Varje våning med sina sidorum blev bredare ju högre upp den låg kring byggnaden. Det var alltså en sidobyggnad runt templet ända upp, allt bredare inåt ju högre upp den låg. En trappa ledde upp från den nedersta våningen till den översta genom den mellersta.
Härigenom blevo sidokamrarna, där de lågo kring huset, bredare alltefter som de lågo högre upp. Ty husets kringbyggnad sträckte sig med övervåning ovanpå övervåning runt omkring huset. Därför växte bredden inåt, alltefter som våningen låg högre upp. Och från den nedersta våningen steg man så upp i den översta genom den mellersta.
På så sätt blev sidokamrarna bredare ju högre de låg kring byggnaden. Ty templets kringbyggnad sträckte sig med övervåning ovanpå övervåning runt omkring byggnaden. Därför växte bredden inåt, allteftersom våningen låg högre upp. Från den nedersta våningen steg man upp i den översta genom den mellersta.
På så sätt blev sidokamrarna bredare ju högre de låg kring byggnaden. För templets kringbyggnad sträckte sig med övervåning ovanpå övervåning runt omkring byggnaden. Därför växte bredden inåt, allteftersom våningen låg högre upp. Från den nedersta våningen steg man upp i den översta genom den mellersta.
Varje våning var bredare än den som låg under, på grund av att tempelväggen smalnade allteftersom den blev högre. En trappa vid sidan av templet ledde upp från den ena våningen till den andra.