The Daily Audio Bible

Israel och Juda som förlorade får

10 Be Herren om regn när våren kommer. Han har makt över stormen och regnet och ska ge er vad ni behöver. Alla fält ska bli saftiga betesmarker.

² Det är dåraktigt att be avgudar om något sådant! Spåmännens förutsägelser är bara lögn. Vad är det för glädje med löften som aldrig slår in? Juda och Israel har förts vilse och vandrar omkring utan herde. Alla anfaller dem, därför att de inte har någon som beskyddar dem.

³ Jag är rasande på era 'herdar och ledare' och jag ska straffa dem! Herren, härskarornas Gud, har kommit för att hjälpa sitt folk Juda. Jag ska göra dem starka och stolta som en stridshäst.

⁴ Från dem ska hörnstenen komma, pelaren som allt hopp hänger på, bågen som vinner slaget och härskaren som råder över hela jorden.

⁵ De ska bli väldiga krigare inför Herren där de går fram. Herren är med dem i striden, och deras fiender är dömda till undergång.

⁶ Jag ska ge styrka åt Juda, och jag ska rädda Israel. Jag ska återupprätta dem därför att jag älskar dem. Det ska bli som om jag aldrig hade förkastat dem, för jag, Herren, ska höra deras rop.

⁷ De ska bli mäktiga soldater. De ska glädja sig som av vin. Deras barn ska också se Herrens barmhärtighet och vara glada. Alla ska glädja sig i Herren.

⁸ När jag som deras herde lockar på dem ska de komma springande, för jag har köpt tillbaka dem. De ska bli lika många som förr en gång.

⁹ Fastän jag har sått ut dem som säd bland många länder, ska de ändå komma ihåg mig och vända tillbaka till sin Gud. Med alla sina barn ska de komma hem igen till Israel.

¹⁰ Jag ska föra dem tillbaka från Egypten och Assyrien och låta dem slå sig ner i Israel, i Gilead och Libanon. Det ska knappast finnas utrymme för dem alla!

¹¹ De ska kunna vandra tryggt genom svårigheterna, för vågorna ska hållas tillbaka. Nilen ska torka ut, och det ska vara slut på Assyriens och Egyptens makt över mitt folk.

¹² Herren säger: Jag ska göra mitt folk starkt! De ska gå vart de vill, och de ska stå under mitt beskydd.

11 Var beredd att ta emot din dom, Libanon. Eld ska bränna upp dina skogar.

² Gråt, ni cypresser, för alla stora och ståtliga cedrar har fallit. Jämra er, ni Basans ekar, när ni ser täta skogar huggas ner.

³ Hör hur Israels ledare klagar, därför att deras rikedom är borta. Furstarna ryter som lejon över att deras land ligger skövlat.

De två herdarna

⁴ Då sa Herren, min Gud, till mig: Gå och ta tjänst som herde för en hjord med slaktfår.

⁵ Det ska vara en bild av hur mitt folk har blivit utnyttjat av andra. Den som köper och slaktar dem blir inte straffad. Den som säljer dem tackar Gud för den förtjänst han gör på dem. Inte ens deras herdar gör livet lättare för dem.

⁶ Jag ska inte låta någon av mitt folk komma undan, säger Herren. De ska hamna i klorna på sina egna onda ledare, och bli dödade av dem. De ska förvandla landet till en vildmark, och jag ska inte på något sätt hindra dem.

⁷ Jag skaffade mig två herdestavar. Den ena kallade jag Nåd och den andra Enhet, och jag tog hand om hjorden som jag hade blivit tillsagd.

⁸ Efter en månad hade jag blivit av med de tre onda herdarna. Men jag förlorade tålamodet med fåren och de i sin tur hatade mig.

⁹ Nu vill jag inte längre vara er herde, sa jag till dem. Gå under om ni vill, jag bryr mig inte om er. Fortsätt bara och fördärva er själva!

¹⁰ Sedan tog jag den stav som jag kallade Nåd och bröt av den, för att därmed visa att jag hade brutit förbundet med alla länder.

¹¹ Detta blev alltså slutet på överenskommelsen. Några få förstod vad detta betydde och att Gud ville säga dem något.

¹² Jag sa därför till ledarna: Om ni vill kan ni ge mig i lön vad ni anser att jag har förtjänat. Men gör det bara om ni vill.Då räknade de upp trettio silvermynt som lön åt mig.

¹³ Ta dem och ge dem till krukmakaren, sa Herren till mig. Detta visar hur lite de uppskattar dig!Jag tog alltså de trettio silvermynten och kastade dem i tempelkassan åt krukmakaren.

¹⁴ Sedan bröt jag sönder den andra staven, Enhet, för att visa att banden mellan Juda och Israel var brutna.

¹⁵ Herren sa sedan till mig att än en gång gå och skaffa mig arbete som herde. Den här gången skulle jag uppträda som en ansvarslös och dålig herde.

¹⁶ Det ska vara en bild av hur jag ska låta den här nationen få en herde som inte alls frågar efter dem som håller på att dö, inte söker efter dem som kommit bort, inte sköter om de skadade, inte ger de friska fåren bete och inte bär de lamm som inte kan gå själva, sa Herren till mig. I stället ska han äta köttet av de feta och till och med riva sönder klövarna på dem för att komma åt allt ätbart.

¹⁷ Ve en sådan värdelös herde som inte bryr sig om hjorden! Guds svärd ska hugga av hans arm och genomborra hans högra öga. Han ska bli försvarslös och tappa förståndet.

Babylons fall

18 Efter allt detta såg jag en ängel som kom ner från himlen med stor makt, och jorden lystes upp av hans härlighet.

² Han ropade: Det stora Babylon har fallit. Hon har blivit en plats för onda andar, och ett tillhåll för demoner,

³ för alla länder har berusat sig på hennes lockelser. Jordens härskare har legat med henne, och affärsmän i hela världen har blivit rika på hennes lyx och lösaktiga levnadssätt.

⁴ Sedan hörde jag en annan röst, som ropade från himlen: Gå bort från henne, mitt folk, synda inte tillsammans med henne, för då kommer ni också att straffas tillsammans med henne.

⁵ Hennes synder når nämligen ända upp till himlen, och Gud har inte glömt bort hennes brott.

⁶ Behandla henne som hon har behandlat er, och straffa henne dubbelt för alla hennes onda handlingar. Hon gav er andra en bitter dryck att dricka, ge nu dubbelt så mycket åt henne.

⁷ Hon har levt i lyx och överflöd, så låt henne nu få känna plåga och sorg. Hon säger till sig själv: 'Jag sitter som drottning på min tron. Jag är ingen hjälplös änka. Jag kommer inte att uppleva någon sorg.'

⁸ Men på en enda dag ska hunger, sorg och död komma över henne, och hon ska brännas upp i eld, för Herren som dömer henne är mäktig.

⁹ Och världens ledare, som deltog i hennes omoraliska handlingar och njöt av hennes tjänster, ska jämra sig och klaga när de ser röken som stiger upp från hennes förkolnade rester.

¹⁰ De kommer att stå på långt avstånd och ropa: 'Ack, Babylon, den stora staden! I ett enda ögonblick kom domen över dig.'

¹¹ Jordens affärsmän kommer att sörja och gråta, för det finns ingen kvar som kan köpa deras varor

¹² av guld och silver och dyrbara stenar, pärlor, finaste linne, siden och scharlakan, olika sorters ädelträ och elfenbensvaror, dyrbara träsniderier, koppar, järn och marmor,

¹³ kryddor, parfymer och rökelse, olja och vin, olivolja och fint mjöl, vete, boskap, får, hästar, vagnar och slavar, ja, till och med människors liv.

¹⁴ 'Allt det vackra du längtade efter har gått förlorat

¹⁵ Och så ska affärsmännen, som har blivit rika genom att sälja detta till henne, stå där på avstånd och gråta och ropa:

¹⁶ 'Ack, den stora staden som var så vacker, klädd i finaste purpur och scharlakansrött linne, smyckad med guld och dyrbara stenar och pärlor.

¹⁷ I ett enda ögonblick blev all rikedom förstörd!'Och alla skeppsredare och kaptener och styrmän på handelsfartygen och deras besättningar ska stå på långt avstånd,

¹⁸ och de ska gråta när de ser röken stiga upp och säga: 'Var i världen fanns det en stad som denna?'

¹⁹ Och de ska klaga och klä sig i svart och säga: 'Stackars stad, du som gjorde oss alla rika med dina enorma tillgångar. Nu har allt försvunnit på bara en enda timme...'

²⁰ Men du, himmel, gläd dig över hennes öde! Och ni, Guds barn och profeter och apostlar, gläd er, för äntligen har Gud dömt henne för vad hon gjort mot er.

²¹ Sedan lyfte en väldig ängel upp en sten, stor som en kvarnsten, och kastade den i havet och ropade: Babylon, den stora staden, ska kastas bort och försvinna i evighet på samma sätt som jag har kastat bort den här stenen.

²² Aldrig mer kommer ljudet av musik att höras från dig. Harpor, flöjter och trumpeter har tystnat. Inga hantverkare av något slag kommer att finnas där. Och ingen ska längre mala någon säd.

²³ Dina nätter ska bli kolsvarta, man kommer inte längre att kunna se en enda lampa i dina fönster. Inte heller kommer glada bröllopsklockor, eller lyckliga röster från brud och brudgum att höras. Dina köpmän var välkända i hela världen, och du lurade alla länder med dina trollkonster.

²⁴ Och du är skyldig till att profeter och helgon blivit dödade, ja, till blodet av alla dem som blivit mördade här på jorden.

Gud skyddar de svaga

146 Lova Herren! Ja, prisa honom innerligt!

² Jag tänker sjunga hans lov så länge jag lever, ja, ända till mitt sista andetag.

³ Lita inte på människor som har makt och inflytande.

⁴ De är också människor som kommer att dö, och de kommer inte att kunna hjälpa någon. På ett ögonblick faller allt som de planerat till marken.

⁵ Men lycklig är den människa som väntar på hjälp från vår stamfar Jakobs Gud. Hon hoppas på Herren, sin Gud.

⁶ Han är den Gud som skapade himlen och jorden, haven och allt som finns i dem. Han håller varje löfte,

⁷ ger de fattiga och förtryckta rättvisa och ger mat till de hungriga. Han befriar fångarna

⁸ och öppnar de blindas ögon. Han lyfter av bördorna på dem som dignar under deras tyngd. Han älskar de människor som visar honom trohet.

⁹ Han skyddar främlingar som bor i landet. Han har omsorg om föräldralösa och änkor, men de ogudaktigas planer krossar han.

¹⁰ Herren ska regera för evigt. Jerusalem, din Gud är kung från släkte till släkte! Halleluja! Lova Herren!

³³ På samma sätt som man kärnar smör av grädde och ett slag på näsan orsakar näsblod, så orsakar vrede gräl.