The Daily Audio Bible
Today's audio is from the CSB. Switch to the CSB to read along with the audio.
14 Hör därför Herrens ord,
ni hånare som härskar
över folket här i Jerusalem.
15 Ni säger:
"Vi har slutit förbund med döden,
vi har ingått en pakt
med dödsriket.
När gisslet far fram som en störtflod
ska det inte nå oss,
för vi har gjort lögnen
till vår tillflykt,
falskheten till vårt gömställe."
16 (A) Därför säger Herren Gud så:
Se, jag har lagt
en grundsten i Sion,
en beprövad sten,
en dyrbar hörnsten,
en fast grundval.
Den som tror på den
behöver inte fly[a].[b]
17 Och jag ska låta
rätten vara mätsnöret
och rättfärdigheten sänklodet.
Hagel ska slå ner lögnens tillflykt,
vatten ska skölja bort gömstället.
18 Ert förbund med döden
ska upplösas,
er pakt med dödsriket
ska inte bestå.
När gisslet far fram
som en störtflod
ska ni bli nertrampade av det.
19 Så ofta det far fram
ska det träffa er.
Morgon efter morgon
ska det fara fram,
både dag och natt.
Det blir bara förfäran
när man förstår budskapet.
20 För sängen är för kort
att sträcka ut sig på,
täcket för smalt att svepa in sig i.
21 (B) Ja, Herren ska resa sig
som på Perasims berg,
och han ska vredgas
som i Gibeons dal[c]
för att utföra sitt verk,
sitt främmande verk,
och fullgöra sitt arbete,
sitt förunderliga arbete.
22 (C) Sluta nu med ert hån,
så att era band inte dras åt
ännu hårdare,
för jag har hört
från Herren Gud Sebaot
om förödelse
och beslutad straffdom
över hela jorden.
23 Lyssna och hör min röst,
ge akt och hör mina ord.
24 (D) När bonden vill så,
plöjer han då ständigt
och hackar upp och harvar sin åker?
25 När han har fått marken jämn,
strör han då inte ut svartkummin
och kryddkummin,
sår vete i rader
och korn på dess plats
och spältvete[d] i kanten?
26 För hans Gud har undervisat honom
och lärt honom det rätta sättet.
27 Man tröskar ju inte
svartkummin med trösksläde
eller kryddkummin
med vagnshjul,
utan man klappar ut svartkummin
med stav
och kryddkummin med käpp.
28 Brödsäd tröskas
men inte i det oändliga,
man driver inte ständigt
sina vagnshjul
och hästar över den.
Man vill ju inte tröska sönder den.
29 (E) Också detta kommer från
Herren Sebaot,
underbar i råd och stor i vishet.
Jerusalems belägring och räddning
29 (F) Ve dig, Ariel, Ariel,[e]
staden där David
slog upp sitt läger[f]!
Lägg år till år,
låt högtiderna fullborda
sitt kretslopp,
2 så ska jag ansätta Ariel.
Där ska bli sorg och jämmer,
och den ska vara för mig
ett verkligt Ariel.
3 (G) Jag ska slå läger runt omkring dig[g],
omringa dig med belägringsvallar
och resa upp bålverk mot dig.
4 Då ska du bli förnedrad
och tala djupt nerifrån jorden,
dämpade ska dina ord
komma fram ur stoftet.
Din röst ska höras ur jorden
som en andes röst,
ur stoftet ska du viska fram
dina ord.
5 (H) Men dina många fiender[h]
ska bli som fint damm,
våldsmännens skara
som bortflygande agnar.
Det ska ske plötsligt,
på ett ögonblick.
6 (I) Från Herren Sebaot
ska straffet komma
med åska och jordbävning
och väldigt dån,
med storm och oväder
och flammor av förtärande eld.
7 Och alla de många folk
som förde krig mot Ariel,
alla som drog ut i strid
mot det och dess borg
och ansatte det
ska vara som en drömsyn
om natten.
8 Som när den hungrige
drömmer att han äter
men vaknar och känner
att magen är tom,
som när den törstige
drömmer att han dricker
men vaknar matt och törstig,
så ska det gå med alla de folk
som drog ut i strid mot Sions berg.
9 Häpna och förundras,
stirra er blinda och var blinda!
De är druckna men inte av vin,
de raglar
men inte av starka drycker.
10 (J) För Herren har utgjutit över er
en ande med djup sömn.
Han har slutit era ögon,
profeterna,
och täckt över era huvuden,
siarna.[i]
11 (K) All uppenbarelse har för er blivit som orden i en förseglad[j] bokrulle. Räcker man en sådan bokrulle till någon som kan läsa och säger: "Läs det", så svarar han: "Jag kan inte, den är ju förseglad." 12 Och räcker man den till någon som inte kan läsa och säger: "Läs det", så svarar han: "Jag kan inte läsa."
13 (L) Herren har sagt:
Detta folk kommer nära
med sin mun
och ärar mig med sina läppar,
men håller sitt hjärta
långt ifrån mig.
Därför är deras vördnad för mig
bara ett inlärt människobud.[k]
14 (M) Se, därför ska jag än en gång
göra underbara ting med detta folk,
underbara och förunderliga.
De visas vishet ska förgå,
de förståndigas förstånd
ska förmörkas.[l]
15 (N) Ve dem som går ner i djupen
för att dölja sina planer
för Herren,
som gör sina gärningar i mörkret
och säger: "Vem ser oss?
Vem känner oss?"
16 (O) Hur bakvända är ni inte!
Ska leran anses lika
med krukmakaren?
Ska verket säga om sin mästare:
"Han har inte gjort mig"?
Eller ska det formade säga
om honom som har format det:
"Han förstår ingenting"?
17 (P) Ännu en liten tid
och Libanon ska förvandlas
till ett bördigt fält,
och det bördiga fältet
ska räknas som vildmark.
18 (Q) Den dagen ska de döva
höra bokens ord
och de blindas ögon
se ur dunkel och mörker.
19 De ödmjuka ska få
allt större glädje i Herren,
de fattigaste bland människor
ska fröjda sig i Israels Helige.
20 Det är förbi med de våldsamma,
det är slut med hånarna.
Alla som ville det onda utrotas,
21 (R) de som med sitt ord
fick människor att synda[m],
som snärjde den
som skulle skipa rätt i porten
och åsidosatte rätten
för den rättfärdige med lögn.
22 Därför säger Herren så
till Jakobs hus,
han som befriade Abraham:
Jakob ska inte mer behöva blygas,
hans ansikte
ska inte längre blekna,
23 (S) för när han, alltså hans barn,
ser mina händers verk ibland sig[n],
kommer de att
hålla mitt namn heligt.
De kommer att
hålla Jakobs Helige helig
och bäva för Israels Gud.
24 De som gått vilse i anden
ska få förstånd,
de som klagar
ska ta emot undervisning.
Lita på Herren och inte på Egypten
30 (T) Ve de upproriska barnen!
säger Herren.
De rådslår utan mig,
de sluter förbund
utan att min Ande är med,
så att de därigenom hopar
synd på synd.
2 (U) De drar ner till Egypten[o]
utan att ha rådfrågat min mun,
för att söka skydd hos farao
och få tillflykt
under Egyptens skugga.
3 (V) Faraos beskydd
ska bli er till skam,
tillflykten under Egyptens skugga
en förödmjukelse.
4 (W) För hans furstar var i Soan
och hans sändebud
kom ända till Hanes[p],
5 (X) men alla ska skämmas
över ett folk
som inte kan hjälpa dem.
De är inte till hjälp eller nytta,
bara till skam och hån.
6 (Y) Profetia om djuren i Negev.
Genom farornas
och ångestens land
där lejon och lejonhonor
har sitt tillhåll,
där huggormar
och vajande giftormar[q] bor,
bär de sina rikedomar[r]
på åsnors ryggar
och sina skatter
på kamelers pucklar,
till ett folk som inte kan hjälpa dem.
7 (Z) För Egyptens hjälp är förgäves
och till ingen nytta.
Därför kallar jag Egypten
"Rahab[s] som inget uträttar".[t]
Faran i att förakta Guds ord
8 (AA) Gå nu och skriv detta
på en tavla inför dem
och nerteckna det i en bok,
så att det bevaras
för kommande dagar,
alltid och för evigt.
9 (AB) För det är ett upproriskt folk,
barn som ljuger,
barn som inte vill höra
Herrens undervisning
10 (AC) och som säger till siarna:
"Sluta med era syner!"
och till profeterna:
"Profetera inte
det som är sant för oss!
Tala något smickrande till oss,
profetera något bedrägligt.
11 Vik av från vägen,
gå bort från stigen,
låt oss slippa se Israels Helige!"
23 (A) Innan tron kom hölls vi instängda och bevakade av lagen tills tron skulle uppenbaras. 24 (B) Så blev lagen vår övervakare[a] fram till Kristus, för att vi skulle förklaras rättfärdiga av tro. 25 Men när tron väl har kommit står vi inte längre under någon övervakare.
Guds och Abrahams barn
26 (C) Alla är ni Guds barn genom tron på Kristus Jesus. 27 (D) Alla ni som blivit döpta till Kristus har iklätt er Kristus. 28 (E) Här är inte jude eller grek, slav eller fri, man och kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus. 29 (F) Och om ni tillhör Kristus är ni avkomlingar till Abraham, arvingar efter löftet.
4 Jag menar: så länge arvingen är omyndig är det ingen skillnad mellan honom och en slav, trots att han är ägare till allt. 2 Han står under förmyndare och förvaltare fram till den dag som hans far har bestämt.
3 (G) På samma sätt var det med oss. Så länge vi var omyndiga var vi slavar under världens makter[b]. 4 (H) Men när tiden var inne sände Gud sin Son, född av kvinna och ställd under lagen, 5 (I) för att friköpa dem som stod under lagen så att vi skulle få söners rätt. 6 (J) Och eftersom ni är söner har Gud sänt i våra hjärtan sin Sons Ande, som ropar: "Abba[c]! Far!" 7 (K) Alltså är du inte längre slav utan son. Och är du son är du också arvinge, insatt av Gud.
Vänd inte tillbaka till lagen
8 Förr, när ni inte kände Gud, var ni slavar under gudar som egentligen inte är några gudar. 9 (L) Men nu när ni känner Gud, eller än mer är kända av Gud, hur kan ni då vilja vända tillbaka till dessa svaga och fattiga makter och bli slavar under dem igen? 10 (M) Ni håller noga reda på dagar[d] och månader och särskilda tider och år. 11 Jag är rädd att jag kanske har ansträngt mig förgäves bland er.
12 (N) Bröder, jag ber er: bli som jag, för jag blev som ni. Ni har inte gjort mig något ont. 13 (O) Ni vet att det var på grund av kroppslig svaghet[e] som jag första gången kom att predika evangeliet för er. 14 (P) Trots att min svaga kropp var en prövning för er visade ni varken förakt eller avsky för mig, utan ni tog emot mig som en Guds ängel, som Kristus Jesus. 15 Var är nu er lovprisning[f]? Jag kan intyga att ni då hade rivit ut era ögon och gett dem till mig om ni kunnat. 16 (Q) Har jag nu blivit er fiende genom att säga er sanningen?
17 (R) Dessa människor brinner för er men inte på ett gott sätt, utan de vill skilja er från oss för att ni ska brinna för dem. 18 Det är bra att brinna för det som är gott, det gäller alltid och inte bara när jag är hos er.
19 (S) Mina barn, som jag än en gång måste föda med smärta tills Kristus har formats i er, 20 jag skulle önska att jag nu var hos er och kunde ändra mitt tonfall, för jag vet mig ingen råd med er.
Lagens förbund och löftets
21 Säg mig, ni som vill stå under lagen: lyssnar ni inte till lagen? 22 (T) Där står skrivet[g] att Abraham hade två söner, en med slavinnan och en med den fria hustrun. 23 (U) Slavinnans son var född på mänsklig väg[h], den fria hustruns son däremot i kraft av ett löfte.
24 (V) Detta har en djupare mening: de två kvinnorna är två förbund. Det ena kommer från berget Sinai och föder sina barn till slaveri, det är Hagar. 25 Ordet Hagar står för Sinai berg i Arabien[i] och motsvarar det nuvarande Jerusalem, eftersom det lever i slaveri med sina barn. 26 (W) Men det himmelska Jerusalem är fritt, och det är vår moder. 27 Det står ju skrivet:[j]
Jubla, du ofruktsamma
som inte föder barn,
brist ut i jubel och ropa av fröjd,
du som inte känner födslovärkar,
för den ensamma har många barn,
fler än den som har en man.
28 Ni, bröder, är löftets barn liksom Isak. 29 (X) Och som det var då, att han som var född på mänsklig väg förföljde den som var född på Andens sätt, så är det också nu. 30 Men vad säger Skriften? Driv ut slavinnan och hennes son, för slavinnans son ska inte ärva tillsammans med den fria hustruns son.[k] 31 (Y) Alltså, bröder, är vi inte barn till slavinnan utan till den fria hustrun.
En tröstepsalm
62 För körledaren, till Jedutun. En psalm av David.
2 (A) Bara hos Gud har min själ sin ro,
från honom kommer min frälsning.
3 (B) Bara han är min klippa
och min frälsning, min borg.
Jag ska inte vackla.
4 Hur länge ska ni storma
mot en enda man,
tillsammans slå ner honom
som en lutande vägg,
en fallfärdig mur?
5 (C) De rådslår om att störta honom
från hans höjd.
De älskar lögn,
de välsignar med sin mun
men förbannar i sitt hjärta. Sela
6 (D) Bara hos Gud har du din ro,
min själ,
från honom kommer mitt hopp.
7 (E) Bara han är min klippa
och min frälsning, min borg.
Jag ska inte vackla.
8 Hos Gud är min frälsning
och min ära,
i Gud är min starka klippa,
min tillflykt.
9 (F) Lita alltid på honom, du folk,
utgjut era hjärtan för honom.
Gud är vår tillflykt. Sela
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation