The Daily Audio Bible
Today's audio is from the NLT. Switch to the NLT to read along with the audio.
Dom över Edom
35 Herrens ord kom till mig:
2 (A) ”Människobarn, vänd ditt ansikte mot Seirs berg[a] och profetera mot det. 3 Säg till det: Så säger Herren Gud: Se, jag är emot dig, du Seirs berg, och jag ska räcka ut min hand mot dig och göra dig till en ödslig ödemark. 4 Jag ska lägga dina städer i ruiner, och du ska bli öde, och du ska inse att jag är Herren.
5 (B) Eftersom du alltid har hatat Israels barn och gett dem åt svärdet under deras ofärds tid[b], när missgärningen hade nått sin gräns, 6 (C) därför, så sant jag lever, säger Herren Gud, ska jag förvandla dig till blod, och blod ska förfölja dig. Eftersom du inte har hatat blod, ska blod förfölja dig. 7 Jag ska göra Seirs berg till en ödslig ödemark, och jag ska utrota var och en som färdas där, fram eller tillbaka. 8 Jag ska fylla dina berg med dina slagna. På dina höjder, i dina dalar och vid alla dina bäckar ska män falla för svärd. 9 Jag ska göra dig till en ödemark för all framtid, och dina städer ska inte mer vara bebodda. Då ska ni inse att jag är Herren.
10 (D) Du sade: ’De båda folken och de båda länderna ska bli mina, vi ska ta dem i besittning’ – detta fastän Herren bodde där. 11 Därför, så sant jag lever, säger Herren Gud, ska jag utföra mitt verk med samma vrede och brinnande nit som du i ditt hat har visat mot dem. Jag ska göra mig känd bland dem när jag dömer dig. 12 (E) Du ska inse att jag är Herren. Jag har hört alla de föraktfulla ord som du har uttalat mot Israels berg när du sagt: ’Det är en ödemark! Vi har fått dem, vi ska sluka dem!’ 13 Så har ni skrutit, och ni har hopat ord på ord mot mig. Men jag har hört det.
14 Så säger Herren Gud: Medan hela jorden gläder sig ska jag göra dig till en ödemark. 15 Därför att du gladde dig över att Israels arvedel blev ödelagd, ska jag göra på samma sätt med dig. Du ska bli en ödemark, du Seirs berg och du hela Edom, så stor du är. Då ska de inse att jag är Herren.
Israels återupprättelse
36 (F) Människobarn, profetera för Israels berg och säg: Ni Israels berg, hör Herrens ord. 2 (G) Så säger Herren Gud: Eftersom fienden säger om er: ’Ha ha! De urgamla offerhöjderna har nu blivit vår egendom’, 3 därför måste du profetera och säga: Så säger Herren Gud: Eftersom man har ödelagt er och från alla sidor längtar efter att få sluka er, för att ni ska tillfalla de andra folken som deras egendom, och eftersom ni hånas och förtalas av onda människor, 4 (H) därför, ni Israels berg, lyssna nu till Herren Guds ord! Så säger Herren Gud till bergen och höjderna, till bäckarna och dalarna, till de öde ruinerna och de övergivna städerna, som har lämnats till rov och hån åt de andra folken runt omkring. 5 Ja, så säger Herren Gud: Sannerligen, i brinnande lidelse har jag talat mot de andra folken och mot hela Edom. De har med glädje i hjärtat och med förakt i själen tagit mitt land i besittning för att tömma det och göra det till sitt byte.
6 Profetera därför om Israels land och säg till bergen och höjderna, till bäckarna och dalarna: Så säger Herren Gud: Se, i lidelse och i vrede har jag talat, eftersom ni hånas av folken. 7 (I) Därför säger Herren Gud så: Jag lyfter min hand och försäkrar: Sannerligen, folken runt omkring er ska själva bli förödmjukade.
8 Men ni, Israels berg, ska åter grönska och bära frukt åt mitt folk Israel, och de ska snart komma tillbaka. 9 För jag ska komma till er och jag ska vända mig till er, och ni ska brukas och besås. 10 Jag ska föra samman på er många människor, hela Israels hus. I städerna ska det på nytt bo människor och ruinerna ska byggas upp. 11 Jag ska föra samman på er mängder av människor och boskap, och de ska bli fruktsamma och föröka sig. Jag ska låta er bli bebodda, alldeles som ni förr var. Jag ska göra er ännu mer gott än tidigare. Och ni ska inse att jag är Herren. 12 Jag ska åter låta människor vandra fram över er, nämligen mitt folk Israel. De ska ha er till besittning, och ni ska vara deras arvedel, och ni ska inte mer döda deras barn.
13 Så säger Herren Gud: Eftersom man säger till dig: Du äter människor och har gjort ditt folk barnlöst, 14 därför ska du inte mer få äta människor och inte mer göra ditt folk barnlöst, säger Herren Gud. 15 Jag ska inte mer låta dig höra hån från hednafolken, och du ska inte mer behöva uthärda folkens förakt. Inte heller ska du mer få ditt folk på fall, säger Herren Gud.”
16 Herrens ord kom till mig: 17 (J) ”Människobarn, när Israels folk ännu bodde i sitt land orenade de det genom sitt levnadssätt och sina gärningar. Som en kvinnas orenhet var deras levnadssätt för mig. 18 Då öste jag min vrede över dem på grund av det blod som de spillt över landet, och för att de orenat det med sina avgudar. 19 Jag spred ut dem bland hednafolken, och de skingrades i länderna. Efter deras levnadssätt och deras gärningar dömde jag dem. 20 (K) Men vart de än kom till hednafolken vanärade de mitt heliga namn. Man sade om dem: ’Detta är Herrens folk, och ändå måste de lämna sitt land.’ 21 (L) Då ville jag skona mitt heliga namn, som Israels folk vanärade bland folken dit de kom.
22 (M) Säg därför till Israels hus: Så säger Herren Gud: Det är inte för er skull jag gör det, ni av Israels hus, utan för mitt heliga namn som ni har vanärat bland folken dit ni kommit. 23 (N) Jag vill helga mitt stora namn som blivit vanärat bland folken, därför att ni har vanärat det bland dem, och de ska inse att jag är Herren, säger Herren Gud, när jag visar mig helig bland er inför deras ögon.
24 (O) För jag ska hämta er från folken och samla er från alla länder och föra er till ert land. 25 (P) Jag ska stänka rent vatten på er[c] så att ni blir rena. Jag ska rena er från all er orenhet och från alla era avgudar. 26 (Q) Jag ska ge er ett nytt hjärta och låta en ny ande komma in i er. Jag ska ta bort stenhjärtat ur er kropp och ge er ett hjärta av kött. 27 Jag ska låta min Ande komma in i er[d] och göra så att ni vandrar efter mina stadgar och håller mina lagar och följer dem.
28 (R) Så ska ni få bo i det land som jag gav era fäder, och ni ska vara mitt folk och jag ska vara er Gud. 29 (S) Jag ska frälsa er från all er orenhet. Jag ska kalla fram säden och föröka den och inte längre låta er drabbas av svält. 30 (T) Jag ska föröka trädens frukt och markens gröda, för att ni inte mer ska förödmjukas bland folken genom svält.
31 (U) Då ska ni tänka på ert onda levnadssätt och era gärningar som inte var goda, och ni ska avsky er själva på grund av era missgärningar och vidrigheter. 32 Men ni ska veta att det inte är för er skull jag gör detta, säger Herren Gud. Ni ska skämmas och blygas för vad ni har gjort, ni av Israels hus.
33 Så säger Herren Gud: När jag har renat er från alla era missgärningar, då ska jag låta städerna bli bebodda, och ruinerna ska byggas upp. 34 Det ödelagda landet ska åter bli brukat i stället för att ligga som en ödemark inför alla som går förbi. 35 (V) Då ska man säga: Det landet som var ödelagt har nu blivit som Edens lustgård, och städerna som var ödelagda, skövlade och förstörda är nu bebodda och befästa. 36 (W) Då ska folken som är kvar runt omkring er inse att jag, Herren, åter har byggt upp det som var förstört och på nytt planterat det som var ödelagt. Jag, Herren, har talat det, och jag ska göra det.
37 Så säger Herren Gud: Också detta ska jag låta Israels hus be mig om och göra för dem: Jag ska föröka människorna som en fårhjord. 38 Som de heliga fåren, Jerusalems får vid högtiderna, så ska de hjordar av människor vara som ska fylla de ödelagda städerna. Och de ska inse att jag är Herren.”
Hälsning
1 (A) Från Jakob, Guds och Herren Jesu Kristi tjänare. Hälsningar till de tolv stammarna i förskingringen[a].
Glädje i prövningen
2 (B) Räkna det som ren glädje, mina bröder, när ni råkar ut för olika slags prövningar. 3 (C) Ni vet ju att när er tro prövas ger det uthållighet. 4 (D) Och låt uthålligheten leda till fulländad gärning[b], så att ni är fullkomliga och hela, utan brist på något sätt.
5 (E) Om någon av er brister i vishet ska han be till Gud, som ger åt alla villigt och utan att kritisera, och han ska få. 6 (F) Men han ska be i tro, utan att tvivla. Den som tvivlar liknar havets våg som drivs och piskas av vinden. 7 En sådan människa ska inte tänka att hon kan ta emot något från Herren, 8 (G) splittrad som hon är och ostadig på alla sina vägar.
9 En ringa broder ska berömma sig av sin höghet, 10 (H) men en rik av sin ringhet, för han ska vissna bort som en blomma i gräset. 11 (I) Solen går upp med sin brännande hetta så att gräset vissnar, blomman faller av och dess skönhet försvinner. Så ska den rike vissna bort mitt i sin strävan.
12 (J) Salig är den som håller ut i prövningen, för när han har bestått provet ska han få livets krona som Gud har lovat dem som älskar honom. 13 Ingen som blir frestad[c] ska säga: "Det är Gud som frestar mig." Gud frestas inte av det onda och frestar inte heller någon. 14 (K) Var och en som frestas dras och lockas av sitt eget begär. 15 (L) När sedan begäret har blivit havande föder det synd, och när synden är fullmogen föder den död. 16 Bedra inte er själva, mina älskade bröder.
17 (M) Allt det goda vi får och varje fullkomlig gåva är från ovan. Det kommer ner från ljusens Far[d], som inte förändras eller växlar mellan ljus och mörker. 18 (N) I kraft av sin vilja har han fött oss på nytt genom sanningens ord till att vara en förstlingsfrukt[e] bland dem han har skapat.
Lovsång för räddning ur dödsfara
116 [a]Jag älskar Herren,
för han hör min röst,
mitt rop om nåd.
2 Han har vänt sitt öra till mig,
hela mitt liv
ska jag åkalla honom.
3 [b]Dödens band omslöt mig,
dödsrikets ångest grep mig,
jag var i nöd och förtvivlan.
4 Men jag åkallade Herrens namn:
"O, Herre, rädda min själ!"
5 [c]Herren är nådig och rättfärdig,
vår Gud är barmhärtig.
6 Herren bevarar de enkla,
jag var i nöd och han frälste mig.
7 [d]Vänd om till din ro, min själ,
för Herren har varit god mot dig.
8 [e]Du har räddat min själ från döden,
mitt öga från tårar, min fot från fall.
9 Jag ska vandra inför Herren
i de levandes land.
10 [f]Jag tror, därför talar jag,
jag som plågades svårt,
11 [g]jag som sade i min ångest:
"Alla människor sviker[h]."
12 Hur ska jag återgälda Herren
alla hans välgärningar mot mig?
13 Jag vill höja frälsningens bägare
och åkalla Herrens namn,
14 [i]jag vill uppfylla
mina löften till Herren
inför hela hans folk.
15 [j]Dyrbar i Herrens ögon
är hans trognas död.
16 O, Herre, jag är ju din tjänare,
jag är din tjänare,
din tjänarinnas son.
Du har lossat mina band.
17 [k]Åt dig vill jag offra lovets offer
och åkalla Herrens namn,
18 jag vill uppfylla
mina löften till Herren
inför hela hans folk,
19 i gårdarna till Herrens hus,
mitt i dig, Jerusalem.
Halleluja!
23 (A) Håll noga reda på
hur dina får har det,
ha omsorg om dina hjordar.
24 (B) Rikedom varar ju inte för evigt.
Består ens en krona
från släkte till släkte?
25 När nytt gräs syns efter slåttern
och foder samlas in från bergen,
26 då har du lamm som ger kläder
och bockar att köpa åkermark för,
27 då har du getmjölk nog
till föda åt dig och ditt hus
och dina tjänarinnors
uppehälle.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation