The Daily Audio Bible

²⁷ Herren säger: Den tid ska komma, när jag ska öka befolkningen och fördubbla boskapen i Israel.

²⁸ I det förgångna har jag grundligt förstört landet, men nu ska jag med omsorg bygga upp det igen.

²⁹ Man ska inte längre citera talesättet att 'barnen får betala för sina förfäders synder'.

³⁰ Var och en ska nämligen dö för sina egna synder.

³¹ Den dag ska komma när jag ska ingå ett nytt förbund med Israels folk och med Juda, säger Herren.

³² Det kommer inte att bli som det jag ingick med deras förfäder, när jag tog dem i handen för att leda dem ut ur Egypten, ett förbund som de bröt, trots att jag var deras rätte Herre, säger Herren.

³³ Detta är det nya förbund som jag ska ingå med dem: Jag ska skriva min lag i deras hjärtan, så att de längtar efter att ära mig. Då kommer de verkligen att vara mitt folk, och jag ska vara deras Gud.

³⁴ På den tiden kommer det inte längre att vara nödvändigt att man uppmanar varandra att lära känna Herren. Alla, både stora och små, ska verkligen känna mig då. Jag ska förlåta dem och glömma deras synder, säger Herren.

³⁵ Herren, som ger oss solsken på dagen och låter måne och stjärnor lysa på natten, som får havets vågor att brusa och vars namn är Herren, härskarornas Gud, han säger:

³⁶ Lika lite som jag tänker ändra på dessa naturens lagar, tänker jag förkasta mitt folk Israel!

³⁷ Inte förrän man kan mäta himlarna och utforska jordens grundvalar, kan jag förkasta dem för deras synders skull!

^38-39 Den tid ska komma, säger Herren, när hela Jerusalem ska bli uppbyggt till Herrens ära, från Hananeltornet i murens nordöstra hörn till Hörnporten i nordväst och från Garebshöjden ända till Goa.

⁴⁰ Och hela staden med begravningsplatsen och avstjälpningsplatsen för aska i dalen ska helgas åt Herren, och det ska också alla åkrar ut mot bäcken Kidron och därifrån till Hästporten och den östra sidan av staden. Staden ska aldrig mer bli intagen eller fördärvad.

Jeremia köper mark

32 Följande budskap kom till Jeremia från Herren under den judiske kungen Sidkias tionde regeringsår, vilket var Nebukadnessars artonde regeringsår.

² På den tiden var Jeremia fängslad i fängelsehålan under palatset, medan den babyloniska armén belägrade Jerusalem.

³ Kung Sidkia hade satt honom där, eftersom han fortsatte att profetera om att staden skulle bli intagen av Babylons kung

⁴ och att kung Sidkia skulle bli tillfångatagen och bortförd av honom till Babylon för förhör och dom.

⁵ Han ska ta dig med sig till Babylon och sätta dig i fängelse där i många år, tills han tar itu med dig. Varför kämpar du emot? Du kommer inte att vinna! Ge i stället upp! sa Jeremia till honom gång på gång.

^6-7 Då kom detta budskap från Herren till Jeremia: Din kusin Hanamel, Sallums son, kommer snart för att be dig köpa den egendom han äger i Anatot, för enligt lagen har du möjlighet att köpa den innan den bjuds ut till försäljning.

⁸ Hanamel kom, som Herren hade sagt att han skulle, och besökte mig i fängelset. Köp min åker i Anatot i Benjamins land, för lagen ger dig förtur att köpa den, sa han. Då blev jag fullkomligt övertygad om att budskapet jag hört kommit från Herren.

⁹ Jag köpte alltså åkern och betalade Hanamel sjutton siklar silver.

¹⁰ Jag undertecknade köpebrevet och förseglade det inför vittnen, vägde upp silvret och betalade.

¹¹ Sedan tog jag det förseglade köpebrevet med avtalet, och även avskriften,

¹² och i närvaro av Hanamel, dem som bevittnat handlingen och fängelsevakterna överlämnade jag det till Baruk, som var son till Neria och sonson till Mahaseja.

¹³ Medan de alla hörde på sa jag till honom:

¹⁴ Herren, härskarornas Gud, säger: Ta både det förseglade köpebrevet och avskriften och lägg dem i en lerkruka, så att de kan bevaras länge.

¹⁵ För Herren, härskarornas Gud, säger: I framtiden kommer dessa handlingar att bli värdefulla. En dag ska folk på nytt äga mark i detta land och köpa och sälja hus, vingårdar och åkrar.

¹⁶ När jag hade lämnat dokumenten till Baruk, bad jag:

¹⁷ Herre, Herre! Du har gjort himlarna och jorden genom din väldiga makt. Ingenting är för svårt för dig!

¹⁸ Du är god och barmhärtig mot tusenden, och ändå lider barnen för sina förfäders synder. Du är en stor och mäktig Gud, och Herren, härskarornas Gud, är ditt namn.

¹⁹ Du har all vishet och gör stora och väldiga under. Du ser hur alla människor lever och du belönar var och en efter hans liv och gärning.

²⁰ Du har gjort häpnadsväckande saker i Egyptens land, sådant som man minns än i dag. Och du har fortsatt att göra stora under i Israel och över hela världen. Du har gjort ditt namn mycket berömt, och det är det än i dag.

²¹ Du ledde Israel ut ur Egypten med mäktiga under och med stor makt, och alla var förskräckta.

²² Du gav Israel detta land, som du lovat deras förfäder långt tidigare, ett underbart land som flyter av mjölk och honung.

²³ Våra förfäder kom och intog det och bodde i det, men de vägrade att lyda dig och följa din lag. De struntade i alla dina befallningar. Det är därför som du sänt allt detta onda över dem.

²⁴ Se hur belägringsvallar har byggts upp mot stadsmurarna och hur babylonierna kommer att besegra staden med svärd, hungersnöd och epidemier. Allting har blivit precis som du sagt, som du bestämt att det skulle bli!

²⁵ Och ändå uppmanar du mig att köpa en åker och betala en ordentlig summa för den i vittnens närvaro, trots att staden kommer att tillhöra våra fiender.

²⁶ Då kom det här budskapet till Jeremia:

²⁷ Jag är Herren, hela mänsklighetens Gud. Skulle något vara för svårt för mig?

²⁸ Jag kommer att överlämna den här staden till babylonierna och till Nebukadnessar, kungen i Babylon. Han ska inta den.

²⁹ Babylonierna som är utanför ska komma in och tända eld på staden och bränna ner alla dessa hus, på vilkas tak man tänt rökelseoffer till Baal och hällt ut drickoffer åt andra gudar. Detta har uppväckt min vrede.

³⁰ Israel och Juda har inte gjort något annat än ont sedan långt tillbaka i tiden. De har gjort mig rasande med alla sina ogudaktiga handlingar.

³¹ Alltsedan den här staden blev byggd har den inte gjort annat än retat mig, och därför har jag beslutat att utplåna den ur min åsyn.

³² Israels och Judas synder, kungarnas, officerarnas, prästernas, profeternas och folkets synder, gör mig upprörd.

³³ De har vänt mig ryggen och vägrar att vända om. Dag efter dag och år efter år har jag försökt lära dem att skilja mellan rätt och orätt, men de har inte velat lyssna eller lyda.

³⁴ De har också orenat mitt eget tempel genom sin avskyvärda avgudadyrkan.

³⁵ De har byggt stora altaren till Baal i Hinnoms sons dal. Där har de bränt sina barn som offer till Molok. Jag har aldrig gett befallning om något sådant eller ens kunnat tänka mig något så fruktansvärt, som det som nu fått Juda att synda så svårt!

³⁶ Ni säger att den här staden ska falla för Babylons kung genom krig, hungersnöd och sjukdom.

³⁷ Men jag, Herren, Israels Gud, ska leda mitt folk tillbaka från alla de länder dit jag i min vrede förskingrat dem. Jag ska leda dem tillbaka till just den här staden och låta dem bo här i fred och trygghet.

³⁸ De ska vara mitt folk och jag ska vara deras Gud.

³⁹ De ska bli ett hjärta och en själ och kommer att tillbe mig, för sitt eget och sina ättlingars bästa.

⁴⁰ Jag ska upprätta ett evigt förbund med dem och lova att aldrig mer överge dem, utan bara göra dem gott. Jag ska lägga ner en längtan att tillbe mig i deras hjärtan, och de ska aldrig lämna mig.

⁴¹ Jag kommer att vara glad för att jag handlar väl mot dem, och jag ska med stor glädje återplantera dem i detta land.

⁴² På samma sätt som jag sänt all denna förskräckelse och ondska över dem, ska jag göra allt gott som jag lovat dem.

⁴³ Åkrar ska på nytt köpas och säljas i landet, som nu är härjat av babylonierna och som både människor och djur flytt bort från.

⁴⁴ Ja, åkrarna ska än en gång köpas och säljas. Köpebrev ska undertecknas, förseglas och bevittnas, både i Benjamins land och här i Jerusalem, i Juda städer och i berglandskapet, på filisteernas slätter och även i Negev, för en dag ska jag återupprätta landets välstånd.

Ledare och medhjälpare

3 Den som vill bli församlingsledare, har en hög målsättning och det ställer särskilda krav på honom.

² Han ska vara höjd över all kritik. Han får bara leva tillsammans med den kvinna han är gift med. Han ska vara behärskad och omtänksam och ivrig till att göra det som är gott. Gästfrihet måste vara ett utmärkande drag hos honom, likaså att han är en god lärare.

³ Han får inte missbruka vin eller ha ett häftigt humör utan vara mild och vänlig och fri från penningbegär.

⁴ Han måste kunna ta ansvar för sin familj, och fostra sina barn till lydnad,

⁵ för hur ska den som inte kan få sin egen familj att vara ett föredöme, kunna ta hand om en hel församling?

⁶ En nyomvänd kristen passar inte till församlingsledare. Han kan bli högfärdig för att ha avancerat så snabbt. Att högmod går före fall är Satan själv ett exempel på.

⁷ En församlingsledare måste också ha gott anseende bland människor utanför församlingen, så att han inte blir offer för elaka rykten och lurad av Satan.

⁸ På samma sätt ska medhjälparna vara goda och pålitliga och stå vid sitt ord. De får inte missbruka vin eller drivas av penningbegär.

⁹ De måste vara ärliga och helgjutna efterföljare till Kristus, han som är hemligheten bakom deras tro.

¹⁰ Innan de får förtroende som medhjälpare bör man ge dem andra uppgifter i församlingen för att pröva deras karaktär och förmåga. Finns det ingenting att anmärka på dem så kan de sedan väljas till medhjälpare.

¹¹ Också kvinnliga medhjälpare måste ha ett gott anseende. De får inte vara begivna på vin och inte springa med skvaller, utan måste vara behärskade och pålitliga i allt de gör.

¹² En medhjälpare får också, precis som en församlingsledare, bara leva tillsammans med den kvinna han är gift med, och han ska kunna fostra sina barn och hålla ordning i sitt hem.

¹³ De som arbetar föredömligt som medhjälpare kommer att bli rikt belönade, och få en respekterad ställning samtidigt som deras egen frimodiga tro och förtröstan till Herren utvecklas.

¹⁴ Jag skriver detta till dig nu, käre Timotheos, trots att jag hoppas att snart få vara hos dig.

¹⁵ På så sätt kan du, om det ändå skulle dröja ett tag, veta vilka du bör utse att tjäna i den levande Gudens församling, som förvaltar och upprätthåller Guds sanning.

¹⁶ Det är sannerligen inte lätt att leva ett gudfruktigt liv, men svaret finns i Jesus Kristus, som kom till oss som människa. Han var utan synd och ren i sin ande. Han blev betjänad av änglar, blev förkunnad bland folken, togs överallt emot av människor och fördes sedan åter till sin härlighet i himlen.

Mer död än levande

^1-2 Herre, min frälsnings Gud, jag har gråtit inför dig dag och natt.

³ Hör nu mina böner, lyssna till mitt rop!

⁴ Mitt liv är fyllt av svårigheter, och jag är mer död än levande.

⁵ Alla tror att jag snart ska dö, så svag är jag.

⁶ De har lämnat mig här för att dö, precis som man gör med dem som har fallit på slagfältet. Jag är bortglömd och får ingen hjälp.

⁷ Du har kastat in mig i det djupaste mörker.

⁸ Din vrede vilar tung över mig. Våg efter våg väller över mig.

⁹ Mina vänner avskyr mig och har gått ifrån mig. Jag är fångad i en fälla och finner ingen utväg.

¹⁰ Jag kan inte längre se på grund av all gråt. Varje dag ropar jag till dig om hjälp. Herre, jag sträcker mina händer till dig och ber om barmhärtighet.

¹¹ Snart kommer det att vara för sent! Vilken nytta gör dina under när jag ligger i graven? Hur ska jag då kunna prisa dig?

¹² Kan de som ligger i graven tala om din kärlek? Kan de förkunna din trofasthet?

¹³ Kan mörkret tala om dina under? Kan någon i de glömdas land tala om din hjälp?

¹⁴ Herre, jag ber för mitt liv, och tidigt varje morgon ropar jag till dig.

¹⁵ Herre, varför har du förkastat mig? Varför vänder du ditt ansikte från mig och ser åt ett annat håll?

¹⁶ Ända från min ungdom har jag varit sjuklig och nära döden. Jag är hjälplös när du straffar mig och orkar inte mer.

¹⁷ Din rasande vrede har krossat mig. Den kramar sönder mig.

¹⁸ Den håller mig i sitt grepp dagen lång.

¹⁹ Mina vänner och bekanta som älskade mig är borta, och överallt ser jag bara mörker.

²⁰ Att försöka sjunga sånger för en person vars inre är tyngt av sorg är lika fruktansvärt som att stjäla hans rock i kylan eller gnida in salt i hans sår.

^21-22 Om din fiende är hungrig, ska du ge honom mat! Om han är törstig, ska du ge honom något att dricka! Detta kommer att få honom att skämmas, och Herren ska belöna dig.