tillrättavisning
och dina öron för kunskapens ord.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln