The Daily Audio Bible
Today's audio is from the CSB. Switch to the CSB to read along with the audio.
Rekabiternas föredömliga lydnad
35 Detta är ett budskap som Herren gav Jeremia ett antal år tidigare, medan Jojakim, Josias son, fortfarande var kung över Juda:
2 Besök rekabiterna och be dem att komma till templet! Ta dem till ett av de inre rummen och bjud dem på vin!
3 Då gick jag och träffade Jaasanja, Jeremias son och Habassinjas sonson, och tog med mig honom och alla hans bröder och söner, representanter för alla rekabiternas familjer,
4 och gick in i det rum i templet som var avsett för Hanan, Jigdaljas son. Det rummet låg alldeles intill det som användes av ämbetsmännen från palatset och över Sallums son Maasejas rum, dörrvaktaren.
5 Jag satte fram tillbringare med vin och vinbägare och bjöd dem att dricka,
6 men de ville inte.Nej, sa de. Vi dricker inte vin. Vår förfader Jonadab, Rekabs son, bestämde en gång att ingen av oss någonsin skulle dricka vin, varken vi eller våra barn.
7 Han sa också till oss att varken bygga hus, så eller plantera vingårdar och att inte äga mark och bli bofasta. Om vi följde detta och alltid bodde i tält, skulle vi få bo länge i landet som nomader och leva av vår boskap.
8 Vi har lytt honom i allt detta. Varken vi, våra hustrur eller våra barn har någonsin druckit vin.
9 Vi har inte byggt hus, ägt vingårdar eller besått åkrar.
10 Vi har bott i tält och har in i minsta detalj följt alla de råd som vår far Jonadab gav oss.
11 Men när Nebukadnessar, kungen i Babylon, kom hit, blev vi rädda och bestämde oss för att fly till Jerusalem. Detta är anledningen till att vi är här.
12 Då gav Herren Jeremia detta budskap:
13 Herren, härskarornas Gud, säger: Gå och säg till Juda och Jerusalem: Ni har något att lära av rekabiterna!
14 De dricker inte vin, för att deras förfader sagt till dem att inte göra det. Men jag har talat till er gång på gång, och ni har varken lyssnat eller lytt.
15 Jag har sänt er den ene profeten efter den andre för att uppmana er att vända om från era ogudaktiga vägar och sluta upp med att tillbe andra gudar. Jag har sagt att om ni lyder, ska jag låta er få bo i det land som jag gav er och era förfäder. Men ni vill inte lyssna eller lyda.
16 Rekabiterna har lytt sin far i allt, men ni har vägrat att höra på mig.
17 Därför säger Herren, härskarornas Gud, kommer jag att sända allt det onda som jag har lovat över Juda och Jerusalem.
18-19 Då vände sig Jeremia till rekabiterna och sa: Herren, härskarornas Gud, Israels Gud, säger att eftersom ni har lytt er far Rekab i allt, ska han alltid ha ättlingar som tillber honom.
Baruk läser upp Herrens budskap
36 I kung Jojakims, Josias sons, fjärde regeringsår över Juda gav Herren detta budskap till Jeremia:
2 Ta en bokrulle och skriv ner alla mina budskap till Israel, Juda och de andra folken. Börja med det första budskapet under Josias tid, och skriv så ner dem allesammans.
3 När folket i Juda ser i skrift allt fruktansvärt jag kommer att göra mot dem, kommer de kanske att bättra sig, och då ska jag förlåta dem deras synder.
4 Jeremia skickade då efter Nerias son Baruk, och medan Jeremia dikterade, skrev Baruk ner alla profetiorna.
5 När allt var klart, sa Jeremia till Baruk: Jag kan inte, så i mitt ställe
6 får du nästa fastedag i templet läsa upp vad som står i bokrullen. På den dagen kommer nämligen folk från hela Juda dit.
7 Då kanske de vill vända om från sin ondska och be Herren om förlåtelse innan det blir för sent. Herren är nämligen mycket vred på detta folk.
8 Baruk gjorde som Jeremia bad honom och läste upp alla dessa budskap för folket i templet.
9 Detta skedde på fastedagen, som hölls i den nionde månaden under Josias son Jojakims femte regeringsår. Folk kom från hela Juda för att närvara vid gudstjänsterna i templet den dagen.
10 Baruk gick till sekreteraren Gemarjas, Safans sons, rum för att läsa ur bokrullen. Detta rum låg på den inre förgården, vid ingången till nya porten.
11 När Gemarjas son Mika hörde Baruk läsa allt som Herren hade talat,
12 gick han ner till sekreterarens rum i palatset, där ämbetsmännen hade sammanträde. Sekreteraren Elisama var där tillsammans med Delaja, Semajas son, Elnatan, Akbors son, Gemarja, Safans son, Sidkia, Hananjas son och alla övriga i ansvarsställning.
13 När Mika berättade för dem om de budskap som Baruk läste för folket,
14-15 sände de Jehudi, Netanjas son, Selemjas sonson och Kusis sonsons son, till Baruk för att be honom komma och läsa upp budskapen för dem. Baruk kom, och han blev ombedd att sätta sig ner och börja läsa.
16 När han hade läst upp alltsammans var de mycket förskräckta. Vi måste rapportera detta för kungen, sa de.
17 Men tala först om för oss hur du har fått de här budskapen. Var det Jeremia själv som dikterade dem för dig?
18 Baruk förklarade att Jeremia hade dikterat dem ord för ord och att han själv hade skrivit ner dem med bläck i bokrullen.
19 Både du och Jeremia måste gå under jorden, sa de till Baruk. Tala inte om för en enda människa var ni finns!
20 Sedan gömde de bokrullen i sekreteraren Elisamas rum och gick och berättade allt för kungen.
21 Kungen skickade Jehudi att hämta bokrullen. Han hämtade den hos sekreteraren Elisama och läste den för kungen i alla ämbetsmännens närvaro.
22 Kungen befann sig vid den tiden i den del av palatset som användes under vintern och satt framför en brasa, för det var ganska kallt.
23 När Jehudi hade läst tre eller fyra spalter, tog kungen sin kniv och skar sönder bokrullen och kastade bit efter bit i elden, tills hela bokrullen var uppbrunnen.
24-25 Ingen protesterade utom Elnatan, Delaja och Gemarja. De vädjade till kungen att inte bränna upp bokrullen, men han lyssnade inte. Ingen annan av kungens ämbetsmän blev upprörd över hans handlande.
26 Sedan gav kungen befallning till Jerameel, en medlem av kungafamiljen, Seraja, Asriels son, och Selemja, Abdeels son, att gripa Baruk och Jeremia. Men Herren hade gömt dem!
27 Efter denna händelse sa Herren till Jeremia:
28 Skaffa en ny bokrulle och skriv ner alltsammans en gång till
29 och säg så här till kungen: Herren säger: Du brände upp bokrullen för att det stod i den att kungen i Babylon skulle fördärva det här landet och allt som är i det.
30 Och nu tillägger Herren följande beträffande dig, Jojakim, Juda kung: Du ska inte få någon ättling på Davids tron. Din döda kropp ska kastas ut på marken och förtäras av den heta solen och nattfrosten.
31 Jag ska straffa dig och din familj och dina ämbetsmän för era synders skull. Jag ska låta allt ont jag lovat komma över er, ja, över er och allt folk i Juda och Jerusalem, därför att ni inte har lyssnat till mina varningar.
32 Då tog Jeremia en ny bokrulle och dikterade på nytt alltsammans för Baruk. Men den här gången lade Herren till ytterligare budskap.
Ha omsorg om och respekt för varandra
5 Var aldrig sträng när du talar till en äldre man, utan undervisa honom med all respekt, precis som du skulle göra med din egen far. Tala till de yngre männen på samma sätt som du talar till bröder, som du älskar.
2 Behandla en äldre kvinna som din mor och flickor som dina systrar, och ha bara rena tankar om dem.
3 Församlingen bör kärleksfullt ta hand om de kvinnor som har blivit änkor, om de inte har någon annan som hjälper dem.
4 Om de har barn eller barnbarn, så är det dessa som bör ta ansvaret för dem. Omsorgen om andra bör börja i hemmet och där ska man ta hand om föräldrar som behöver hjälp. Det gläder Gud när barn visar sin tacksamhet mot de äldre.
5 Församlingen bör alltså ta hand om de änkor som är fattiga och ensamma och som sätter sitt hopp till Gud och ber till honom dag och natt.
6 De däremot som bara tänker på nöjen är redan döda fast de alltjämt lever.
7 Låt dem få veta detta så att de förstår att göra vad som är rätt.
8 Den som inte tar hand om sina egna släktingar, och då särskilt sin egen familj när de behöver hjälp, har ingen rätt att säga att han är en kristen. Han förnekar sin tro och bär sig sämre åt än den som aldrig har kommit till tro.
9 En änka, som önskar bli medarbetare i församlingen, bör vara minst sextio år gammal och bara ha varit gift en gång.
10 Hon måste ha ett gott anseende och vara känd för sina goda gärningar. Har hon uppfostrat sina barn väl? Har hon tagit hand om främlingar och visat godhet mot andra kristna? Har hon hjälpt sjuka och behövande? Kort sagt, tar hon vara på varje tillfälle att göra gott?
11 Yngre änkor bör inte komma ifråga för denna uppgift, för det är troligt att de glömmer sitt löfte att bara tjäna Kristus när de så småningom vill gifta sig igen.
12 Då kommer de att känna fördömelse över att de har brutit sitt löfte.
13 Dessutom är det troligt att de blir lata och fördriver sin tid med att gå runt med skvaller från hus till hus och av nyfikenhet lägga sig i vad andra gör.
14 Därför tror jag att det är bättre att unga änkor gifter om sig och får barn och sköter sina egna hem. Då kan ingen tala illa om dem.
15 Jag är nämligen rädd för att några av dem redan har glidit bort från församlingen och blivit vilseledda av Satan.
16 Låt mig än en gång påminna dig om att en änkas släktingar måste ta hand om henne och inte lämna detta åt församlingen. Då kan församlingen i stället använda sina pengar till att hjälpa de änkor som är helt ensamma, och inte vet vart de annars ska vända sig.
17 Församlingsledare, som sköter sitt arbete bra, är värda ordentlig lön, och de bör bemötas med stor respekt, särskilt de som både förkunnar Guds ord och undervisar.
18 Skriften säger ju: Bind inte ihop munnen på oxen när den tröskar säden, låt den äta medan den arbetar. Och på ett annat ställe står det: Arbetaren är värd sin lön.
19 Lyssna inte på klagomål mot en ledare om det inte finns två eller tre vittnen som kan bekräfta dem.
20 Men om han verkligen har felat, bör han bli tillrättavisad inför hela församlingen, så att ingen annan följer hans exempel.
21 Med Gud och Herren Jesus och de heliga änglarna som vittnen befaller jag dig, att du ska göra detta, vare sig en sådan församlingsledare är en god vän till dig eller inte. Alla måste behandlas lika.
22 Ha aldrig bråttom när du ska välja ledare och medhjälpare, för om de inte håller måttet blir du medansvarig i deras synder. Och se till att du själv håller dig borta från all synd.
23 Ta också emot ett personligt råd. Drick inte längre bara vatten. Du är ju sjuk så ofta och då är det bättre för din mage med lite vin.
24 Vissa människors synder är fullt synliga redan här i livet, medan andras kommer att avslöjas först på domens dag.
25 På samma sätt är det med goda gärningar. En del ser man omedelbart, medan andra blir upptäckta långt senare.
14 Din arm är väldig! Din hand är stark, och du lyfter den med makt.
15-16 Ditt kungarike är grundat på rättvisans och rättfärdighetens pelare. I allt vad du gör visar du din kärlek och trofasthet. Lyckliga är de människor som jublar högt inför dig, de vandrar i din närvaros ljus.
17 De gläder sig dag för dag för de vet att man kan lita på dina löften.
18 Du är deras styrka. Genom din kärlek vinner de anseende och makt!
19 Ja, Herren själv är vår beskyddare, och han, Israels Helige, har gett oss vår kung.
20 I en syn talade du för länge sedan till dina trogna tjänare och sa: Jag har utvalt en ung man bland folket till att bli kung.
21 Det är min tjänare David! Med helig olja har jag smort honom till kung.
22 Jag ska göra honom stark och mäktig.
23 Hans fiender ska inte besegra honom. Inte heller ska de ogudaktiga människorna kunna störta honom.
24 Jag ska slå ner hans motståndare framför ögonen på honom och utrota dem som hatar honom.
25 Jag ska skydda honom och alltid välsigna honom, och därför att jag ger honom mitt stöd ska han bli mäktig.
26 Hans rike ska sträcka sig från floden Eufrat till Medelhavet,
27 och när han ber ska han säga: 'Du är min Gud, min Far och min frälsnings klippa.'
28 Jag ska ge honom en förstfödd sons alla rättigheter och göra honom till den mäktigaste kungen på jorden.
29 Jag ska älska honom i evighet och hålla mitt löfte till honom. Mitt förbund med honom kommer aldrig att ta slut.
30 Hans kungasläkt ska aldrig dö ut, och en arvinge till honom ska alltid vara kung.
31-33 Om hans barn inte lyder mina lagar och inte följer dem, och om de inte håller mina bud, kommer jag att straffa dem för deras trolöshet.
34 Men jag ska aldrig sluta att älska David eller svika mitt löfte.
35 Nej, jag ska inte bryta mitt förbund, och jag tänker inte ändra på ett enda ord av vad jag har sagt,
36-37 för jag har lovat David - och en helig Gud kan aldrig ljuga - att hans ättlingar ska få regera till tidens slut.
25 Goda nyheter långt bortifrån är som kallt vatten för den törstige.
26 Om en god människa kommer under en ogudaktigs inflytande är han lika obrukbar som vattnet från en förgiftad brunn eller ett förorenat vattendrag.
27 Det är lika skadligt för människor att tänka på all uppskattning de är förtjänta av som att äta för mycket honung!
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®