The Daily Audio Bible
Today's audio is from the NIV. Switch to the NIV to read along with the audio.
Jeremia klagar över orättvisor
12 Herre, du är rättfärdig och rättvis, och därför vill jag lägga fram mitt fall inför dig. Varför har de ogudaktiga sådan framgång? Varför är onda människor så lyckliga?
2 Du planterar dem. De slår rot och växer sig starka. De ökar sina vinster och blir rika. Du finns ofta på deras läppar, men sällan i deras hjärtan.
3 Men Herre, du känner mitt hjärta, du vet hur mycket jag längtar efter dig! För bort dem som får att slaktas! Döm dem, Gud!
4 Hur länge måste ditt land stå ut med dem? Till och med gräset på marken sörjer och gråter över deras ogudaktiga handlingar! De vilda djuren och fåglarna har gett sig iväg och lämnat landet. Ändå säger folket: Gud kommer inte att sända någon dom över oss. Vi kan känna oss fullkomligt trygga!
5 Herren svarade mig: Om det har tröttat ut dig att tävla med vanliga människor som dessa män i Anatot, hur ska du då kunna tävla mot hästar, mot kungen, hans hov och alla hans ogudaktiga präster? Om du stapplar och faller på jämn mark, hur ska det då inte bli i snårskogen vid Jordan?
6 Till och med dina egna bröder, din egen familj, har vänt sig mot dig. Lita inte på dem, hur vänligt de än talar till dig. Tro dem inte!
Herren överger sitt trolösa folk
7 Sedan sa Herren: Jag har övergett mitt folk, mitt arv. Jag har överlämnat dem jag älskar till deras fiender.
8 Mitt folk har rutit åt mig som ett skogens lejon, och därför har jag behandlat det som om jag hatade det.
9 Mitt folk är för mig som en rovfågel, som omringas och attackeras av andra fåglar. Kalla på rovdjuren, så att de inte går miste om sin del.
10 Folkets ledare har plundrat min vingård, trampat ner vinrankorna och förvandlat fälten till torr öken.
11 De har gjort den till en ödemark. Jag hör dess sorgsna rop. Hela landet är öde, och ingen bryr sig om det.
12 Soldater härjar och plundrar landet. Herrens svärd går fram från den ena ändan av nationen till den andra. Ingenting slipper undan.
13 Mitt folk har sått vete men fått skörda törne. De har arbetat intensivt, men till ingen nytta. De ska skörda skammens skörd, för Herrens fruktansvärda vrede är över dem.
14 Och nu säger Herren så här till de ogudaktiga folken, till länderna som omringar det land han gav sitt folk Israel: Jag ska köra bort er från era länder, precis som Juda tvingas bort från sitt,
15 men sedan ska jag förbarma mig över er alla och hämta hem er igen, var och en till sitt arv.
16 Om de hedniska folken genast lär sig mitt folks vägar och bekänner mig som sin Gud i stället för Baal, som de lärt mitt folk att dyrka, då ska de bli mäktiga bland mitt folk.
17 Men det land, ja, det folk som vägrar att lyda mig, kommer att fördrivas igen och förgöras, säger Herren.
Folket hotas med fångenskap
13 Herren sa till mig: Gå och köp dig ett höftskynke av linne och ta det på dig, men tvätta det inte, låt inte vatten komma vid det.
2 Jag köpte alltså ett höftskynke och tog på mig det.
3 Då talade Herren till mig på nytt:
4 Ta med dig höftskynket ut till floden Eufrat och göm det i ett hål bland klipporna.
5 Det gjorde jag. Jag gömde det, som Herren hade sagt till mig.
6 En lång tid senare sa Herren: Gå bort till floden igen och hämta höftskynket.
7 Jag återvände till Eufrat och grävde upp höftskynket där jag hade gömt det. Men nu var det förstört och helt oanvändbart.
8-9 Då sa Herren: Detta är en bild på hur jag ska bryta ner högfärden i Juda och Jerusalem.
10 Detta ogudaktiga folk vägrar att lyssna till mig, följer sina egna onda begär och tillber avgudar. Därför ska det bli odugligt till allt.
11 Precis som ett höftskynke sluter tätt intill en mans höfter, så skulle Juda och Israel hålla fast vid mig, säger Herren. De var mitt folk, en heder för mitt namn. Men nu har de vänt sig bort.
12 Säg till dem: Herren, Israels Gud, säger: Alla era vinsäckar ska fyllas med vin. Och de kommer att svara: Naturligtvis, du behöver inte tala om för oss hur rika vi kommer att bli!
