The Daily Audio Bible
Today's audio is from the CSB. Switch to the CSB to read along with the audio.
Lov och pris till Herren
25 Herre, jag vill prisa och lova ditt namn, för du är min Gud. I din fullkomliga trofasthet har du fullföljt dina planer, precis som du förutsa!
2 Du förvandlar rika städer till grushögar. Befästningar har du lagt i ruiner. Vackra palats i fjärran länder har försvunnit och kommer aldrig mer att byggas upp.
3 Därför darrar mäktiga folk inför dig, och grymma regimer ska lyda dig och upphöja ditt namn.
4 Men för de fattiga, Herre, är du en tillflykt i stormen, en skugga i hettan och ett skydd mot obarmhärtiga människor, som likt en störtskur slår mot lerväggen.
5 Som ett hett och torrt land får svalka av molnen, så ska du kyla ner de väldiga nationernas högmod.
6 Här på berget Sion i Jerusalem ska Herren, härskarornas Gud, ordna ett gästabud för alla nationer, en underbar fest med god mat och utsökta viner och kött av bästa slag.
7 Då ska han skingra det mörka moln, den dödens svepning, som täcker jorden.
8 Han ska för alltid göra slut på döden. Herren Gud ska torka bort alla tårar och avvända det hån och förakt som riktas mot hans folk och land. Herren har talat, och han ska också göra detta!
9 På den dagen ska man säga: Det här är vår Gud, den som vi trodde och väntade på. Nu är han äntligen här. Låt oss vara glada!
10 För Herrens goda hand ska vila över Jerusalem, och Moab ska trampas ner som halm i dyn under hans fötter.
11 De kommer att få kräla i gödsel och orenhet. Gud ska göra slut på deras stolthet över vad de kan åstadkomma.
12 Moabs höga murar ska förstöras och brytas ner till grus.
Juda lovsjunger Herren
26 På den dagen ska hela Juda land sjunga denna sång:Vår stad är stark! Vi är omgivna av Guds frälsnings murar!
2 Öppna portarna så att de nationer som älskar Herren kan komma in.
3 Alla dem som är uthålliga i sin tro vill han bevara i fullkomlig frid.
4 Lita alltid på Herren Gud, för hos honom finns den eviga styrkan!
5 Han ödmjukar de stolta och slår ner dem. Väldiga städer krossar han till grus, och deras murar låter han rasa samman,
6 men de fattiga och ödmjuka kan vandra fram där i frihet.
7 För de rättfärdiga är vägen jämn. Gud har jämnat ut den framför dem.
8 Herre, vi vill göra din vilja! Våra hjärtan längtar efter att få förhärliga ditt namn.
9 Hela natten söker jag dig. Jag söker Herren av uppriktigt hjärta, för det är bara när du dömer och straffar, som människorna vänder om från sin ondska och gör det som är rätt.
10 Att du är god mot de onda hjälper inte. De fortsätter i sin ogudaktighet och bryr sig inte om ditt majestät.
11 De lyssnar inte när du varnar, och de ser inte din hand som är lyft mot dem. Visa dem hur mycket du älskar ditt folk! Då kanske de kommer att skämmas. Ja, låt dem brinna i den eld som är avsedd för dina fiender!
12 Herre, ge oss en varaktig fred. Allt vi har och allt vi är kommer från dig!
13 Herre, vår Gud, en gång dyrkade vi andra gudar, men nu tillber vi bara dig.
14 De som vi förut tillbad och tjänade är döda och borta och kommer aldrig mer igen. Du kom och förgjorde dem, och nu är de för länge sedan bortglömda.
15 Du har gjort vårt folk stort och mäktigt. Du har utvidgat vårt lands gränser!
16 Herre, i sina svårigheter sökte de dig. När ditt straff kom över dem, viskade de en bön.
17 Vi plågades, som kvinnor i födslovåndor ropade vi och vred oss i smärta.
18 Vi kämpade, men till ingen nytta. Trots alla våra försök har vi inte lyckats vara ett föredöme för världen.
19 Men vi har ditt löfte att de som vilar i graven ska vakna upp och sjunga av glädje! Livets ljus från Gud ska en dag falla över dem som dagg!
20 Gå hem, mitt folk, gå in i era hus och lås dörrarna om er! Göm er en stund, tills Guds vrede över hans fiender har ebbat ut.
21 Se! Herren kommer från himlen för att straffa jordens folk för deras synder. Jorden ska inte längre kunna dölja blodet från de slagna. De skyldiga ska bli avslöjade.
Herren ska befria Israel
27 På den dagen ska Herren ta sitt fruktade svärd och straffa Leviatan, ormen, som rör sig så kvickt, den ringlande ormen, havets drake.
2 På den dag då Israel befrias ska man sjunga:
3 Israel är min vingård. Jag, Herren, ska sköta de fruktbara vinrankorna. Jag ska vattna dem och vaka över dem dag och natt för att hålla fienden borta.
4-5 Min vrede är borta. Om jag upptäcker törnen och tistlar bland dem, ska jag bränna upp detta. Men låt dem söka sig till mig för att få ro och beskydd.
6 Den dag kommer, då Israel ska slå rot, knoppas och blomma för att fylla hela jorden med sin frukt!
7-8 Har Gud straffat Israel lika hårt som han straffade dess fiender? Nej, han har förgjort dess fiender, men Israel har han straffat genom att föra bort det i fångenskap långt från hemlandet, som om det drivits bort av den heta ökenvinden.
9 Varför gjorde Gud så? Jo, för att rena Israel från all synd och befria det från avgudar och avgudaaltaren. Dessa gudar kommer aldrig mer att bli dyrkade.
10 De befästa städerna kommer att ligga tysta och tomma. Husen är övergivna, på gatorna växer gräs och boskap strövar omkring och äter upp allt grönt på träd och buskar.
11 När en gren har torkat bryts den av och eldas upp som ved. Sådant är mitt folk, dåraktigt och oförståndigt, för de vänder sig bort från Gud. Därför kommer inte han som skapat dem att tycka synd om dem eller visa dem barmhärtighet.
12 Men den dag kommer när Herren ska samla dem en och en, som man plockar ax efter tröskningen, ett efter ett, ända från Eufrat och till Egyptens gräns.
13 På den dagen ska en mäktig basun ljuda, och många som är nära att gå under i Assyrien och Egypten ska bli räddade och föras tillbaka till Jerusalem. Där ska de tillbe Herren på hans heliga berg.
Profetia över Samaria
28 Ve över dig Samaria med dina rika dalar. Samaria, du stad som är drinkarnas stolthet! Ve över din bleknande skönhet.
2 Herren ska sända en mäktig armé mot dig. Den ska komma som en hagelskur och slå dig till marken.
3 Den stolta staden Samaria, de rusiga drinkarnas stolthet, ska bli omkullvräkt och trampad under fiendens fötter.
4 Den var så skön en gång i tiden, omgiven av bördiga dalar, men dess skönhet ska avta och plötsligt ska den vara borta, ivrigt avplockad som ett moget fikon att begärligt slukas av en hungrig!
5 Den dagen ska Herren, härskarornas Gud, själv bli er härlighet och krona, ni som fortfarande finns kvar.
6 Han kommer att få era domare att längta efter rättvisa, och era soldater, som kämpar till det yttersta utanför portarna, att fatta nytt mod i striden.
7 Men nu styrs Jerusalem av druckna män! Präster och profeter raglar fram och gör det ena misstaget efter det andra.
8 Deras bord är täckta av spyor och det finns inte en enda ren fläck någonstans.
9 Man säger om mig: Vem tror Jesaja att han är, när han talar på det där sättet till oss? Är vi småbarn som inte förstår vuxet tal?
10 Han bara tjatar och tjatar om än det ena, än det andra!
11 Men ingen vill lyssna. Det enda språk de förstår är när de blir straffade. Gud kommer därför att straffa dem genom att sända folk mot dem som talar ett främmande språk. Först då kommer de att lyssna!
12 De skulle ha kunnat få lugn och ro i landet, om de bara lytt Herren. Han sa det till dem, men de ville inte lyssna på honom.
13 Därför måste Herren upprepa det gång på gång och på olika sätt för att försöka få dem att förstå. Ändå kommer de att snubbla och falla, göra sig illa, gå i fällan och bli fångade.
10 Men de som räknar med att de judiska lagarna ska frälsa dem står under Guds förbannelse, för Skriften säger mycket klart: Förbannad är var och en som någon gång bryter mot ett enda av de bud som är skrivna i Guds lagbok.
11 Därför är det ingen som någonsin kan vinna Guds gillande genom att försöka hålla de judiska lagarna. Gud har sagt att det enda sättet för oss att bli rättfärdiga i hans ögon är att tro. Profeten Habackuk säger: Den människa som finner livet, finner det genom att tro på Gud.
12 Vilken skillnad är det inte mellan denna väg i tro och lagens väg, som säger att en människa blir frälst bara genom att lyda varje ord i Guds lag och inte göra ett enda misstag.
13 Men Kristus har köpt oss fria från den förbannelse som lagen för med sig, genom att ta straffet för våra misslyckanden på sig själv. Det står nämligen i Skriften: Var och en som är upphängd på trä (precis som Jesus blev upphängd på ett träkors) är förbannad.
14 Nu kan Gud välsigna också andra folk med samma välsignelse som han lovade Abraham, och alla vi kristna kan få den helige Ande som vi blivit lovade.
Löftet kom före lagen
15 Kära bröder, inte ens i vanliga vardagliga sammanhang kan man utan vidare ändra ett avtal med någon, om det är nerskrivet och undertecknat. Man kan inte efteråt varken lägga till något eller stryka något.
16 Nu var det så att Gud gav vissa löften åt Abraham och hans Son. Lägg märke till att det inte står att löftena gällde sönerna, som det skulle ha gjort om de hade gällt alla Abrahams söner ? alla judarna ? utan hans Son. Det syftar naturligtvis p¦ Kristus.
17 Vad jag vill säga är alltså detta: Guds löfte att frälsa oss genom tron, ett löfte som Gud har skrivit ner och undertecknat kunde inte upphävas eller förändras fyrahundratrettio år senare, när han gav oss de tio budorden.
18 Om man kan bli frälst genom att lyda buden, är det uppenbart att detta är en annan väg än Abrahams väg till gemenskap med Gud, för han trodde Guds löfte.
19 Varför fick vi då denna lag? Den gavs som ett tillägg till löftet, för att vi skulle förstå vår skuld inför Gud. Men den var avsedd att fungera bara tills Kristus kom. Han är ju den Son som Guds löfte gavs till. Och det finns ytterligare en skillnad. Gud överlämnade genom änglar lagen till Mose, som sedan i sin tur gav den till folket.
20 Men när Gud gav sitt löfte till Abraham, gjorde han det själv, utan änglar eller Mose som mellanhänder.
21-22 Står då Guds lagar och Guds löften i strid med varandra? Naturligtvis inte! Om vi hade kunnat bli frälsta genom att hålla hans lagar, så skulle inte Gud behövt visa oss ett annat sätt att komma ut ur syndens grepp för Skriften håller fast vid att vi alla är syndens fångar. Den enda vägen till befrielse går genom tron på Jesus Kristus, och denna möjlighet till räddning står öppen för alla som tror på honom.
Herre, där du är vill jag vara
1-2 Gud, lyssna till mig! Hör min bön!
3 Var jag än befinner mig, även om jag är långt borta vid jordens ände, ropar jag till dig om hjälp. När jag är svag och kraftlös leder du mig upp på den höga klippan.
4 Du är min tillflykt, ett högt torn där mina fiender inte kan nå mig.
5 Jag ska för alltid bo i ditt tempel och vara trygg under dina vingars skugga.
6 Du har hört mina löften, Gud, och jag prisar dig varje dag, för du har gett mig alla de välsignelser som tillhör dem som ärar ditt namn.
7 Ge kungen ett långt liv. Låt honom få regera från generation till generation.
8 Låt honom regera inför dig i evighet. Skydda honom med din kärlek och sanning.
9 Då ska jag ständigt prisa ditt namn. Dag efter dag ska jag uppfylla allt vad jag har lovat dig.
17-18 Var inte avundsjuk på de ogudaktiga, utan fortsätt att hela tiden frukta Herren. Då väntar verkligen en underbar framtid på dig. Då finns det hopp för dig.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®