The Daily Audio Bible
Today's audio is from the NIV. Switch to the NIV to read along with the audio.
Det mäktiga Tyrus
27 Sedan kom detta budskap från Herren till mig. Han sa:
2 Du människa, sjung denna klagosång för Tyrus:
3 O, du mäktiga hamnstad, som driver handel med världens alla folk, Herren Gud talar. Du säger så här: 'Jag är den vackraste staden i hela världen.'
4 Ja, du har utsträckt dina gränser i havet. Dina skapare har gjort dig underbart vacker.
5 Du är som ett skepp, byggt av finaste trä från Senir. Av en ceder från Libanon har man gjort din mast.
6 Dina åror är gjorda av ekar från Basan, ditt däck av cypress med inläggningar av elfenben från Cyperns sydkust.
7 Dina segel är av Egyptens finaste linne, ett banér i mörkblått och purpurrött från östra Cypern.
8 Dina sjömän kommer från Sidon och Arvad, dina skickliga rorsmän från Semer.
9 Erfarna och skickliga yrkesmän från Gebal tätade skeppet. Från alla länder kom skepp med varor för att idka byteshandel med dig.
10 I din armé fanns män från Paras, Lud och Put. Deras sköldar och hjälmar var som smycken på dina murar.
11 Män från Arvad och Helek bevakade dina murar och män från Gamad dina torn. Deras sköldar hängde i rad efter rad på dina murar och fullbordade din skönhet.
12 Från Tarsis kom alla slags varor till din marknad: silver, järn, tenn och bly.
13 Köpmän från Javan, Tubal och Mesek kom med slavar och kopparkärl,
14 och arbetshästar, stridshästar och mulåsnor kom från Togarma.
15 Affärsmän från Rhodos och från många kustländer var dina kunder och betalade dig med elfenben och ebenholts.
16 Edom sände köpmän att handla med dig och de förde med sig smaragder, purpurrött tyg, brokiga vävnader, fint linne och smycken av korall och agat.
17 Juda och även Israel sände köpmän med vete från Minnit, och de drev byteshandel med honung, olja och balsam.
18 Från Damaskus kom man med vin från Helbon och ull från Sakar.
19 Vedan och Javan förde med sig arabiskt garn, konstsmide, kassia och kalmus,
20 och Dedan kom med dyrbara sadeltäcken.
21 Arabiens och Kedars rika köpmän och furstar sände lamm, baggar och bockar.
22 Köpmän från Saba och Raema skickade alla slags kryddor, juveler och guld.
23 Haran, Kanne, Eden, Assur och Kilmad handlade med dig.
24 De bjöd ut vackra kläder, mörkblå tyger, broderier och flerfärgade mattor, bundna med välspunna och starka trådar.
25 Skeppen från Tarsis är din handelsflotta. Ditt lager på ön är fyllt till brädden.
26 Men nu styr dina statsmän skeppet in i en orkan. Ditt fartyg råkar ut för en östanstorm, och du förliser mitt ute på havet.
27 Allt går förlorat. Din rikedom och dina varor, dina sjömän och lotsar, timmermän, köpmän, soldater och alla andra ombord sjunker i havet på din olyckas dag.
28 De kringliggande städerna skälver, då dina lotsar ropar på hjälp.
29 Alla dina sjömän beger sig i land.
30 De gråter bittert, kastar upp jord i luften och rullar sig i aska.
31 De rakar sina huvuden, de klär sig i sorgkläder och gråter bittert i djup sorg.
32 Här är den sång som de sjunger i sin sorg: 'Var har det någonsin funnits en sådan underbar stad som Tyrus, som förstördes mitt ute i havet?
33 Dina varor tillfredsställde många länder. Kungar runt hela jorden gladde sig över de varor du sände dem.
34 Nu ligger du där nere i djupet. Alla dina köpmän och allt ditt manskap har gått under tillsammans med dig.
35 Alla som bor utmed kusten har sett på och de har svårt att tro att det är sant. Deras kungar är skakade.
36 Köpmän i många länder skakar på huvudet. Ditt öde är fruktansvärt. Du är borta för alltid.'
Dom över fursten i Tyrus
28 Detta budskap kom från Herren:
2-3 Du människa, säg till fursten i Tyrus: Herren Gud säger: Du är stolt och tror att du är en gud på din gudatron ute i havet. Men du är bara en människa, även om du skryter med att du är vis som en gud. Skulle du vara visare än Daniel? Skulle ingen hemlighet vara dold för dig?
4 Du har använt din vishet och ditt förstånd till att skaffa dig stora rikedomar av guld, silver och dyrbara skatter.
5 Ja, din vishet har gjort dig mycket rik och mycket stolt.
6 Men Herren Gud säger: Därför att du påstår dig vara lika vis som Gud
7 ska en fiendearmé, en grym nation, dra sina svärd mot dig i din inbillade visdom och ta glansen från dig!
8 De ska störta ner dig i dödsriket, och du ska dö en våldsam död där ute i havet.
9 Ska du fortfarande skryta och påstå att du är en gud? Inför dem som angriper dig kommer du åtminstone inte att framstå som annat än en vanlig människa!
10 Du kommer att dö som en utstött för en främlings hand. Jag har sagt detta, säger Herren Gud.
11 Sedan kom ytterligare ett budskap till mig från Herren:
12 Du människa, gråt över kungen i Tyrus! Tala om för honom vad Herren Gud säger: Du var fullkomlig i vishet och härlighet.
13 Du var i Eden, Guds trädgård. Du var smyckad med de dyrbaraste juveler och stenar: rubiner, topaser, diamanter, krysoliter, onyx, jaspis, safirer, karbunkel och smaragder, allt infattat i finaste guld. Du fick dem den dag du skapades.
14 Jag avskilde dig till att vara den utvalde vakthavande keruben. Du hade tillträde till Guds heliga berg där du vandrade omkring bland dyrbara stenar.
15 Du var fullkomlig i allt du gjorde från den dag du skapades till den dag då jag upptäckte att något inte stämde hos dig.
16 Din omfattande handel fick dig i en inre obalans, och du syndade. Därför drev jag bort dig från Guds berg. Som kerub hade du din givna plats i Guds närhet, men jag måste kasta ut dig från din praktfulla miljö.
17 Ditt hjärta var högfärdigt över all din skönhet. Du förlorade din vishet, bländad av all skönhet omkring dig. Därför har jag kastat dig till marken och avslöjat din hjälplöshet inför andra nationer.
18 Genom dina många synder och ohederliga handel har du förorenat dig själv och allt i din närhet. Därför har jag bränt upp dina gärningar och låtit dem bli till aska på jorden inför allas ögon.
19 De som kände dig blev förfärade över ditt öde. Du har blivit ett avskräckande exempel och är utplånad för evigt.
20 Sedan kom ett annat budskap från Herren till mig:
21 Du människa, vänd dig mot staden Sidon och profetera detta:
22 Herren Gud säger: Jag är din fiende, Sidon, och jag kommer att uppenbara min makt för dig. När jag förgör dig och visar min härlighet ska alla som ser det veta att jag är Herren.
23 Jag kommer att sända sjukdom mot dig och en väldig armé som ska utplåna dig. Dina invånare ska falla, dödade av svärd. Fienden kommer från alla håll. Då ska du veta att jag är Herren.
24 Du och andra av Israels grannfolk ska då inte längre sticka och riva Israel som tistlar och törnen, även om ni tidigare behandlat det med förakt och övergett det.
25 Israels folk ska än en gång få bo i sitt eget land, det land jag gav deras fader Jakob. Jag ska samla hem dem igen från de främmande länder dit jag spritt ut dem, och jag ska visa alla nationer att jag är helig.
26 De ska tryggt få bo i Israel och kunna bygga sina hus och plantera sina vingårdar. När jag straffar grannfolken som har behandlat Israel med sådant förakt, ska de veta att jag är Herren, deras Gud.
17 Abraham trodde på Gud och litade på hans löften också när Gud prövade honom. Därför var han beredd att döda sin son Isak på offeraltaret.
18 Isak, genom vilken Gud hade lovat att ge Abraham ett helt folk av ättlingar!
19 Men Abraham visste att Gud skulle kunna göra Isak levande igen. Egentligen var det också vad som hände, för Isak var redan dömd till döden.
20 Isak trodde på Gud och välsignade sina söner Jakob och Esau med tanke på framtiden.
21 Jakob trodde på Gud och välsignade därför Josefs söner alldeles innan han dog. Lutad mot sin stav bad han ödmjukt till Gud.
22 Josef trodde på Gud. På sin dödsbädd var han så övertygad om att Gud skulle föra Israels folk ut ur Egypten att han fick dem att lova att de skulle flytta hans grav till det nya landet.
23 Moses föräldrar trodde på Gud. När de såg att Gud hade gett dem ett ovanligt vackert barn, litade de på att Gud skulle rädda honom från den död som kung Farao gett befallning om, och de gömde honom under tre månader och lät sig inte skrämmas.
24-25 Mose trodde på Gud och när han blivit vuxen tackade han nej till att bli behandlad som kungens dotterson. I stället för att njuta av syndens kortvariga nöjen, valde han att dela den förföljelse som drabbade Guds folk.
26 Precis som Kristus för ett tag avstod från Guds härlighet och valde att lida för att befria oss, föredrog Mose att befria sitt folk före att äga alla Egyptens skatter. Han såg fram emot den stora lön som han visste att Gud skulle ge honom.
27 Mose trodde på Gud också när han lämnade Egyptens land, och var inte rädd för Faraos vrede. Mose gav aldrig upp eftersom han såg att Gud var med honom.
28 Påskfirandet är också ett resultat av hans tro. Han var övertygad om att Gud skulle kunna rädda sitt folk och befallde dem därför att slakta ett lamm och att stryka blodet på dörrposterna till sina hus för att dödsängeln inte skulle gå in i deras hem och döda den äldste sonen som han gjorde i de egyptiska hemmen.
29 Israels folk trodde på Gud och gick rakt igenom Röda havet, som om det varit torr mark. Men när egyptierna som förföljde dem försökte göra samma sak, drunknade de allesammans.
30 Israels folk trodde på Gud också när Jerikos murar föll, sedan de hade vandrat runt dem i sju dagar som Gud hade befallt.
31 Den prostituerade flickan Rahav trodde på Gud och hans kraft och visade det när hon vänligt tog emot spejarna i sitt hem. Därför blev hon inte dödad tillsammans med alla de andra i staden, när de vägrade att lyda Gud.
Herren håller vad han lovat
1-2 Halleluja, prisa Herren! Jag vill tacka Herren av hela mitt hjärta för alla som tillhör honom, ja för hela församlingen! Allt det han gör är stort och väldigt och alla som ser det försöker att förstå det,
3 för hans under bevisar hans ära, majestät och eviga godhet.
4 Vem kan glömma de under han gör, under fyllda av barmhärtighet och nåd?
5 Han ger mat till dem som ärar honom. Han glömmer aldrig det förbund han ingått med Israel.
6 Han har bevisat hur mäktig han är genom att ge dem deras land, fastän landet hade varit ett hem för många andra folk.
7 Allt han gör är rätt och gott, och hans lagar kan man lita på.
8 De förlorar aldrig sin giltighet utan består. Han har gett dem till oss för att visa oss vad sanning och rättfärdighet är.
9 Han befriade sitt folk och slöt ett evigt förbund med dem. Vilket heligt och respektingivande namn han har!
10 Hur kan människor bli visa? Enda sättet att lära sig vishet är att ta Gud på allvar, för man växer i vishet genom att lyda hans lagar. Prisa hans namn i evighet!
15 En kvinna som ständigt tjatar är lika olidlig som takdropp en regnig dag.
16 Det går inte att få henne tyst, lika lite som man kan stoppa vinden eller hålla fast olja med händerna.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®