The Daily Audio Bible
Today's audio is from the NIV. Switch to the NIV to read along with the audio.
Egyptens högmod
31 På första dagen i tredje månaden av det elfte året kom detta budskap till mig från Herren:
2-3 Du människa, säg så här till Farao, kungen i Egypten, och till hela hans folk: Med vem kan jag jämföra dig? Tänk på Assyrien! En gång var det ett stort och mäktigt land, likt en ceder på Libanon med tjocka grenar och en krona som gav skugga åt träden runt omkring.
4 Dess rötter trängde djupt ner i den fuktiga jorden. Den växte sig kraftig och drog till sig vatten från de källor som vattnade omgivningen.
5 Den sträckte sig högre än alla andra träd och fick ett kraftigt grenverk på grund av tillgången på vatten.
6 Fåglar byggde bo bland grenarna och under dem födde markens djur sina ungar. Alla världens folk fick plats i dess skugga.
7 Det var storslaget i sin skönhet, för dess rötter sträckte sig ner i djupet och saknade aldrig näring.
8 Detta träd var högre än något annat träd i Guds trädgård. Ingen cypress hade lika kraftiga grenar, och inget annat träd kunde mäta sig med det i något avseende.
9 Därför att det hade en sådan skönhet, var alla andra träd i Guds trädgård avundsjuka på denna ceder.
10 Men Assyrien blev stolt och högfärdigt. Därför att det upphöjde sig självt så högt över alla andra
11 överlämnade jag det till en härskare som skulle förgöra det, precis som dess ondska förtjänade. Ja, det var jag som högg ner det.
12 En armé från Babylon, folkens skräck, invaderade landet och jämnade det med marken. Trädets grenar låg utspridda överallt i bergen och dalarna. Alla de som hade bott under dess skugga övergav det.
13 Fåglarna byggde sina bon i de avhuggna grenarna där också markens djur smög omkring.
14 Aldrig mer ska ett folk tillåtas att växa så högt över andra folk. Det ska dömas och hamna i dödsriket tillsammans med världens alla högfärdiga människor.
15 Herren Gud säger: När Assyrien föll sörjde markens källor och höll tillbaka sitt vatten. Jag klädde Libanon till sorg, och alla dess träd vissnade.
16 Alla folk darrade av fruktan när det föll tillsammans med sina likasinnade. Alla andra stolta träd i Edens trädgård, de vackraste och bästa i Libanon, de vars rot nått djupt ner i vattenkällorna, blev tröstade av att Assyrien kastats ner i dödsriket tillsammans med dem själva.
17 Alla folk som bott i Assyriens skugga gick också under. De for ner i djupet tillsammans.
18 Egypten, du är också ett stort och mäktigt träd bland alla träd i Eden, ett stort folk. Du ska störtas ner till dödsrikets avgrund tillsammans med alla dessa andra. Du kommer att få vara där tillsammans med folk du föraktat, med sådana som du besegrat i krig. Detta är det öde som ska möta Farao och hans många undersåtar.
Alla Israels fiender ska gå under
32 På första dagen i tolfte månaden i det tolfte året kom detta budskap till mig från Herren:
2 Du människa, sörj över Farao, kungen i Egypten, och säg till honom: Du är som ett ungt lejon bland folken, och som en krokodil utmed Nilens stränder, där du rör upp och grumlar vattnet.
3 Herren Gud säger: Jag kommer att sända en mäktig armé för att fånga dig i mitt nät. Jag kommer att dra upp dig
4 och lämna dig på land för att dö. Himlens fåglar ska slå ner på dig, och de vilda djuren ska äta sig mätta på dig.
5 Jag ska täcka höjderna och fylla dalarna med dina kvarlevor.
6 Jag ska dränka jorden i ditt blod och fylla dalarna ända upp till bergen.
7 Jag ska utplåna dig! Himlen ska förmörkas av moln och stjärnorna slockna. Jag ska gömma solen i moln, och månen ska inte ge något sken.
8 Ja, mörker ska råda överallt i landet.
9 I länder och bland folk du inte känner till ska man oroas över din undergång.
10 Skräcken ska sprida sig till många länder, och deras kungar ska darra av fruktan för vad jag gör med dig. De ska bäva när jag svingar mitt svärd framför dem. De ska frukta för sina egna liv den dag du faller.
11 Herren Gud säger: Kungen i Babylon ska drabba dig med sitt svärd.
12 Jag ska förgöra dig genom Babylons mäktiga armé, folkens stora skräck. Egypten ska gå under i sitt högmod med allt sitt folk.
13 Jag ska förgöra alla dina hjordar som betar utmed bäckarna, och varken människor eller djur ska längre störa dessa vattendrag.
14 Egyptens alla vatten ska ligga utan en krusning när landet ligger öde, säger Herren Gud.
15 När jag förgör Egypten och utplånar allt som finns där ska man förstå att det är jag, Herren, som har gjort det.
16 Ja, sjung en klagosång över Egypten! Låt alla folk sörja över landet och dess folk, säger Herren.
17 Två veckor senare, på den femtonde dagen i månaden, kom ett annat budskap från Herren till mig. Han sa:
18 Du människa, gråt över folkskarorna i Egypten och över andra väldiga nationer som också är på väg till dödsriket.
19 Vilket annat land är så vackert som du, Egypten? Och ändå är du dömd till dödsriket. Du ska begravas bland dem du föraktar.
20 I stora skaror kommer egyptierna att dödas av svärd, för svärdet är draget mot landet. Folket kommer att ställas till svars för vad de gjort.
21 De mäktiga i underjorden ska se dem komma och de ska förenas med alla andra som drabbats av dödens svärd.
22 Furstarna i Assyrien ligger där mitt bland gravarna av alla sina slagna och fallna.
23 Deras gravar är i dödsrikets djup. Alla dessa mäktiga män som en gång skapade skräck överallt är nu dödade av fiendens hand.
24 Elams stora kungar ligger där tillsammans med sitt folk. De var plågare medan de levde, och nu ligger de där i dödsriket. De har mött samma öde som alla de andra.
25 De har en viloplats bland de stupade, mitt bland sitt folks gravar. Ja, de satte skräck i folken medan de levde, men nu ligger de med skam i avgrunden, slagna av svärd.
26 Meseks och Tubals furstar finns där, omgivna av sina soldater, avgudadyrkare som en gång satte skräck i alla. Nu ligger de döda.
27 De är begravda som alla andra med sina vapen bredvid sig, täckta av sina sköldar och med svärden under sina huvuden. De var en skräck för alla medan de levde.
28 Nu ska du, Farao, också snart ligga där bland alla andra avgudadyrkare som dödats i krig.
29 Edom finns där med sina kungar och furstar. Trots sin tidigare makt och storhet ligger de där tillsammans med alla andra som dödats i strid, tillsammans med avgudadyrkare som hamnat i avgrunden.
30 Alla furstarna i norr finns där och alla stupade sidonier. En gång var de allas skräck, men nu ligger de där i förnedring. De ligger där i vanära tillsammans med alla de andra stupade i avgrunden.
31 När Farao kommer, blir han tröstad av att finna att han inte är den ende som har stupat med hela sin armé, säger Herren Gud.
32 En gång lät jag honom sprida skräck bland allt levande, men nu ska Farao och hans armé ligga bland alla andra avgudadyrkare som stupat i strid.
Var uppmärksamma
14 Försök att hålla er utanför alla stridigheter och lev rent och heligt, för den som inte är helig kommer inte att få se Herren.
15 Ta hand om varandra så att ingen av er går miste om Guds rika välsignelser. Se till att ingen bitterhet slår rot ibland er, för där den växer upp orsakar den bara svårigheter och skadar många i deras andliga liv.
16 Se till att ingen av er blir inblandad i sexuella synder eller blir vårdslös inför Gud som Esau blev. Han sålde sina rättigheter som äldste son för ett enda mål mat.
17 När han efteråt ville ha dem tillbaka var det för sent, fastän han ångrade sig och bad med bittra tårar. Kom ihåg detta och var försiktiga!
18 Ni har inte varit tvungna att skräckslagna stå vid ett berg av flammande eld och i nattsvart mörker, eller i våldsamma stormvindar, som israeliterna fick göra på Sinai berg, när Gud gav dem sina lagar.
19 De fick ju höra en mäktig basunstöt och en röst med ett så fruktansvärt budskap att de bad Gud sluta tala.
20 De ryggade tillbaka inför Guds befallning att om det så bara var ett djur som kom i beröring med berget, så måste det dö.
21 Mose själv var så rädd inför vad han såg att han skakade av skräck.
22 Nej, ni har kommit direkt till Sions berg, till den levande Gudens stad, det himmelska Jerusalem, och till en skara änglar som ingen kan räkna.
23 Ni har kommit till Guds församling, som består av alla vars namn är skrivna i himlen och ni har tagit er tillflykt till Gud som är allas domare. Ni tillhör samma stora församling som alla dessa rättfärdigas andar som nu nått fram till fullkomlighet i himlen.
24 Ni har kommit till Jesus själv, som har gett oss detta underbara nya förbund och till det blod som han gav på korset, och som kärleksfullt ger förlåtelse i stället för att ropa på hämnd som Abels blod gjorde.
25 Se därför till att ni lyder honom som talar till er. För om Israels barn blev straffade när de vägrade att lyssna till den jordiske budbäraren Mose, hur stor är då inte risken för oss om vi inte lyssnar till Gud, som talar till oss från himlen.
26 När han talade från Sinai berg, fick hans röst jorden att skaka. Nästa gång, säger han genom profeterna, ska ljudet av min röst skaka inte bara jorden utan också himlarna.
27 Med detta menar han att han ska rasera allt som är utan fast grund, så att bara det som är orubbligt kommer att finnas kvar.
28 Eftersom vi har ett rike som ingen kan förstöra, bör vi glädja Gud genom att tjäna honom med tacksamhet och göra hans vilja med helig fruktan och med respekt.
29 För vår Gud är en förintande eld.
Gud hjälper de svaga
113 Halleluja! Ni Herrens tjänare, prisa hans namn!
2 Välsignat är hans namn nu och för all framtid.
3 Prisa honom från dess att solen går upp till dess att den går ner!
4 Han härskar över folken. Hans ära och härlighet når högre än himlen.
5 Vem kan jämföras med Gud, som sitter på sin tron i höjden?
6 Därifrån böjer han sig ner för att se på jorden.
7 De fattiga drar han upp ur smutsen, och de hungriga hämtar han från avskrädeshögarna
8 och sätter dem bland sitt folks furstar!
9 Han låter den barnlösa hustrun få barn, och gör henne till en lycklig mor.Halleluja! Prisa Herren!
Israels äventyrliga flykt från Egypten
114 När Israels folk för länge sedan drog ut från Egypten och Jakobs släkt lämnade landet vars språk de inte kunde förstå,
2 då blev Juda del av landet, Guds heliga boplats, och Israel hans rike.
3 Röda havet såg folket komma och delade sig för dem, och Jordanfloden stannade upp i sitt lopp.
4 Bergen hoppade som bockar, och de små höjderna som lamm!
5 Vad har hänt med dig, Röda hav, eftersom du delar dig i två delar? Och du Jordan, varför stannade du av?
6 Varför hoppade ni berg som bockar? Och varför skuttade ni små kullar som lamm?
7 Darra, jord, när Jakobs Gud visar sig!
8 Det är ju han som gör klippan till en vattenrik sjö och låter en källa flöda fram bland stenarna.
18 Den som vårdar sitt fruktträd kommer att få äta dess frukt, och den som vakar över någon annans intressen blir belönad.
19 I en spegel ser man sitt ansikte, och genom sina tankar och känslor känner man igen sitt rätta jag.
20 De mänskliga begären och döden är lika i ett avseende: ingen av dem får någonsin nog.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®