13 Säg då till dem: Ni misstar er. Jag ska fylla varenda en som bor i det här landet så att ni blir redlösa allesammans, från kungen på Davids tron, präster och profeter ända ner till allt folket.
14 Jag ska krossa fäder och söner mot varandra, säger Herren. Jag ska inte låta något medlidande eller förbarmande hindra mig från att fullständigt förgöra dem.
15 Om ni ändå inte vore så stolta och envisa! Då skulle ni lyssna till Herren, för han har talat.
16 Ge Herren, er Gud, äran, innan det blir för sent, och han låter ett ogenomträngligt mörker komma över er, så att ni snubblar och faller. När ni då letar efter ljus ska ni bara finna ogenomträngligt mörker.
17 Vägrar ni fortfarande att lyssna? I ensamheten sörjer mitt brustna hjärta över er högfärd. Mina ögon fylls av tårar vid tanken på att Herrens hjord ska föras bort som slavar.
18 Säg till kungen och kungamodern: Stig ner från era troner och sätt er på marken, för era strålande kronor har tagits från era huvuden. De är inte längre era.
19 Städerna i öknen har stängt sina portar för fienden, och alla övriga i Juda ska föras bort i fångenskap.
20 Se på arméerna som kommer norrifrån! Var finns din hjord, Jerusalem, den fina hjord som jag gav dig att ta hand om?
21 Hur kommer du att känna det, när jag sätter dina bundsförvanter att regera över dig? Du kommer att vrida dig i smärta, som en kvinna när hon ska föda barn.
22 Och om du frågar dig varför allt detta har drabbat dig, blir svaret att det är på grund av dina grova synder. Det är därför du har blivit våldtagen och misshandlad.
23 Inte kan väl en etiopier förändra färgen på sin hud, eller en leopard ta bort sina fläckar? Inte heller kan ni, som är så vana vid att göra det som är ogudaktigt, nu börja göra det som är rätt.
24-25 Därför att ni har glömt mig och satt er tilltro till falska gudar, ska jag förskingra er som agnar för den hårda ökenvinden. Detta är vad som väntar er, och det jag har bestämt just för er.
26 Jag ska själv utlämna er till nakenhet och skam.
27 Jag är väl medveten om ert avfall, er trolöshet mot mig och er avskyvärda avgudadyrkan på fält och höjder. Ve över dig, Jerusalem! Hur länge ska det dröja innan du blir ren?
Guds dom över Jerusalem
14 Det här budskapet kom till Jeremia från Herren, som förklaring till varför han inte lät det regna:
2 Juda sörjer. Folket kastar sig till marken och ett nödrop stiger upp från Jerusalem.
3 De rika skickar sina tjänare för att hämta vatten, men brunnarna är uttorkade. De kommer tillbaka, besvikna och nerstämda, och döljer sina ansikten i sorg.
4 Marken är förstörd av torka och sprucken av brist på regn. Lantbrukarna är oroliga.
5 Hjortarna överger sina kalvar därför att det inte finns något gräs.
6 Vildåsnorna står på de torra höjderna och flämtar som törstiga schakaler. De anstränger sina ögon för att hitta något att äta, men ingenting växer någonstans.
7 Herre, vi har syndat svårt mot dig, men hjälp oss ändå för ditt eget ryktes skull!
8 Du Israels hopp, vår Frälsare i tider av nöd, varför är du nu som en främling för oss, som en som far igenom landet och bara stannar över natten?
9 Står du också handfallen? Har du ingen hjälp att ge oss? Herre, du bor ju mitt ibland oss, och vi bär ditt namn. Vi är kända som ditt folk. Herre, överge oss inte nu!
10 Men Herren svarar: Du har föredragit att vandra långt borta från mig och har inte försökt vandra på mina stigar. Jag kan inte längre acceptera dig som mitt folk. Jag tänker på allt ont du har gjort och ska straffa dig för dina synder.
1 Från Paulus, Silvanus och Timotheos.Till församlingen i Thessalonike och alla er som tillhör Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid från Gud önskar vi er.
Paulus berömmer församlingen i Thessalonike för deras tro
2 Vi tackar alltid Gud för er alla och ber alltid för er.
3 När vi ber till vår Gud och Far för er, kommer vi alltid ihåg er kärlek och hur den har visat sig i konkreta handlingar, och hur ivrigt ni väntar på att vår Herre Jesus Kristus ska komma tillbaka.
4 Kära bröder, vi vet att Gud har valt ut er och att han älskar er,
5 för när vi kom till er med de goda nyheterna, avfärdade ni dem inte som meningslöst prat. Nej, ni lyssnade med stort intresse. Det som vi berättade grep er verkligen, för den helige Ande övertygade er om att det vi sagt var sant. Och ni vet att våra liv ytterligare bevisade sanningen i vårt budskap.
6 Därför kom ni att följa det exempel som vi och också Herren har visat er. Ni tog nämligen emot vårt budskap med glädje i den helige Ande, trots de förföljelser och bekymmer det vållade er.
7 Sedan blev ni själva ett föredöme för alla de andra kristna i Makedonien och Achaia.
8 Och nu har Herrens ord förts vidare av er till andra människor runt omkring, långt bortom Makedoniens och Achaias gränser. För vart vi än kommer, träffar vi människor som berättar om er tro på Gud. Själva behöver vi inte säga någonting.
9 Allesammans talar om hur ni välkomnade oss, och hur ni vände er bort från era avgudar och till Gud, så att den levande och sanne Guden nu är er ende Herre.
10 Och man berättar om hur ni ser fram emot att hans Son, Jesus, ska återvända från himlen, honom som Gud förde tillbaka till livet. Han är den ende som kan rädda oss från Guds fruktansvärda vrede över synden.
Paulus arbete i Thessalonike
2 Kära bröder, ni vet själva hur värdefullt det besöket var.
2 Ni vet hur illa vi blev behandlade i Filippi just innan vi kom till er, och hur mycket vi fick lida där. Men Gud gav oss mod att än en gång predika evangeliet, trots att vi var omgivna av fiender.
3 Ni måste förstå att vi inte hade några falska motiv eller bedrägliga avsikter i sinnet när vi predikade för er. Vi var fullständigt rättframma och uppriktiga.
4 Vi talar nämligen som budbärare från Gud, och han har gett oss uppdraget att berätta sanningen. Vi ändrar inte det minsta på det budskap han gett oss, för att det ska passa bättre för dem som hör det. Vi tjänar bara Gud, som genomskådar våra hjärtans innersta tankar.
5 Inte en enda gång försökte vi vinna er genom att ställa oss in hos er, och Gud vet att vi inte låtsades vara era vänner, för att ni skulle ge oss pengar.
6 Vi har aldrig strävat efter att få beröm av er eller någon annan,
7 även om vi som Kristi apostlar verkligen skulle ha rätt att bemötas med en viss respekt av er. Men vi var lika kärleksfulla mot er som en mor som vårdar och sköter sina barn.
8 Vi älskar er innerligt, så innerligt att vi inte bara gav er budskapet från Gud utan också våra egna liv.
Guds fiender har ödelagt landet
79 Gud, främmande folk har angripit det land som du har gett oss. Ditt tempel är nersmutsat, och Jerusalem ligger i ruiner.
2 Ditt folk har blivit besegrat och fåglar och vilda djur äter nu upp deras kroppar.
3 Fienden har dödat hela Jerusalems befolkning. De ställde till med ett fruktansvärt blodbad. Ingen enda finns kvar för att begrava de döda,
4 och alla folk runt omkring oss hånskrattar åt oss och spottar oss i ansiktet.
5 Herre, hur länge ska du vara vred på oss? Kommer din vrede att brinna som en eld tills allt hopp är ute?
6 Ös ut din vrede över alla gudlösa folk, men inte över oss! Låt den drabba riken som vägrar att be till dig och som inte ropar på ditt namn!
7 De har fått ditt folk Israel på fall och ödelagt landet.
8 Varför ska vi bli straffade för våra förfäders synder? Låt i stället din kärlek fylla våra behov.
9 Hjälp oss, vår frälsnings Gud! Hjälp oss för ditt namns skull. Fräls oss och förlåt oss våra synder!
10 Varför ska främmande folk få hånskratta och säga: Var är er Gud? Nej, låt alla få se hur du hämnas dina fiender för ditt folks blod!
11 Lyssna till fångarnas och de dödsdömdas stönande! Visa din makt genom att rädda dem.
12 Herre, låt dem få sjufalt igen, dessa folk som hånar dig!
13 Då kommer vi, som är ditt folk och får i din hjord, att tacka dig i evighet. Och från generation till generation ska vi prisa din storhet!
30-31 Jag gick förbi en lat mans åker och såg att den var övervuxen med törnen och full av ogräs. Dessutom var stenmuren nedriven.
32-33 När jag såg allt detta lärde jag mig en läxa: Lite extra sömn, att slumra lite längre, att lägga armarna i kors för att vila
34 betyder att fattigdomen bryter sig in lika plötsligt som en tjuv.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®