The Daily Audio Bible

Domen är oundviklig

¹² Herrens ord kom till mig:

^13 (A) ”Män­niskobarn, om ett land syndade mot mig genom att handla trolöst, då skulle jag räcka ut min hand mot det och skapa brist på bröd och sända svält över det och där utrota både människor och djur. ^14 (B) Om då dessa tre män fanns i landet: Noa, Daniel^[a] och Job, så skulle de genom sin rättfärdighet bara rädda sina egna liv, säger Herren Gud. ^15 (C) Om jag lät vilda djur dra fram genom landet och göra det folktomt och så öde att ingen vågade färdas där för djurens skull, ¹⁶ och dessa tre män fanns där – så sant jag lever, säger Herren Gud, då skulle de inte kunna rädda sina söner eller döttrar. Endast de ­själva skulle räddas, men landet skulle bli öde.

¹⁷ Eller om jag lät svärdet drabba det landet, och sade: ’Svärd, far fram genom landet!’, och jag på det sättet utrotade både människor och djur ur det, ¹⁸ så skulle, så sant jag lever, säger Herren Gud, dessa tre män, om de befann sig i landet, varken kunna rädda sina söner eller sina döttrar. Endast de själva skulle räddas. ^19 (D) Eller om jag sände pest i det landet och utgöt min vrede i blod över det för att utrota både människor och djur ur det, ²⁰ och om då Noa, Daniel och Job fanns där, så skulle de, så sant jag lever, säger Herren Gud, varken kunna rädda son eller dotter. De skulle genom sin rättfärdighet rädda endast sina egna liv.

^21 (E) Därför säger Herren Gud: Hur mycket värre blir det inte, när jag sänder mina fyra svåra straffdomar: svärd, svält, vilddjur och pest över Jerusalem för att där utrota både människor och djur. ^22 (F) Men se, några ska räddas och bli kvar, både söner och döttrar, och de ska föras bort. De ska komma hit^[b] till er, och när ni får se hur de lever och handlar ska ni finna tröst för den olycka som jag har låtit komma över Jerusalem, ja, för allt som jag har låtit komma över staden. ²³ De ska vara er till tröst, när ni ser hur de lever och handlar. Ni ska då inse att jag inte utan orsak har gjort allt det jag gjort mot Jerusalem, säger Herren Gud.”

Jerusalem, en förtorkad vinstock

15 ^(G) Herrens ord kom till mig:

Dom och nåd över Jerusalem

16 Herrens ord kom till mig:

^2 (J) ”Människobarn, låt Jeru­sa­lem förstå vilka vidrigheter hon ägnar sig åt, ³ och säg: Så säger Herren Gud till Jerusalem: Från Kanaans land kommer du och där är du född. Din far var en amoré och din mor en hetitisk kvinna.^{[c] 4} När du föddes skar ingen av din navelsträng, du blev inte tvättad ren med vatten och inte heller ingniden med salt^[d] och lindad. ⁵ Ingen såg på dig med så mycket medlidande att han ville göra något sådant med dig eller förbarma sig över dig, utan man kastade ut dig^[e] på öppna fältet. Så frånstötande var du den dag du föddes.

⁶ När jag gick förbi där du låg och såg dig sprattla i ditt blod, sade jag till dig där du låg i ditt blod: ”Du ska få leva!” Ja, jag sade till dig där du låg i ditt blod: ”Du ska få leva!” ⁷ Jag förökade dig till många tusen, som växterna på marken. Du växte och blev stor och mycket vacker. Dina bröst blev fasta och ditt hår växte, men du var ännu naken och blottad.

^8 (K) Jag gick förbi där du låg och såg på dig. Och se, din älskogstid var inne. Jag bredde min mantel över dig^[f] och täckte över din nakenhet. Jag gav dig mitt trohetslöfte och ingick förbund med dig, säger Herren Gud, och du blev min. ^9 (L) Jag tvättade dig med vatten och sköljde av dig blodet och smorde dig med olja. ^10 (M) Jag klädde på dig brokigt vävda kläder, satte på dig skor av tahasskinn^[g] och en huvudbindel av fint linne och en slöja av siden. ¹¹ Jag prydde dig med smycken^[h], satte armband på dina armar och en kedja om din hals. ¹² Jag satte en ring i din näsa och örhängen i dina öron och en vacker krona på ditt huvud. ¹³ Så blev du prydd med guld och silver, och dina kläder var av finaste linne, av siden och broderat tyg. Fint mjöl,^[i] honung och olja fick du att äta. Du blev mycket, mycket vacker och nådde en drottnings värdighet. ¹⁴ Ryktet om dig gick ut bland folken för din skönhets skull, för den var fullkomlig genom de härliga prydnader jag hade satt på dig, säger Herren Gud.

^15 (N) Men du förlitade dig på din skönhet och använde din ryktbarhet till omoral. Du slösade din otukt på var och en som gick förbi. De fick allt. ¹⁶ Dina kläder tog du och gjorde av dem brokiga offerhöjder, där du bedrev hor. Något sådant har aldrig före­kommit och ska inte heller mer ske. ^17 (O) Du tog dina härliga smycken av mitt guld och silver, som jag hade gett dig och gjorde av dem mansbilder som du bedrev hor med. ¹⁸ Du tog dina brokigt vävda kläder och klädde dem i dessa, och min olja och min rökelse satte du fram för dem. ^19 (P) Mitt bröd som jag hade gett dig – det fina mjölet, oljan och honungen som jag gav dig att äta – det satte du fram för dem till en ljuvlig doft. Så var det, säger Herren Gud.

^20 (Q) Du tog dina söner och döttrar, som du hade fött åt mig, och offrade dem till mat åt bilderna.

Var det inte nog att du bedrev hor? ^21 (R) Du slaktade mina barn och offrade dem åt dessa bilder. ^{[j] 22 (S)} Och medan du höll på med sådana vidriga ting och bedrev hor, tänkte du inte på din ungdoms dagar, då du låg naken och blottad och sprattlade i ditt blod.

²³ När du hade hängett dig åt all denna ondska – ve, ve dig! säger Herren Gud – ^24 (T) byggde du ett valv^[k] åt dig och gjorde höga altaren åt dig på alla öppna platser. ^25 (U) I alla gathörn byggde du höga altaren^[l] åt dig, och du lät din skönhet smutsas ner, och du spärrade ut dina ben åt alla som gick förbi. Ja, du bedrev mycket otukt! ^26 (V) Du bedrev också hor med egyptierna, dina brunstiga grannar, ja, mycket hor för att väcka min vrede. ^27 (W) Men se, då räckte jag ut min hand mot dig och minskade din arvslott och utlämnade dig åt dina fienders vilja, åt filisteernas döttrar, som rodnade över ditt skamliga sätt att leva. ^28 (X) Men sedan bedrev du hor med assyrierna, för du kunde inte få nog. Ja, du bedrev hor med dem, men du blev ändå inte tillfredsställd. ^29 (Y) Du gick med din otukt ända bort till köpmännens land, kaldeernas land, men ändå fick du inte nog.

³⁰ Hur sjukt är inte ditt hjärta, säger Herren Gud, eftersom du gör allt detta, gärningar som bara den fräckaste hora kan göra. ³¹ Du uppförde valv åt dig i alla gathörn och höga altaren på varje gata. Men du var olik andra prostituerade eftersom du föraktade betalning.

³² Du var som en äktenskapsbryterska som tar främmande män i stället för sin äkta man. ³³ Åt alla andra prostituerade måste man ge gåvor, men du gav gåvor åt alla dina älskare och mutade dem för att de skulle komma till dig från alla håll och hora med dig. ³⁴ När du prostituerade dig gjorde du tvärt­emot vad andra kvinnor gör. Ingen sprang efter dig för att begå otukt, och du betalade i stället för att få betalning. Så bakvänt handlade du.

³⁵ Hör därför Herrens ord, du prostituerade. ^36 (Z) Så säger Herren Gud: Eftersom du har varit så frikostig med din liderlighet och blottat din nakenhet när du bedrev hor med dina älskare, och på grund av alla dina vidriga avgudar, åt vilka du gav dina barns blod, ^37 (AA) ska jag samla alla dina älskare som du har tillfredsställt, alla som du har älskat och alla som du har hatat. Alla dessa ska jag samla mot dig från alla håll och klä av dig naken inför dem, så att de får se hela din nakenhet.

^38 (AB) Jag ska döma dig efter den lag som gäller för prostituerade och för dem som spiller blod, och jag ska överlämna dig till vredens och svartsjukans blodshämnd. ³⁹ Jag ska ge dig i dina älskares hand, och de ska slå ner dina valv och bryta ner dina offer­höjder, slita av dig kläderna och ta ifrån dig dina härliga smycken och låta dig ligga naken och blottad. ^40 (AC) De ska kalla samman en folkhop mot dig och man ska stena dig och hugga sönder dig med svärd. ^41 (AD) Dina hus ska de bränna upp i eld och döma dig inför många kvinnors ögon. Så ska jag göra slut på ditt horeri, och du ska inte mer kunna betala dina älskare.

^18 (A) Så åsidosätts ett tidigare bud eftersom det var svagt och kraftlöst, ^19 (B) för lagen åstadkom aldrig något fullkomligt. Men ett bättre hopp har kommit, och genom det kan vi närma oss Gud.

Jesus är präst för evigt

²⁰ Dessutom kom det inte utan ed. De andra blev präster utan ed, ²¹ men Jesus har blivit det genom en ed av den som sade till honom: Herren har gett sin ed och ska inte ångra sig: Du är präst för evigt.^{[a] 22 (C)} Så mycket bättre är det förbund för vilket Jesus är garant.

²³ De andra prästerna har blivit fler och fler, därför att döden hindrade dem från att stå kvar i sin tjänst. ²⁴ Men Jesus lever för evigt, och därför har han ett prästämbete som är evigt. ^25 (D) Därför kan han också helt och fullt^[b] frälsa dem som kommer till Gud genom honom, eftersom han alltid lever för att be för dem.

^26 (E) Det var en sådan överstepräst vi behövde, en som är helig, oskyldig, obefläckad, skild från syndare och upphöjd över himlarna. ^27 (F) Han måste inte bära fram offer varje dag som de andra översteprästerna, först för sina egna synder och sedan för folkets. Det gjorde han en gång för alla när han offrade sig själv. ^28 (G) Lagen insätter svaga människor som överstepräster, men ordet som bekräftades med ed och kom efter lagen insätter Sonen, som är fullkomlig för evigt.

Guds nådegärningar och Israels otro