The Daily Audio Bible
Today's audio is from the NIV. Switch to the NIV to read along with the audio.
Gud och avgudarna
10 Hör det ord som Herren talar till er,
ni av Israels hus.
2 Så säger Herren:
Ni skall inte ta efter hednafolkens sätt
så att ni skräms av tecknen på himlen,
därför att hednafolken blir skrämda av dem.
3 Ty folkens seder är förgänglighet.
Ett träd i skogen hugger man ner,
och hantverkarens händer formar det med yxan.
4 Med silver och guld pryder man det
och fäster det med hammare och spik
för att det inte skall falla omkull.
5 Likt fågelskrämmor på ett gurkfält står de där
och kan inte tala.
Man måste bära dem, ty de kan inte gå.
Var inte rädd för dem,
ty de kan inte göra något ont,
och att göra något gott förmår de inte heller.
6 Ingen är som du, Herre,
du är stor, och stort och mäktigt är ditt namn.
7 Vem skulle inte frukta dig, du folkens konung?
Ty fruktan tillkommer dig.
Bland folkens alla visa
och i alla deras riken finns ingen som du.
8 Alla är de oförnuftiga och dåraktiga,
från förgängliga trägudar hämtar de vägledning.
9 Silvret som hamrats ut har förts in från Tarsis
och guldet från Ufas.
Det som träslöjdare och guldsmeder har gjort
blir sedan klätt i blått och purpur.
Allt är tillverkat av konstnärer.
10 Men Herren är den sanne Guden,
han är den levande Guden, den evige Konungen.
För hans vrede bävar jorden,
och folken kan inte uthärda hans förbittring.
11 [a] Så skall ni säga till dem:
De gudar som inte har gjort himmel och jord
skall utrotas från jorden
och inte finnas kvar under himlen.
12 Han har skapat jorden genom sin kraft,
han har grundat världen genom sin vishet,
och genom sitt förstånd har han spänt ut himlen.
13 När han låter sin röst höras,
då brusar himlens vatten,
då låter han regnskyar stiga upp från jordens ände.
Han gör blixtar åt regnet
och för vinden ut ur dess förvaringsrum.
14 Alla människor står då som dårar, utan förstånd.
Alla guldsmederna kommer på skam med sina avgudar,
ty deras gjutna gudabilder är bedrägeri,
ingen ande är i dem.
15 Förgänglighet är de, ett verk som väcker åtlöje.
När straffet kommer över dem, förgås de.
16 Sådan är inte han som är Jakobs del.
Han är den som har format allt,
och Israel är hans arvedels stam.
Herren Sebaot är hans namn.
Kommande fångenskap och förödelse
17 Samla ihop er packning och lämna landet,
ni som är belägrade.
18 Ty så säger Herren:
Se, denna gång skall jag slunga bort dem som bor i landet.
Jag skall ansätta dem hårt,
så att de känner det.
19 Ve mig för min skada!
Mitt sår kan inte läkas.
Men jag säger: Detta är min plåga
och jag måste bära den!
20 Mitt tält är förstört
och alla mina tältlinor är avslitna.
Mina barn har lämnat mig, de finns inte mer.
Ingen är kvar som kan slå upp mitt tält
och sätta upp mina tältdukar.
21 Ty herdarna är oförnuftiga,
de söker inte Herren.
Därför har de ingen framgång,
och hela deras hjord har skingrats.
22 Lyssna, det hörs något!
Se, det kommer!
Ett väldigt dån kommer från landet i norr
för att göra Juda städer till en ödemark,
till en boning för schakaler.
Profetens bön
23 Jag vet det, Herre:
Människans väg beror inte på henne själv,
det står inte i vandrarens makt
att styra sina steg.
24 Tukta mig, Herre,
men med måtta, inte i vrede,
så att du inte krossar mig.
25 Töm din vrede över hednafolken
som inte känner dig,
över de stammar
som inte åkallar ditt namn.
Ty de har förtärt Jakob,
slukat och förintat honom
och ödelagt hans boning."
Juda förbundsbrott
11 Detta är det ord som Herren talade till Jeremia. Han sade: 2 "Hör detta förbunds ord och säg till Juda män och Jerusalems invånare. 3 Säg till dem: Så säger Herren, Israels Gud: Förbannad är den man som inte lyder detta förbunds ord, 4 som jag ålade era fäder på den dag då jag förde dem ut ur Egyptens land, denna smältugn. Jag sade: Hör min röst och gör allt som jag har befallt, så skall ni vara mitt folk och jag skall vara er Gud. 5 Jag skall då hålla den ed som jag har svurit era fäder: Att ge dem ett land som flödar av mjölk och honung, så som har skett." Jag svarade: "Ja, amen, Herre."
6 Herren sade till mig: "Ropa ut allt detta i Juda städer och på Jerusalems gator. Säg: Hör detta förbunds ord och handla efter dem. 7 Ty från den dag, då jag förde era fäder ut ur Egyptens land och ända till denna dag har jag förmanat dem gång på gång och sagt: Hör min röst! 8 Men de lyssnade inte och vände inte örat till utan följde var och en sitt onda och hårda hjärta. Därför lät jag komma över dem allt vad jag hade sagt i det förbund som jag befallde dem att hålla, men som de inte höll."
9 Herren sade till mig: "En sammansvärjning har avslöjats bland Juda män och Jerusalems invånare. 10 De har vänt åter till de missgärningar deras fäder begick. De har inte velat höra mina ord utan har följt andra gudar och tjänat dem. Israels och Juda hus har brutit det förbund som jag slöt med deras fäder. 11 Därför säger Herren så: Se, jag skall låta en olycka drabba dem, som de inte skall kunna komma undan, och när de då ropar till mig skall jag inte höra dem. 12 Då skall Juda städer och Jerusalems invånare gå bort och ropa till de gudar som de brukar tända rökelse åt, men dessa skall inte kunna rädda dem undan olyckan. 13 Ty du, Juda, har lika många gudar som du har städer. Och så många som gatorna är i Jerusalem, så många altaren har ni satt upp åt skammens gud - altaren där ni tänder rökelse åt Baal.
14 Du skall inte be för detta folk, inte komma med klagan eller förbön för dem, ty jag vill inte höra dem när de ropar till mig i sin olycka.
15 Vad har min älskade att göra i mitt hus, då hon gör så många skamliga gärningar? Kan det heliga offerköttet skaffa bort din olycka från dig? Då kunde du jubla. 16 'Ett grönt olivträd, vackert och med härliga frukter', så kallade Herren dig. Men nu har han med ett väldigt dån satt eld på det trädet, så att dess grenar förstörs. 17 Ja, Herren Sebaot, som planterade dig, har uttalat olycka över dig på grund av den ondska som Israels och Juda hus har bedrivit för att väcka min vrede genom att tända rökelse åt Baal."
Mordhot mot profeten
18 Herren uppenbarade för mig
och jag fick veta det,
du lät mig se vad de hade för sig.
19 Själv var jag som ett oskyldigt lamm
som leds bort för att slaktas.
Jag visste inte att de tänkte ut onda planer mot mig:
"Låt oss fördärva trädet med dess frukt,
låt oss utrota honom ur de levandes land,
så att man inte mer kommer ihåg hans namn."
20 Men Herren Sebaot är en rättvis domare
som prövar hjärtan och njurar.
Låt mig få se din hämnd på dem,
ty för dig har jag lagt fram min sak.
21 Därför säger Herren så om Anatots män, som står efter ditt liv och säger: "Profetera inte i Herrens namn, om du inte vill dö för vår hand!" 22 Därför säger Herren Sebaot så: Se, jag skall straffa dem. Deras unga män skall dö genom svärd och deras söner och döttrar skall dö genom hunger. 23 Ingen skall bli kvar av dem, ty jag skall låta olycka drabba Anatots män, när straffets tid kommer.
Det kristna hemmet
18 Ni hustrur, underordna er era män, för så bör det vara i Herren. 19 Ni män, älska era hustrur och var inte hårda mot dem. 20 Ni barn, lyd era föräldrar i allt, det är Herrens goda vilja. 21 Ni fäder, reta inte upp era barn, så att de tappar modet. 22 Ni slavar, lyd era jordiska herrar i allt, inte som ögontjänare för att ställa er in hos dem, utan av uppriktigt hjärta i fruktan för Herren. 23 Vad ni än gör, gör det av hjärtat, så som ni tjänar Herren och inte människor. 24 Ni vet att det är av Herren som ni skall få arvet som lön. Det är Herren Kristus ni tjänar. 25 Den som gör orätt skall få igen den orätt han har gjort, utan anseende till personen. 4 1 Ni herrar, låt era slavar få vad som är rätt och rimligt. Ni vet ju att ni också har en Herre i himlen.
Förmaningar
2 Var uthålliga i bönen, vaka och be under tacksägelse. 3 Be också för oss att Gud öppnar en dörr för ordet, så att vi kan predika Kristi hemlighet - det är för den jag är fånge - 4 och att jag talar som jag bör, när jag avslöjar den. 5 Uppträd förståndigt mot dem som står utanför och ta vara på varje tillfälle. 6 Ert tal skall alltid vara vänligt, kryddat med salt, så att ni vet hur ni bör svara var och en.
Personliga meddelanden
7 Vad mig beträffar skall Tykikus berätta allt för er. Han är en älskad broder och en trogen tjänare och medarbetare i Herren. 8 Honom sänder jag till er just för att ni skall få veta hur vi har det och för att han skall uppmuntra era hjärtan. 9 Med honom kommer vår trogne och älskade broder Onesimus, som är en av er. De skall berätta för er om allting här.
10 Aristarkus, min medfånge, hälsar till er och det gör också Markus, Barnabas kusin. Honom har ni fått anvisningar om: ta väl emot honom när han kommer till er. 11 Jesus, som kallas Justus, hälsar också. Bland de omskurna[a] är dessa mina enda medarbetare för Guds rike. De har varit till tröst för mig. 12 Epafras, som är en av er, hälsar. Han är en Kristi Jesu tjänare som alltid kämpar för er i sina böner, för att ni skall stå fasta, fullkomliga och helt övertygade om allt vad Gud vill. 13 Jag kan intyga hur mycket han arbetar för er och för dem i Laodicea och Hierapolis. 14 Vår älskade Lukas,[b] läkaren, hälsar till er liksom Demas.
15 Hälsa till bröderna i Laodicea och till Nymfas och församlingen som kommer samman i hans hus.[c] 16 När mitt brev har blivit uppläst hos er, se då till att det också blir uppläst i församlingen i Laodicea och att ni får läsa brevet som kommer från dem. 17 Säg åt Arkippus: "Se till att du fullgör den tjänst du fått i Herren." 18 Här skriver jag, Paulus, min hälsning med egen hand. Tänk på mina bojor. Nåden vare med er.
56 Men de var upproriska och frestade Gud, den Högste,
de tog inte vara på hans vittnesbörd.
57 De vek trolöst tillbaka, de liksom deras fäder,
de vände om likt en båge som sviktar.
58 De väckte hans vrede med sina offerhöjder
och kränkte honom genom sina avgudabilder.
59 Gud hörde det och blev vred,
han förkastade Israel med all kraft.
60 Han övergav sin boning i Silo,
det tält han slagit upp bland människorna.
61 Han gav sin makt i fångenskap
och sin ära i fiendehand.
62 Sitt folk utlämnade han åt svärdet,
han blev vred på sin arvedel.
63 Deras unga män förtärdes av eld,
deras unga kvinnor blev utan brudsång.
64 Deras präster föll för svärd,
deras änkor kunde inte hålla dödsklagan.
65 Då vaknade Herren som ur en sömn,
lik en hjälte som legat bedövad av vin.
66 Han slog tillbaka sina fiender,
evig skam lät han komma över dem.
67 Han förkastade Josefs hyddor
och utvalde inte Efraims stam.
68 Men han utvalde Juda stam,
Sions berg, som han älskade.
69 Han byggde sin helgedom hög som himlen,
som jorden grundlade han den för evigt.
70 Han utvalde sin tjänare David
och tog honom från fårhjordens fållor.
71 Från fåren hämtade han honom
och satte honom till herde för Jakob, sitt folk,
för Israel, sin arvedel.
72 Han var deras herde med uppriktigt hjärta
och ledde dem med förståndig hand.
28 Vittna inte mot din nästa utan orsak,
inte vill du bedra någon med dina läppar?
29 Säg inte: "Vad han har gjort mot mig skall jag göra mot honom,
jag skall ge var och en vad han förtjänat."
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln