The Daily Audio Bible
Today's audio is from the NET. Switch to the NET to read along with the audio.
Herrens anklagelser mot Israel
4 (A) Hör Herrens ord, ni Israels barn,
för Herren går till rätta
med dem som bor i landet,
för det finns ingen sanning
och ingen kärlek
och ingen kunskap om Gud
i landet.
2 (B) De svär och ljuger,
mördar och stjäl och är otrogna.
De brukar våld
och blodsdåd följer på blodsdåd.
3 (C) Därför sörjer landet
och allt som lever där tynar bort,
både markens djur
och himlens fåglar
och havets fiskar försvinner.
4 (D) Ingen ska anklaga eller gå till rätta
med någon annan.
Ditt folk liknar dem som anklagar
en präst.
5 (E) Du ska komma på fall om dagen,
även profeten ska komma på fall
tillsammans med dig om natten.
Också din mor ska jag förgöra.
6 (F) Mitt folk går under
av brist på kunskap.
Eftersom du har förkastat kunskap
ska också jag förkasta dig
från att vara min präst.
Du glömde
din Guds undervisning,
därför ska också jag glömma
dina barn.
7 Ju fler de blev,
desto mer syndade de mot mig.
Jag ska förvandla deras ära[a]
till skam.
8 De lever av mitt folks synd
och längtar efter folkets
missgärning.
9 (G) Därför ska det gå prästen
och folket lika.
Jag ska straffa dem för deras vägar
och ge dem för deras gärningar.
10 (H) De ska äta men inte bli mätta,
begå otukt men inte föröka sig,
för de har slutat
hålla sig till Herren.
11 (I) Otukt och vin, gammalt eller nytt,
tar bort förståndet.
12 (J) Mitt folk frågar sin avgudabild av trä
och hämtar svar från sin stav,
för en otuktsande har vilselett dem
så att de begår otukt
och överger sin Gud.
13 (K) På bergens toppar offrar de,
och på höjderna tänder de rökelse
under ekar, popplar
och terebinter
eftersom skuggan där är skön.
Så begår era döttrar otukt
och era sonhustrur otrohet.
14 (L) Jag kan inte straffa era döttrar
för deras otukt
eller era sonhustrur
för deras otrohet,
för männen går själva iväg
med prostituerade
och offrar med tempelflickor.[b]
Ett folk som inget förstår går under.
15 (M) Om du, Israel, vill begå otukt,
så låt inte Juda dra på sig skuld.
Gå inte till Gilgal,
dra inte upp till Bet-Aven[c]
och svär inte:
”Så sant Herren lever.”
16 Som en envis kviga envisas Israel.
Ska då Herren låta dem beta[d]
som lamm på en stor äng?
17 Efraim är i förbund med avgudar
– låt honom vara!
18 Deras drickande går överstyr[e],
hejdlöst begår de otukt.
Landets sköldar[f] älskar
skamliga ting.
19 (N) Men en stormvind ska gripa dem
med sina vingar,
och de ska få skämmas
med sina offer.
Folket hotas med undergång
5 (O) Hör det här, ni präster!
Lyssna, ni av Israels hus,
och hör på,
ni som hör till kungens hus!
Domen gäller er,
för ni har varit en snara för Mispa
och ett nät utbrett på Tabor.
2 (P) Upprorsmännen har sjunkit djupt
i sitt slaktande,
men jag ska straffa dem alla.
3 (Q) Jag känner Efraim
och Israel är inte dold för mig,
för Efraim har nu blivit otrogna
och Israel är orent.
4 (R) Deras gärningar hindrar dem
från att vända om till sin Gud,
för det bor en otuktsande
i deras bröst
och de känner inte Herren.
5 (S) Israels stolthet vittnar emot honom,
Israel och Efraim kommer på fall
genom sin missgärning.
Också Juda kommer på fall
med dem.
6 (T) Med får och oxar går de
för att söka Herren,
men de finner honom inte.
Han har dragit sig undan
från dem.
7 (U) De har svikit Herren,
för de har fött barn
som inte är hans.
Nu ska nymånadsfesten
förtära dem och deras åkrar.
8 (V) Blås i basun i Gibea,
i trumpet i Rama,
slå larm i Bet-Aven:
Fienden är efter dig, Benjamin!
9 (W) Efraim ska bli ödelagt
på straffets dag.
Bland Israels stammar
kungör jag vad som är sant.
10 (X) Furstarna i Juda har blivit
lika sådana som flyttar gränser.
Över dem ska jag ösa
min vrede som vatten.
11 (Y) Efraim lider förtryck,
krossad av domen,
för han har frivilligt följt
människobud[g].
12 Därför är jag som mal för Efraim
och som röta för Juda hus.
13 (Z) När Efraim såg sin sjukdom
och Juda sitt sår,
gick Efraim till Assur
och sände bud
till den store kungen.
Men han kan inte hela er,
ert sår kommer inte att läkas,
14 (AA) för jag ska vara som ett lejon
mot Efraim,
som ett ungt lejon mot Juda hus.
Jag själv river dem
och går min väg,
jag släpar bort dem
och ingen kan rädda.
15 (AB) Jag går min väg,
jag återvänder till min boning
tills de erkänner sin skuld
och söker mitt ansikte.
I nöden ska de vända sig till mig.
Hälsning
1 (A) Från den gamle[a] till den utvalda frun och hennes barn, som jag i sanning älskar – och inte bara jag, utan alla som har lärt känna sanningen. 2 (B) Vi älskar dem på grund av sanningen, som förblir i oss och ska vara med oss i evighet. 3 (C) Nåd, barmhärtighet och frid vare med oss från Gud Fadern och från Jesus Kristus, Faderns Son, i sanning och kärlek.
Trohet mot Kristi budskap
4 (D) Jag blev mycket glad när jag fann sådana bland dina barn som lever i sanningen, efter det bud som vi har fått från Fadern. 5 (E) Och nu ber jag dig, min fru – det är inget nytt bud jag ger dig, utan det som vi haft från början – låt oss älska varandra. 6 (F) Och detta är kärleken: att vi lever efter hans bud. Detta är det bud ni har hört från början: att ni ska leva i kärleken.
7 (G) Det finns ju många bedragare som har gått ut i världen, de som inte bekänner att Jesus är Kristus som kommit i köttet[b]. Sådan är Bedragaren, Antikrist. 8 (H) Se till att ni inte förlorar det vi har arbetat för[c] utan får full lön. 9 (I) Den som går vidare och inte blir kvar i Kristi lära, han har inte Gud. Den som blir kvar i hans lära, han har både Fadern och Sonen. 10 (J) Om någon kommer till er[d] och inte har med sig denna lära ska ni inte ta emot honom i ert hem[e] eller hälsa honom välkommen. 11 (K) Den som välkomnar en sådan gör sig medskyldig till hans onda gärningar.
Slutord
12 (L) Jag har mycket att säga er, men jag vill inte göra det med papper och bläck. Jag hoppas i stället kunna komma till er och tala med er ansikte mot ansikte, så att vår glädje blir fullkomlig. 13 Din utvalda systers barn[f] hälsar till dig.
Herren beskyddar sitt folk
125 [a]En pilgrimssång.
De som förtröstar på Herren
är som Sions berg.
Det rubbas inte,
det står fast för evigt.
2 [b]Jerusalem omges av berg,
och Herren omger sitt folk
från nu och till evig tid.
3 [c]Ondskans spira[d] ska inte vila
över de rättfärdigas arvslott,
för att de rättfärdiga
inte ska sträcka sina händer
efter orätt.
4 Herre, gör gott mot de goda,
mot dem som har ärliga hjärtan!
5 [e]Men dem som viker av
på krokiga vägar
ska Herren föra bort
tillsammans med förbrytare.
Frid över Israel!
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation