Previous Prev Day Next DayNext

The Daily Audio Bible

This reading plan is provided by Brian Hardin from Daily Audio Bible.
Duration: 731 days

Today's audio is from the NIV. Switch to the NIV to read along with the audio.

Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Version
Haggai 1-2

Befallning att bygga Herrens hus

(A) I kung Darejaveshs andra regeringsår, i sjätte månaden på första dagen[a] i månaden, kom Herrens ord genom profeten Haggai till Serubbabel[b], Shealtiels son, ståthållare i Juda, och till översteprästen Josua[c], Josadaks son. Han sade:

Så säger Herren Sebaot: Detta folk säger: ”Tiden har inte kommit än, tiden att bygga upp Herrens hus.” Och Herrens ord kom genom profeten Haggai. Han sade:

(B) Är det då tid för er
    att själva bo i panelklädda hus
        medan detta hus[d] ligger i ruiner?
Så säger nu Herren Sebaot:
        Lägg märke till hur det går för er.
(C) Ni sår mycket men skördar litet.
        Ni äter men blir inte mätta.
    Ni dricker men blir inte glada.
        Ni klär er men blir inte varma.
    Den som får lön har hål i börsen.
Så säger Herren Sebaot:
        Lägg märke till hur det går för er.

(D) Gå upp till bergen,
    hämta virke och bygg upp mitt hus,
        så ska jag glädja mig över det
            och visa min härlighet,
        säger Herren.
Ni väntade er mycket,
        men se, det blev lite.
    Och när ni förde hem det
        blåste jag bort det.
    Varför? säger Herren Sebaot.
        För att mitt hus ligger i ruiner,
    medan ni alla har brått
        med era egna hus.

10 (E) Därför har himlen över er
        hållit tillbaka sin dagg
    och jorden har hållit tillbaka
        sin gröda.
11 (F) Jag har kallat fram torka
        över landet och över bergen,
    över säden, vinet och oljan,
        över det som jorden ger,
    över människor och djur
        och över era händers arbete.

Folket lyder Herrens befallning

12 Serubbabel, Shealtiels son, översteprästen Josua, Josadaks son, och alla de som var kvar av folket lyssnade till Herren sin Guds röst och till profeten Haggais ord, eftersom Herren deras Gud hade sänt honom. Och folket fruktade Herren.

13 (G) Då sade Haggai, Herrens sändebud, genom ett budskap från Herren till folket: ”Jag är med er, säger Herren.” 14 Och Herren väckte en iver hos Serubbabel, Shealtiels son, ståthållare i Juda, hos översteprästen Josua, Josadaks son, och hos alla dem som var kvar av folket så att de började arbeta på Herren Sebaots, sin Guds, hus.

Detta hände på tjugofjärde dagen i sjätte månaden[e] av kung Darejaveshs andra regeringsår.

Det nya templets härlighet

I sjunde månaden, på tjugoförsta dagen i månaden[f], kom Herrens ord genom profeten Haggai. Han sade: Säg till Serubbabel, Shealtiels son, ståthållare i Juda, och till översteprästen Josua, Josadaks son, och till dem som är kvar av folket:

(H) Vilka är kvar bland er
    som har sett detta hus
        i dess forna härlighet?[g]
    Hur tycker ni att det ser ut nu?
        Är det inte som ingenting
            i era ögon?
(I) Men var nu frimodig, Serubbabel,
        säger Herren,
    var frimodig, du överstepräst Josua,
        Josadaks son,
    var frimodiga,
        alla ni människor i landet,
            säger Herren.
    Arbeta, för jag är med er,
        säger Herren Sebaot.
(J) Det löftet gav jag er
        när ni drog ut ur Egypten,
    och min Ande är mitt ibland er.
        Var inte rädda!

(K) Så säger Herren Sebaot:
        Inom kort ska jag än en gång
    skaka himlen och jorden,
        havet och det torra.[h]
(L) Jag ska skaka om alla hednafolk,
    och alla folkens skatter[i]
        ska komma hit.
    Och jag ska fylla detta hus
        med härlighet,
            säger Herren Sebaot.
Mitt är silvret och mitt är guldet,
        säger Herren Sebaot.
10 (M) Den kommande härligheten
        hos detta hus
    ska bli större än den förra,
        säger Herren Sebaot,
    och på denna plats
        ska jag ge frid,
            säger Herren Sebaot.

Ny välsignelse

11 På tjugofjärde dagen i nionde månaden av Darejaveshs andra regeringsår[j] kom Herrens ord till profeten Haggai. Han sade:

12 Så säger Herren Sebaot: Fråga prästerna vad lagen säger: 13 ”Om någon bär heligt kött i sin mantelflik och med fliken rör vid bröd, kokt mat, vin, olja eller annan mat, blir det då heligt?” Prästerna svarade: ”Nej.” 14 (N) Sedan frågade Haggai: ”Om en som blivit oren genom en död rör vid något av allt detta, blir det då orent?”[k] Prästerna svarade: ”Ja, det blir orent.” 15 Då sade Haggai:

Så är det med detta folk,
    så är det med detta hednafolk
        inför mig, säger Herren,
    och så är det med allt
        som deras händer gör:
            Det de offrar där är orent.

16 Lägg nu märke till det som sker,
        från i dag och framåt!
    Innan det lades sten på sten
        till Herrens tempel,
            hur var det då?
17 Kom man till en sädeshög
    som skulle ge tjugo mått
        gav den bara tio,
    kom man till vinpressen
        för att ösa femtio kärl
            gav den bara tjugo.
18 (O) Jag slog er med sot och rost[l]
        och alla era händers verk
            med hagel,
    och ändå vände ni er inte till mig,
        säger Herren.

19 (P) Lägg märke till det som sker
        från i dag och framåt,
    från den tjugofjärde dagen
        i nionde månaden,
    från dagen då grunden lades
        till Herrens tempel.
20 Finns det någon säd kvar
        i kornboden?
    Varken vinstocken, fikonträdet,
        granatträdet eller olivträdet
            har burit någon frukt än.
    Men från denna dag
        ska jag välsigna.”

Serubbabel – Herrens signetring

21 Herrens ord kom för andra gången till Haggai, på tjugofjärde dagen i samma månad. Han sade: 22 Säg till Serubbabel, Juda ståthållare:

Jag ska skaka himlen
    och jorden.
23 Jag ska störta kungatroner
    och göra hednarikenas makt
        om intet.
    Jag ska välta vagnar
        och deras förare,
    och hästar och deras ryttare
        ska falla,
    den ene för den andres svärd.

24 (Q) På den dagen, säger Herren Sebaot, ska jag ta dig, min tjänare Serubbabel, Shealtiels son, säger Herren, och göra dig till en signetring.[m] För jag har utvalt dig, säger Herren Sebaot.

Uppenbarelseboken 11

De två vittnena

11 (A) Jag fick en mätstång som liknade en stav, och man sade: "Stå upp och mät Guds tempel och altaret och dem som tillber där inne.[a] (B) Men lämna templets yttergård och mät den inte, för den är given åt hedningarna och de ska trampa den heliga staden under sina fötter i fyrtiotvå månader.[b] (C) Och jag ska låta mina två vittnen profetera under ettusen tvåhundrasextio dagar, klädda i säcktyg."

(D) Dessa är de två olivträden och de två ljusstakarna[c] som står inför jordens Herre. (E) Om någon vill skada dem, kommer eld ur deras mun och förtär deras fiender. Ja, om någon vill skada dem måste han dödas på det sättet. (F) De har makt att stänga himlen så att inget regn faller under de dagar de profeterar, och de har makt att förvandla vattnen till blod och att slå jorden med alla slags plågor så ofta de vill.

(G) Och när de har fullgjort sitt vittnesbörd, ska vilddjuret som kommer upp ur avgrunden strida mot dem och besegra dem och döda dem. (H) Deras lik ska bli liggande på gatan i den stora stad som andligt talat kallas Sodom och Egypten och där även deras Herre blev korsfäst. Människor av olika folk och stammar och språk och länder ser deras döda kroppar i tre och en halv dagar, och de tillåter inte att kropparna läggs i någon grav. 10 (I) Och jordens invånare gläder sig över dem och jublar och skickar gåvor till varandra, eftersom de båda profeterna hade plågat dem som bor på jorden.

11 (J) Men efter de tre och en halv dagarna kom livsande från Gud in i dem, och de stod upp på sina fötter igen, och de som såg dem blev skräckslagna. 12 (K) Och de hörde en stark röst från himlen som sade till dem: "Kom hit upp!" Och de steg upp till himlen i ett moln, och deras fiender såg dem. 13 (L) I samma stund blev det en stor jordbävning, och en tiondel av staden störtade samman. Sju tusen människor dödades vid jordbävningen, och resten greps av skräck och gav ära åt himlens Gud.

14 (M) Det andra veropet är över. Se, det tredje kommer snart.

Den sjunde basunen

15 (N) Och den sjunde ängeln blåste i sin basun. Då hördes starka röster i himlen:

"Väldet över världen
    tillhör nu vår Herre
        och hans Smorde,
    och han ska vara kung
        i evigheters evighet."

16 (O) Och de tjugofyra äldste som satt på sina troner inför Gud föll ner på sina ansikten och tillbad Gud 17 (P) och sade:

"Vi tackar dig,
    Herre Gud Allsmäktig,
        du som är och som var,
    för att du har tagit makten,
        din stora makt,
    och nu är kung.
18 (Q) Folken vredgades,
        och din vrede har kommit,
    tiden när de döda ska dömas
        och du ska löna
    dina tjänare profeterna
        och de heliga
    och dem som vördar ditt namn,
        små och stora,
    och fördärva dem
        som fördärvar jorden."

19 (R) Och Guds tempel i himlen öppnades, och hans förbundsark blev synlig i hans tempel, och det kom blixtar, dån, åska, jordbävning och stora hagel.

Psaltaren 139

Herren känner mig

139 [a]För körledaren. En psalm av David.

Herre, du rannsakar mig
    och känner mig.
[b]Om jag sitter eller står vet du det,
    du förstår mina tankar fjärran ifrån.
[c]Om jag går eller ligger ser du det,
    med alla mina vägar
        är du förtrogen.
Innan ordet är på min tunga
    vet du, Herre, allt om det.
Du omsluter mig på alla sidor
    och håller mig i din hand.
Den kunskapen är för underbar
        för mig,
    den är så hög att jag inte kan
        fatta den.

[d]Vart kan jag gå för din Ande,
    vart kan jag fly för ditt ansikte?
[e]Stiger jag upp till himlen
        är du där,
    bäddar jag åt mig i dödsriket
        är du där.
Tar jag morgonrodnadens vingar,
    gör jag mig en boning
        ytterst i havet,
10 ska också där din hand leda mig
    och din högra hand hålla mig.
11 Säger jag:
    "Låt mörker täcka mig
        och ljuset bli natt omkring mig",
12 [f]så är inte mörkret mörkt för dig.
    Natten lyser som dagen,
        mörkret är som ljuset.

13 [g]Du har skapat mina njurar[h],
    du vävde mig i moderlivet.
14 [i]Jag tackar dig för att
        jag är så underbart skapad.
    Underbara är dina verk,
        min själ vet det så väl[j].
15 Benen i min kropp
        var inte osynliga för dig
    när jag formades i det fördolda,
        när jag bildades i jordens djup.
16 [k]Dina ögon såg mig
        när jag bara var ett foster.
    Alla mina dagar blev skrivna
        i din bok,
    formade innan någon av dem
        hade kommit.

17 [l]Hur ofattbara[m] är inte dina tankar
        för mig, Gud,
    hur väldig är inte
        deras mångfald!
18 Räknar jag dem
        är de fler än sandkornen.
    När jag vaknar är jag kvar hos dig.

19 Gud, om du bara ville döda
        de gudlösa!
    Bort från mig, ni blodtörstiga!
20 De talar om dig med svek i sinnet,
    de har fört dina städer i fördärvet[n].
21 [o]Skulle jag inte hata dem
        som hatar dig, Herre,
    och avsky dem
        som gör uppror mot dig?
22 Jag hatar dem med starkaste hat,
    mina fiender har de blivit.

23 [p]Rannsaka mig, Gud,
        och känn mitt hjärta,
    pröva mig och känn mina tankar.
24 [q]Se om jag är på en olycksväg,
    och led mig på den eviga vägen.

Ordspråksboken 30:15-16

15 Blodigeln har två döttrar:
        ”Ge” och ”Ge”.
    Det finns tre som inte kan mättas,
        fyra som aldrig säger: ”Nog!”:
16 (A) dödsriket,
        ett ofruktsamt moderliv,
    jorden som aldrig
        blir mätt på vatten
    och elden som aldrig säger:
        ”Nog!”.

Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)

Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation