Bible in 90 Days

Föreskrifter om prästvigningen

29 Detta är vad du skall göra med dem för att helga dem till att bli mina präster: Tag en ungtjur och två baggar, felfria djur, ² osyrat bröd och osyrade kakor bakade med olja och osyrade tunnkakor smorda med olja. Av fint vetemjöl skall du baka dem. ³ Du skall lägga dem i samma korg och bära fram dem i korgen som en offergåva när du för fram tjuren och de båda baggarna. ⁴ Sedan skall du föra fram Aron och hans söner till uppenbarelsetältets ingång och tvätta dem med vatten. ⁵ Du skall ta kläderna och sätta på Aron livklädnaden, efodkåpan, själva efoden och bröstskölden och fästa ihop efoden på honom med efodens skärp. ⁶ Du skall sätta turbanen på hans huvud och fästa det heliga diademet på turbanen. ⁷ Och du skall ta smörjelseoljan och hälla på hans huvud och smörja honom. ⁸ Hans söner skall du föra fram och sätta på dem livklädnader. ⁹ Du skall spänna fast bälten på Aron och hans söner och sätta på dem huvor. Och de skall ha rätten till prästämbetet för evigt. På detta sätt skall du viga Aron och hans söner till präster.

¹⁰ Du skall föra fram tjuren till uppenbarelsetältet, och Aron och hans söner skall lägga händerna på tjurens huvud. ¹¹ Sedan skall du slakta tjuren inför Herrens ansikte vid ingången till uppenbarelsetältet. ¹² Du skall ta av tjurens blod och stryka det med fingret på altarets horn. Men allt det övriga blodet skall du hälla ut vid altarets fot. ¹³ Du skall ta allt det fett som omsluter inälvorna, leverfettet och de båda njurarna med det fett som är på dem, och bränna det på altaret. ¹⁴ Men tjurens kött och hud och hans tarminnehåll skall du bränna upp i eld utanför lägret. Det är ett syndoffer.

¹⁵ Du skall ta den ena baggen, och Aron och hans söner skall lägga händerna på baggens huvud. ¹⁶ Sedan skall du slakta den och ta av dess blod och stänka det runt omkring på altaret. ¹⁷ Men själva baggen skall du stycka och tvätta inälvorna och fötterna och lägga dem på styckena och huvudet. ¹⁸ Och du skall bränna hela baggen på altaret. Det är ett brännoffer åt Herren, en ljuvlig doft, ett eldsoffer åt Herren.

¹⁹ Därefter skall du ta den andra baggen, och Aron och hans söner skall lägga händerna på hans huvud. ²⁰ Och du skall slakta baggen och ta litet av blodet och stryka på Arons högra örsnibb, på hans söners högra örsnibb, på tummen på deras högra hand och på stortån på deras högra fot. Men det övriga blodet skall du stänka runt omkring på altaret. ²¹ Och du skall ta något av blodet på altaret och av smörjelseoljan och stänka på Aron och hans kläder och på hans söner och deras kläder. Då blir Aron själv och hans kläder heliga, och även hans söner och deras kläder blir heliga.

²² Och du skall ta fettet på baggen, svansfettet och det fett som omsluter inälvorna, leverfettet och de båda njurarna med det fett som finns på dem och dessutom det högra lårstycket, ty detta är prästvigningsbaggen. ²³ Du skall ta en rund brödkaka, en oljebrödskaka och en tunnkaka ur korgen med de osyrade bröden som står inför Herrens ansikte. ²⁴ Och du skall lägga allt detta i händerna på Aron och hans söner och vifta det som ett viftoffer inför Herren. ²⁵ Sedan skall du ta det ur deras händer och bränna det på altaret, ovanpå brännoffret, till en ljuvlig doft inför Herrens ansikte. Det är ett eldsoffer åt Herren.

²⁶ Du skall ta bringan av Arons prästvigningsbagge och vifta den som ett viftoffer inför Herrens ansikte, och detta skall vara din del. ²⁷ Du skall helga viftoffersbringan och offergärdslåret, det som har viftats och det som har offrats som offergåva, de delar av prästvigningsbaggen som skall tillhöra Aron och hans söner. ²⁸ Aron och hans söner skall få detta av Israels barn som en rättighet för all framtid, ty det är en offergåva. Det skall vara en gåva från Israels barn av deras gemenskapsoffer, deras gåva till Herren.

²⁹ Arons heliga kläder skall hans söner ha efter honom. Klädda i dem skall de bli smorda och vigda till sin tjänst. ³⁰ I sju dagar skall den av Arons söner som blir präst i hans ställe sätta på sig dessa kläder, när han går in i uppenbarelsetältet för att göra tjänst i helgedomen. ³¹ Du skall ta prästvigningsbaggen och koka köttet på en helig plats. ³² Baggens kött och brödet som är i korgen skall Aron och hans söner äta vid ingången till uppenbarelsetältet. ³³ De skall äta det som användes till att bringa försoning när de vigdes till präster och helgades, men ingen främmande får äta av det eftersom det är heligt. ³⁴ Om något av prästvigningsköttet eller brödet blir över till följande morgon skall du bränna upp det i eld. Det får inte ätas, ty det är heligt.

³⁵ I allt skall du göra med Aron och hans söner så som jag har befallt dig. I sju dagar skall deras prästvigning vara. ³⁶ Varje dag skall du offra en tjur som syndoffer till försoning och rena altaret genom att du bringar försoning för det. Och du skall smörja det för att helga det. ³⁷ I sju dagar skall du bringa försoning för altaret och helga det. Altaret blir då högheligt, och var och en som rör vid det blir helig.

Det dagliga offret

³⁸ Detta är vad du skall offra på altaret varje dag för all framtid: två årsgamla lamm. ³⁹ Det ena lammet skall du offra på morgonen och det andra i skymningen. ⁴⁰ Till det första lammet skall du offra en tiondels efa fint mjöl, begjutet med en fjärdedels hin olja av stötta oliver och som drickoffer en fjärdedels hin vin. ⁴¹ Det andra lammet skall du offra i skymningen. Med likadant matoffer och drickoffer som på morgonen skall du offra det till en ljuvlig doft, ett eldsoffer åt Herren.

⁴² Från släkte till släkte skall detta vara ert dagliga brännoffer inför Herrens ansikte vid ingången till uppenbarelsetältet. Där skall jag uppenbara mig för er och tala med dig. ⁴³ Där skall jag uppenbara mig för Israels barn och den platsen skall bli helgad genom min härlighet. ⁴⁴ Jag skall helga uppenbarelsetältet och altaret, och Aron och hans söner skall jag helga till präster åt mig. ⁴⁵ Jag skall bo mitt ibland Israels barn och vara deras Gud. ⁴⁶ Och de skall inse att jag är Herren, deras Gud, som förde dem ut ur Egyptens land för att bo mitt ibland dem. Jag är Herren, deras Gud.

Rökelsealtaret

30 Du skall göra ett altare att tända rökelse på. Av akacieträ skall du göra det. ² Det skall vara fyrkantigt, en aln långt och en aln brett, och två alnar högt. Hornen skall göras i ett stycke med altaret. ³ Du skall överdra det med rent guld, både ovansidan och väggarna runt omkring, likaså hornen. Du skall också göra en kant av guld runt altaret. ⁴ Två ringar av guld skall du göra till det och sätta dem under kanten på två sidor. På två motsatta sidostycken skall du sätta dem som hållare för stänger, så att man kan bära altaret med dem. ⁵ Stängerna skall du göra av akacieträ och överdra dem med guld. ⁶ Du skall ställa altaret framför förlåten som hänger framför vittnesbördets ark. Det skall stå framför nådastolen som är ovanpå vittnesbördet, där jag skall uppenbara mig för dig.

⁷ Aron skall tända väldoftande rökelse på altaret. Varje morgon när han gör i ordning lamporna skall han tända rökelse. ⁸ Aron skall också tända rökelse när han sätter upp lamporna i skymningen. Detta skall vara det dagliga rökelseoffret inför Herrens ansikte från släkte till släkte. ⁹ Ni skall inte låta någon främmande rökelse komma på det och inte heller brännoffer eller matoffer och ni skall inte utgjuta något drickoffer på det. ¹⁰ En gång om året skall Aron bringa försoning för altarets horn. Med blod från försoningssyndoffret skall han en gång om året bringa försoning för det, släkte efter släkte. Det är högheligt för Herren.

Lösepenningen

¹¹ Herren sade till Mose: ¹² När du räknar antalet av Israels barn som skall mönstras, skall var och en vid mönstringen ge åt Herren en lösepenning för sitt liv, för att ingen straffdom skall drabba dem vid mönstringen. ¹³ Var och en som tas upp bland de mönstrade skall ge en halv sikel efter helgedomssikelns vikt, sikeln räknad till tjugo gera, en halv sikel som offergåva åt Herren. ¹⁴ Var och en som tas upp bland de mönstrade, den som är tjugo år gammal eller mer, skall ge detta som en offergåva åt Herren. ¹⁵ Den rike skall inte ge mer och den fattige inte mindre än en halv sikel, när ni ger offergåvan åt Herren som lösen för ert liv. ¹⁶ Du skall ta emot lösensumman från Israels barn och ge den till arbetet vid uppenbarelsetältet. Detta skall vara för Israels barn som en påminnelse inför Herrens ansikte för att lösen skall betalas för er.

Kopparkaret

¹⁷ Herren sade till Mose: ¹⁸ Du skall göra ett kar av koppar med en fotställning av koppar att användas till tvättning och du skall ställa det mellan uppenbarelsetältet och altaret och hälla vatten i det. ¹⁹ Aron och hans söner skall tvätta sina händer och fötter med vatten från det. ²⁰ När de går in i uppenbarelsetältet skall de tvätta sig med vatten för att de inte skall dö, så även när de träder fram till altaret för att göra tjänst genom att tända eldsoffer åt Herren. ²¹ De skall tvätta sina händer och fötter för att inte dö. Detta skall vara en evig stadga för dem, för Aron själv och hans efterkommande från släkte till släkte.

Smörjelseoljan

²² Herren sade vidare till Mose: ²³ Tag kryddor av bästa slag: femhundra siklar flytande myrra, hälften så mycket doftande kanel, alltså tvåhundrafemtio siklar, tvåhundrafemtio siklar doftande kalmus, ²⁴ femhundra siklar kassia efter helgedomssikelns vikt och en hin olivolja. ²⁵ Av detta skall du göra en helig smörjelseolja, en doftande blandning, en konstmässigt beredd salva. Det skall vara en helig smörjelseolja. ²⁶ Med denna olja skall du smörja uppenbarelsetältet, vittnesbördets ark, ²⁷ bordet med alla dess tillbehör, ljusstaken med dess tillbehör, rökelsealtaret, ²⁸ brännoffersaltaret med alla dess tillbehör och slutligen karet med dess fotställning. ²⁹ Du skall helga dessa föremål så att de blir högheliga. Och var och en som rör vid dem blir helig.

³⁰ Aron och hans söner skall du smörja och helga till präster åt mig. ³¹ Du skall säga till Israels barn: Detta skall vara min heliga smörjelseolja från släkte till släkte. ³² Smörj inte någon annan människas kropp med den och gör inte heller någon annan smörjelseolja med denna sammansättning. Helig är den, och helig skall den vara för er. ³³ Den som gör en sådan blandning och använder något av den på en obehörig skall utrotas ur sitt folk.

Rökelsen

³⁴ Herren sade till Mose: Tag väldoftande kryddor, stakte, sjönagel och galban, och dessutom rent rökelseharts, lika mycket av varje slag, ³⁵ och gör rökelse av dem, en konstmässigt beredd blandning, saltad, ren och helig. ³⁶ En del av den skall du stöta till pulver och lägga framför vittnesbördet i uppenbarelsetältet, där jag skall uppenbara mig för dig. Höghelig skall den vara för er. ³⁷ Den rökelse ni gör med denna sammansättning får ni inte göra åt er själva. Den skall vara helig för dig inför Herren. ³⁸ Den som gör en sådan för att njuta av doften skall utrotas ur sitt folk.

Konsthantverkarna Besalel och Oholiab

31 Herren sade till Mose: ² Se, jag har kallat Besalel, son till Uri, son till Hur av Juda stam. ³ Jag har fyllt honom med Guds Ande, med vishet och förstånd, med kunskap och med skicklighet i allt slags hantverk, ⁴ så att han kan tänka ut konstfulla arbeten och utföra dem i guld, silver och koppar, ⁵ slipa stenar för infattning och snida i trä, ja, utföra alla slags arbeten.

⁶ Och se, jag har gett honom Oholiab, Ahisamaks son av Dans stam, till medhjälpare. Åt alla era konstnärligt begåvade män har jag givit vishet i hjärtat att utföra allt som jag har givit dig befallning om: ⁷ uppenbarelsetältet, vittnesbördets ark, nådastolen på den, alla tillbehör för uppenbarelsetältet, ⁸ bordet med dess tillbehör, ljusstaken av rent guld med alla dess tillbehör, rökelsealtaret, ⁹ brännoffersaltaret med alla dess tillbehör, karet med dess fotställning, ¹⁰ de vävda kläderna och prästen Arons heliga kläder, hans söners prästkläder, ¹¹ smörjelseoljan och den väldoftande rökelsen till helgedomen. I allt skall de utföra sitt arbete så som jag har befallt dig.

Sabbaten

¹² Herren sade till Mose: ¹³ Säg till Israels barn: Mina sabbater skall ni hålla, ty de är ett tecken mellan mig och er från släkte till släkte, för att ni skall veta att jag är Herren som helgar er. ¹⁴ Ni skall hålla sabbaten, ty den är helig för er. Den som vanhelgar den skall straffas med döden, ty var och en som på den dagen gör något arbete skall utrotas ur sitt folk. ¹⁵ Sex dagar skall man arbeta, men den sjunde dagen är en sabbat för vila, helgad åt Herren. Var och en som utför något arbete på sabbatsdagen skall straffas med döden. ¹⁶ Israels barn skall hålla sabbaten och fira den släkte efter släkte som ett evigt förbund. ¹⁷ Den är ett evigt tecken mellan mig och Israels barn, ty på sex dagar gjorde Herren himmel och jord, men på sjunde dagen upphörde han med sitt arbete och vilade. ¹⁸ När Gud hade talat färdigt med Mose på Sinai berg, gav han honom vittnesbördets två tavlor, tavlor av sten, skrivna med Guds finger.

Guldkalven

32 När folket såg att det dröjde innan Mose kom ner från berget, samlades de kring Aron och sade till honom: "Kom och gör oss en gud, som skall gå framför oss. För vad som har hänt den där Mose, som förde oss upp ur Egyptens land, det vet vi inte." ² Då sade Aron till dem: "Tag guldringarna som era hustrur, era söner och era döttrar har i öronen och ge dem åt mig." ³ Då tog allt folket av sig guldringarna som de hade i öronen och bar dem till Aron. ⁴ Han tog emot guldet och gjorde av det en gjuten kalv, som han formade med en mejsel. Och de sade: "Detta är din gud, Israel, som har fört dig upp ur Egyptens land." ⁵ När Aron såg detta byggde han ett altare framför den och utropade: "I morgon är det en Herrens högtid." ⁶ Nästa dag steg de upp tidigt och offrade brännoffer och bar fram gemenskapsoffer. Folket slog sig ner för att äta och dricka, och sedan steg de upp för att förlusta sig.

⁷ Då sade Herren till Mose: "Gå dit ner, ty ditt folk som du har fört upp ur Egyptens land drar fördärv över sig. ⁸ De har redan vikit av från den väg som jag befallde dem att gå. De har gjort sig en gjuten kalv som de har tillbett och offrat åt och sagt: Detta är din gud, Israel, som har fört dig upp ur Egyptens land." ⁹ Herren sade ytterligare till Mose: "Jag har sett detta folk, och se, det är ett hårdnackat folk. ¹⁰ Låt mig nu vara, så att min vrede kan brinna mot dem och förtära dem. Dig skall jag göra till ett stort folk."

¹¹ Men Mose bönföll inför Herren, sin Gud, och sade: " Herre, varför skulle din vrede brinna mot ditt folk, som du har fört ut ur Egyptens land med stor kraft och stark hand? ¹² Varför skulle egyptierna få säga: Till deras olycka har han fört ut dem för att döda dem bland bergen och utrota dem från jordens yta? Vänd dig från din glödande vrede och ångra det onda du har i sinnet mot ditt folk. ¹³ Kom ihåg Abraham, Isak och Israel, dina tjänare, som du med ed vid dig själv har lovat: Jag skall göra era efterkommande lika talrika som stjärnorna på himlen, och hela det land som jag har talat om skall jag ge åt era efterkommande. De skall få det till arvedel för evigt." ¹⁴ Då ångrade Herren det onda som han hade hotat att göra mot sitt folk.

¹⁵ Mose vände om och gick ner från berget med vittnesbördets två tavlor i händerna. Det var skrivet på tavlornas båda sidor, både på framsidan och på baksidan. ¹⁶ Tavlorna var Guds verk och skriften var Guds skrift, inristad på tavlorna.

¹⁷ Josua hörde oväsendet när folket skrek, och han sade till Mose: "Det hörs krigsrop i lägret." ¹⁸ Men han svarade:

¹⁹ När sedan Mose kom närmare lägret och fick se kalven och dansen, blev han så upprörd att han kastade ifrån sig tavlorna och slog sönder dem nedanför berget. ²⁰ Och han tog kalven som de hade gjort och brände den i eld och krossade den till stoft. Detta strödde han i vattnet och lät Israels barn dricka det. ²¹ Och Mose sade till Aron: "Vad har folket gjort med dig, eftersom du har förlett dem att begå en så stor synd?" ²² Aron svarade: "Var inte vred, herre! Du vet själv att detta folk är ont. ²³ De sade till mig: Gör oss en gud som kan gå framför oss, för vi vet inte vad som har hänt med den där Mose som förde oss upp ur Egyptens land. ²⁴ Då sade jag till dem: Den som har guld skall ta av sig det. Och de gav det åt mig. Jag kastade det i elden, och ut kom denna kalv."

²⁵ Mose såg att folket var lössläppt eftersom Aron hade släppt greppet om dem, till skadeglädje för deras fiender. ²⁶ Mose ställde sig i porten till lägret och ropade: "Var och en som tillhör Herren skall komma hit till mig." Då samlades alla leviterna kring honom, ²⁷ och han sade till dem: "Så säger Herren, Israels Gud: Var och en skall spänna på sig svärdet, gå igenom lägret, fram och tillbaka, från den ena porten till den andra, och döda var och en sin bror, sin vän eller släkting." ²⁸ Leviterna gjorde som Mose hade sagt och på den dagen föll omkring tretusen män av folket. ²⁹ Och Mose sade: "Eftersom ni nu har stått emot era egna söner och bröder, må ni i dag inviga er till Herrens tjänst. Så skall han i dag ge er sin välsignelse."

³⁰ Nästa dag sade Mose till folket: "Ni har begått en stor synd. Jag skall nu stiga upp till Herren. Kanske jag kan bringa försoning för er synd." ³¹ Mose gick tillbaka till Herren och sade: "O, detta folk har begått en stor synd. De har gjort sig en gud av guld. ³² Men förlåt dem nu deras synd. Om inte, så utplåna mig ur boken som du skriver i." ³³ Men Herren svarade Mose: "Den som har syndat mot mig, honom skall jag utplåna ur min bok. ³⁴ Gå nu och för folket dit jag har sagt dig. Se, min ängel skall gå framför dig. Men när dagen för min straffdom kommer skall jag straffa dem för deras synd."

³⁵ Så straffade Herren folket för att de hade gjort kalven, den som Aron gjorde.

Befallning om uppbrott från Horebs berg

33 Herren sade till Mose: "Bryt upp och drag härifrån, du själv och folket som du har fört upp ur Egypten, till det land som jag med ed lovade åt Abraham, Isak och Jakob, då jag sade: Åt din avkomma skall jag ge det. ² Jag skall sända en ängel framför dig och driva bort kananeerna, amoreerna, hetiterna, perisseerna, hiveerna och jebusiterna ³ och föra dig till ett land som flödar av mjölk och honung. Jag skall inte själv gå upp med dig. Eftersom du är ett hårdnackat folk kunde jag då förgöra dig under vägen." ⁴ När folket hörde detta stränga tal blev de sorgsna och ingen tog på sig sina smycken.

⁵ Och Herren sade till Mose: "Säg till Israels folk: Ni är ett hårdnackat folk. Om jag bara för ett ögonblick gick med dig skulle jag förgöra dig. Men lägg nu av dig dina smycken så skall jag besluta vad jag skall göra med dig." ⁶ Folket tog då av sig smyckena och var utan dem alltifrån vistelsen vid berget Horeb.

Uppenbarelsetältet

⁷ Mose tog tältet och slog upp det utanför lägret, långt ifrån lägret. Han kallade det uppenbarelsetältet. Var och en som ville rådfråga Herren måste gå ut till uppenbarelsetältet utanför lägret. ⁸ Så ofta Mose gick ut till tältet stod allt folket upp. Var och en ställde sig vid ingången till sitt tält och såg efter Mose till dess han hade kommit in i tältet. ⁹ Varje gång Mose kom in i tältet sänkte molnstoden sig och blev stående vid ingången till tältet, och Herren talade med Mose. ¹⁰ När allt folket såg molnstoden stå vid ingången till tältet reste sig alla och bugade sig till marken, var och en vid ingången till sitt tält. ¹¹ Och Herren talade med Mose ansikte mot ansikte, som när en man talar med en annan. Sedan vände Mose tillbaka till lägret. Men hans tjänare Josua, Nuns son, som var en ung man, lämnade inte tältet.

Mose får se Herrens härlighet

¹² Mose sade till Herren: "Se, du säger till mig: För detta folk dit upp! Men du har inte låtit mig veta vem du vill sända med mig fastän du har sagt: Jag känner dig vid namn och du har också funnit nåd för mina ögon. ¹³ Om jag alltså nu har funnit nåd för dina ögon, så låt mig få veta dina vägar och lära känna dig, så att jag må finna nåd för dina ögon. Och tänk på att detta folk är ditt folk." ¹⁴ Herren sade: "Jag skall själv gå med dig och låta dig få ro." ¹⁵ Han svarade: "Om du inte själv vill gå med, skall du inte alls låta oss dra upp härifrån. ¹⁶ Ty hur skulle man kunna veta att jag och ditt folk har funnit nåd för dina ögon, om inte därigenom att du går med oss, så att vi, jag och ditt folk, utmärks framför alla andra folk på jorden?" ¹⁷ Herren svarade Mose: "Det du har begärt skall jag också göra, ty du har funnit nåd för mina ögon och jag känner dig vid namn."

¹⁸ Mose sade: "Låt mig få se din härlighet." ¹⁹ Han svarade: "Jag skall låta all min godhet gå förbi framför dig och jag skall ropa ut namnet ' Herren ' inför dig. Jag skall vara nådig mot den jag vill vara nådig emot, och jag skall förbarma mig över den jag vill förbarma mig över. ²⁰ Men mitt ansikte kan du inte få se, ty ingen människa kan se mig och leva." ²¹ Därefter sade Herren: "Se, här är en plats nära intill mig. Ställ dig där på klippan. ²² När min härlighet går förbi skall jag ställa dig i en klyfta i klippan och jag skall låta min hand vara över dig till dess jag har gått förbi. ²³ Sedan skall jag ta bort min hand, och då skall du få se mig på ryggen. Men mitt ansikte kan ingen se."

De nya stentavlorna

34 Herren sade till Mose: "Hugg ut två stentavlor åt dig, likadana som de förra. På dem skall jag skriva samma ord som stod på de förra tavlorna, som du slog sönder. ² Var redo tidigt i morgon. Du skall då på morgonen stiga upp på Sinai berg och ställa dig på bergets topp för att möta mig där. ³ Ingen får stiga upp tillsammans med dig, och på hela berget får inte heller någon annan visa sig. Får och nötboskap får inte heller gå i bet framför detta berg."

⁴ Mose högg ut två stentavlor, likadana som de förra, och tidigt följande morgon gick han upp på Sinai berg, så som Herren hade befallt honom, och han tog med sig de båda stentavlorna. ⁵ Då steg Herren ner i molnskyn och ställde sig där nära intill honom och ropade ut Herrens namn. ⁶ Och Herren gick förbi honom där han stod och ropade: " Herren! Herren! - en Gud, barmhärtig och nådig, sen till vrede och stor i nåd och sanning, ⁷ som bevarar nåd mot tusenden och förlåter överträdelse, synd och skuld, men som inte låter någon bli ostraffad utan låter straffet för fädernas missgärning drabba barnen och barnbarnen, ja, tredje och fjärde släktledet." ⁸ Då böjde sig Mose hastigt ner mot jorden och tillbad. ⁹ Han sade: "Herre, om jag har funnit nåd för dina ögon, så må Herren gå mitt ibland oss, fastän det är ett hårdnackat folk, och förlåt oss vår synd och skuld och gör oss till din arvedel."

Förbundet förnyas

¹⁰ Herren svarade: "Se, jag sluter ett förbund: Inför hela ditt folk skall jag göra sådana under som inte har gjorts på hela jorden eller hos något folk. Och hela det folk som du är mitt ibland skall se Herrens gärning, ty det som jag gör med dig är förunderligt stort. ¹¹ Rätta dig efter det jag i dag befaller dig. Se, jag skall driva bort amoreerna, kananeerna, hetiterna, perisseerna, hiveerna och jebusiterna för dig. ¹² Tag dig till vara för att sluta förbund med invånarna i det land dit du kommer, så att de inte blir till en snara för dig. ¹³ I stället skall ni bryta ner deras altaren, krossa deras stoder och hugga ner deras aseror. ¹⁴ Du skall inte tillbe någon annan gud, ty Herren heter Nitälskare. En nitälskande Gud är han. ¹⁵ Du skall inte sluta något förbund med invånarna i landet, eftersom de trolöst håller sig till sina gudar och offrar åt dem. När de då inbjuder dig kommer du att äta av deras offer. ¹⁶ Du kommer också att ta deras döttrar till hustrur åt dina söner, och när då deras döttrar trolöst håller sig till sina gudar kommer de också att förleda dina söner att trolöst hålla sig till dem.

¹⁷ Du skall inte göra några gjutna gudar åt dig.

¹⁸ Du skall fira det osyrade brödets högtid. I sju dagar skall du äta osyrat bröd, som jag har befallt dig, på den bestämda tiden i månaden Aviv. Ty det var i månaden Aviv som du drog ut ur Egypten.

¹⁹ Allt som först kommer ut ur moderlivet är mitt, liksom allt förstfött av hankön bland din boskap, det må vara oxe eller får. ²⁰ Men ett förstfött åsneföl skall du lösa ut med ett lamm, och om du inte vill lösa ut det skall du krossa nacken på det. Varje förstfödd bland dina söner skall du lösa ut. Ingen skall träda fram inför mitt ansikte med tomma händer.

²¹ Sex dagar skall du arbeta, men på sjunde dagen skall du vila. Också under plöjningstiden och skördetiden skall du ha vilodag.

²² Du skall fira veckohögtiden när du skördar det första vetet och bärgningshögtiden vid årets slut. ²³ Tre gånger om året skall alla dina män träda fram inför din Herre, Herren, Israels Gud. ²⁴ Ty jag skall driva undan folk för dig och utvidga ditt område. Ingen skall stå efter ditt land, när du tre gånger om året drar upp för att träda fram inför Herrens, din Guds, ansikte.

²⁵ Du skall inte offra blodet av mitt slaktoffer tillsammans med något som är syrat. Påskhögtidens slaktoffer skall inte lämnas kvar över natten till morgonen.

²⁶ Det bästa av din marks förstlingsfrukter skall du föra till Herrens, din Guds, hus.

Du skall inte koka en killing i mjölken från dess mor."

²⁷ Herren sade till Mose: "Skriv upp åt dig dessa ord, ty i enlighet med dessa ord har jag slutit ett förbund med dig och med Israel." ²⁸ Och han blev kvar där hos Herren i fyrtio dagar och fyrtio nätter utan att äta och dricka. Och han skrev på tavlorna förbundets ord, de tio orden.

Strålglansen från Moses ansikte

²⁹ När Mose sedan steg ner från Sinai berg och på vägen ner hade med sig vittnesbördets båda tavlor, visste han inte att hans ansiktes hy strålade, därför att han hade talat med Herren. ³⁰ Aron och alla Israels barn såg Mose, och se, hans ansiktes hy strålade. Och de fruktade för att komma nära honom. ³¹ Men Mose ropade till dem. Då vände Aron och menighetens alla hövdingar tillbaka till honom, och Mose talade till dem. ³² Därefter kom alla Israels barn fram till honom, och han framhöll för dem allt som Herren hade sagt honom på Sinai berg. ³³ När Mose hade talat färdigt till dem hängde han en slöja för ansiktet. ³⁴ Varje gång som Mose trädde fram inför Herrens ansikte för att tala med honom, tog han av sig slöjan till dess han gick ut igen. När han kom ut, talade han till Israels barn det som han fått befallning om. ³⁵ Och Israels barn såg att Moses ansikte strålade, och Mose hängde slöjan över ansiktet igen till dess han gick in för att tala med Herren.

Regler för sabbaten

35 Mose samlade hela Israels menighet och sade till dem: "Detta är vad Herren har befallt er att göra. ² Under sex dagar skall ni utföra ert arbete, men den sjunde dagen skall vara helig för er, en Herrens sabbat för vila. Var och en som utför något arbete på den dagen skall dödas. ³ Ni skall inte göra upp eld på sabbaten, var ni än bor."

Material till tabernaklet

⁴ Mose sade till hela Israels menighet: "Detta är vad Herren har befallt: ⁵ Tag upp bland er en offergåva åt Herren. Var och en som har ett hjärta som är villigt till det skall bära fram denna offergåva åt Herren: guld, silver och koppar, ⁶ mörkblått, purpurrött och karmosinrött garn, fint lingarn och gethår, ⁷ rödfärgade fårskinn, tahasskinn, akacieträ, ⁸ olja till ljusstaken, kryddor till smörjelseoljan och till den väldoftande rökelsen ⁹ samt onyxstenar och infattningsstenar till efoden och bröstskölden.

¹⁰ Alla konstnärligt begåvade män bland er skall komma och tillverka allt det som Herren har befallt: ¹¹ tabernaklet, dess tält och överdraget till det, dess hakar, brädor, tvärstänger, stolpar och fotstycken, ¹² arken med dess stänger, nådastolen och förlåten som skall hänga framför den, ¹³ bordet med dess stänger och alla tillbehör och skådebröden, ¹⁴ ljusstaken med dess tillbehör och lampor, oljan till ljusstaken, ¹⁵ rökelsealtaret med dess stänger, smörjelseoljan och den väldoftande rökelsen, förhänget för ingången till tabernaklet, ¹⁶ brännoffersaltaret med det koppargaller som hör till det, stängerna och alla dess tillbehör, karet med dess fotställning, ¹⁷ omhängena till förgården, dess stolpar och fotstycken, förhänget för porten till förgården, ¹⁸ tabernaklets och förgårdens tältpluggar med deras tältlinor ¹⁹ samt kläderna till tjänsten i helgedomen, prästen Arons heliga kläder och hans söners prästkläder."

Folkets offergåvor

²⁰ Israels hela menighet gick då bort ifrån Mose. ²¹ Sedan kom de tillbaka, var och en som manades till det i sitt hjärta, och var och en som hade en villig ande till detta bar fram en gåva åt Herren till arbetet på uppenbarelsetältet, till tjänsten där och till de heliga kläderna. ²² De kom, både män och kvinnor, och var och en bar med villigt hjärta fram spännen, örhängen, fingerringar och halssmycken, alla slags värdesaker av guld, var och en som kunde offra en gåva av guld åt Herren. ²³ Var och en som ägde mörkblått, purpurrött och karmosinrött garn, fint lingarn och gethår, rödfärgade fårskinn och tahasskinn bar fram det. ²⁴ Alla som kunde ge en gåva av silver eller koppar bar fram sin gåva åt Herren, och var och en som ägde akacieträ för arbetets utförande bar fram det. ²⁵ Alla konstnärligt begåvade kvinnor spann med sina händer mörkblått, purpurrött och karmosinrött garn samt fint lingarn och bar fram vad de spunnit, ²⁶ och alla kvinnor, som manades till det i sitt hjärta och kunde konsten, spann gethår. ²⁷ Hövdingarna bar fram onyxstenar och infattningsstenar för efoden och bröstskölden, ²⁸ kryddor och olja till ljusstaken, till smörjelseoljan och till den väldoftande rökelsen. ²⁹ Och varje man och kvinna av Israels barn som hade ett villigt hjärta att bära fram något till allt det arbete som Herren hade befallt genom Mose att man skulle göra, bar fram sin frivilliga gåva åt Herren.

Besalel och Oholiab

³⁰ Mose sade till Israels barn: "Se, Herren har kallat Besalel, son till Uri, son till Hur av Juda stam, ³¹ och han har fyllt honom med Guds Ande, med vishet, förstånd och kunskap och med skicklighet i allt slags hantverk, ³² så att han kan tänka ut konstfulla arbeten och utföra dem i guld, silver och koppar, ³³ slipa stenar för infattning och snida i trä, ja, utföra alla slags konstfulla arbeten. ³⁴ Åt honom och åt Oholiab, Ahisamaks son av Dans stam, har han också givit förmågan att undervisa andra. ³⁵ Han har fyllt deras hjärtan med vishet att utföra alla slags snideriarbeten och konstvävnader och brokiga vävnader av mörkblått, purpurrött och karmosinrött garn samt fint lingarn och andra vävnader, ja, att utföra alla slags arbeten och tänka ut konstfulla verk.

36 Besalel och Oholiab och alla andra konstnärligt begåvade män har Herren utrustat med vishet och förstånd till att veta hur de skall utföra allt arbetet med att uppföra och färdigställa helgedomen. De skall i allt göra det så som Herren har befallt."

Folkets rikliga gåvor

² Sedan kallade Mose till sig Besalel och Oholiab och alla de andra konstnärligt begåvade män som Herren hade utrustat med vishet i hjärtat, alla som manades i sitt hjärta att träda fram för att utföra arbetet. ³ Och de tog emot av Mose alla de gåvor som Israels barn hade burit fram till arbetet med att bygga helgedomen. Folket fortsatte att bära fram frivilliga gåvor till honom morgon efter morgon. ⁴ Då kom alla de konstnärligt begåvade män som utförde allt arbete vid helgedomen, var och en från det arbete de höll på med, ⁵ och sade till Mose: "Folket bär fram mer än vad som behövs för att göra det arbete som Herren har befallt oss att utföra."

⁶ Då befallde Mose att man skulle kungöra i lägret: "Ingen, vare sig man eller kvinna, skall göra något mer för att ge till helgedomen." Så hindrades folket från att bära fram fler gåvor. ⁷ Det man hade samlat var tillräckligt för allt det arbete som skulle utföras, ja, mer än nog.

Tabernaklet färdigställs

⁸ Alla de konstnärligt begåvade hantverkarna gjorde nu tabernaklet av tio tygvåder. Av tvinnat fint lingarn och av mörkblått, purpurrött och karmosinrött garn gjorde de dem i konstvävnad med keruber på. ⁹ Varje våd gjordes tjugoåtta alnar lång och fyra alnar bred, alla våderna med samma mått. ¹⁰ Man fogade samman fem av våderna med varandra, och likaså fogade man samman de övriga fem våderna med varandra. ¹¹ I kanten på ena våden, ytterst på det hopfogade stycket, satte man öglor av mörkblått garn. Så gjorde man också i kanten på den våd som satt ytterst i det andra hopfogade stycket. ¹² Femtio öglor satte man på den ena våden och femtio öglor satte man ytterst på motsvarande våd i det andra hopfogade stycket, så att öglorna svarade mot varandra. ¹³ Och man gjorde femtio hakar av guld och fogade samman våderna med varandra med hjälp av hakarna, så att tabernaklet bildade en helhet.

¹⁴ Man gjorde också tygvåder av gethår till ett tält över tabernaklet. Elva sådana våder gjordes. ¹⁵ Varje våd gjordes trettio alnar lång och fyra alnar bred, de elva våderna hade samma mått. ¹⁶ Fem av våderna fogades samman för sig och de övriga sex våderna för sig. ¹⁷ Man satte femtio öglor i kanten på den våd som satt ytterst i det ena hopfogade stycket och femtio öglor i kanten på den våd som satt ytterst i det andra hopfogade stycket. ¹⁸ Man gjorde också femtio hakar av koppar för att foga samman tältet till en helhet. ¹⁹ Dessutom gjordes ett överdrag av rödfärgade fårskinn till tältet och ett överdrag av tahasskinn att lägga ovanpå.

²⁰ Brädorna till tabernaklet gjorde man av akacieträ och ställde dem upprätt. ²¹ Varje bräda gjordes tio alnar lång och en och en halv aln bred. ²² På varje bräda sattes två tappar hopfogade med varandra. Så gjorde man på alla brädorna till tabernaklet. ²³ Och av tabernaklets brädor satte man tjugo på södra sidan, åt söder, ²⁴ och man gjorde fyrtio fotstycken av silver att sätta under de tjugo brädorna, två fotstycken under varje bräda för dess två tappar. ²⁵ På samma sätt satte man på tabernaklets andra sida, den norra, tjugo brädor ²⁶ med deras fyrtio fotstycken av silver, två fotstycken under varje bräda. ²⁷ På tabernaklets baksida, åt väster, satte man sex brädor ²⁸ och på tabernaklets hörn på baksidan två brädor. ²⁹ De var dubbla nertill och även dubbla upptill, till den första ringen. Så gjorde man med dem båda, i de två hörnen. ³⁰ Det blev alltså åtta brädor med sina fotstycken av silver, sammanlagt sexton fotstycken, två under varje bräda.

³¹ Man gjorde tvärstänger av akacieträ, fem till de brädor som var på tabernaklets ena sida, ³² fem till de brädor som var på tabernaklets andra sida och fem till de brädor som var på tabernaklets baksida, åt väster. ³³ Man satte den mellersta tvärstången så att den gick tvärs över, mitt på brädorna, från den ena änden till den andra. ³⁴ Brädorna överdrog man med guld, och ringarna på dem där tvärstängerna skulle skjutas in, gjordes av guld. Och tvärstängerna överdrogs med guld.

³⁵ Man gjorde förlåten av mörkblått, purpurrött och karmosinrött garn samt tvinnat fint lingarn. Den gjordes i konstvävnad med keruber på. ³⁶ Och till den gjorde man fyra stolpar av akacieträ och överdrog dem med guld, krokarna till dem gjordes av guld och man göt fyra fotstycken till dem av silver. ³⁷ För ingången till tältet gjorde man ett förhänge i brokig vävnad av mörkblått, purpurrött och karmosinrött garn samt tvinnat fint lingarn ³⁸ och till detta fem stolpar med deras krokar. Deras knoppar och band överdrogs med guld och deras fem fotstycken gjordes av koppar.

Förbundsarken

37 Besalel gjorde arken av akacieträ, två och en halv aln lång, en och en halv aln bred och en och en halv aln hög. ² Han överdrog den med rent guld på insidan och utsidan och gjorde en guldkant runt den. ³ Han göt fyra ringar av guld till den och satte dem över de fyra fötterna på arken, två ringar på ena sidan och två ringar på den andra. ⁴ Och han gjorde stänger av akacieträ och överdrog dem med guld. ⁵ Stängerna sköt han in i ringarna på sidorna av arken, så att man kunde bära den.

⁶ Och han gjorde en nådastol av rent guld, två och en halv aln lång och en och en halv aln bred. ⁷ Han gjorde två keruber av guld. I hamrat arbete gjorde han dem och satte dem vid de båda ändarna av nådastolen, ⁸ en kerub vid ena änden och en vid den andra. I ett stycke med nådastolen gjorde han keruberna vid dess båda ändar. ⁹ Keruberna bredde ut sina vingar uppåt, så att de övertäckte nådastolen med sina vingar. Deras ansikten var vända mot varandra. Mot nådastolen var kerubernas ansikten vända.

Bordet för skådebröden

¹⁰ Han gjorde bordet av akacieträ, två alnar långt, en aln brett och en och en halv aln högt. ¹¹ Han överdrog det med rent guld och gjorde en guldkant runt omkring det. ¹² Runt bordet gjorde han en handsbred list, och runt omkring den gjorde han en kant av guld. ¹³ Till bordet göt han fyra ringar av guld och satte ringarna i de fyra hörnen vid de fyra benen. ¹⁴ Ringarna sattes vid listen som hållare för stängerna, så att man kunde bära bordet. ¹⁵ Han gjorde stängerna av akacieträ och överdrog dem med guld. Så kunde bordet bäras. ¹⁶ Och han gjorde kärlen till bordet, faten och skålarna, bägarna och kannorna som användes till att utgjuta drickoffren med, allt av rent guld.

Ljusstaken

¹⁷ Han gjorde ljusstaken av rent guld. I hamrat arbete gjorde han den med fotställning och stam. Dess skålar, knoppar och blommor gjordes i ett stycke med den. ¹⁸ Sex armar utgick från ljusstakens sidor, tre armar från ena sidan och tre armar från andra sidan. ¹⁹ På den ena armen sattes tre skålar, formade som mandelblommor, vardera bestående av en knopp och en blomma, och på den andra armen likaså tre skålar, formade som mandelblommor, vardera bestående av en knopp och en blomma. Så gjordes på de sex armar som utgick från ljusstaken. ²⁰ Men på själva ljusstaken sattes fyra skålar, formade som mandelblommor med sina knoppar och blommor. ²¹ En knopp sattes under det första armparet som utgick från ljusstaken i ett stycke med den, en knopp under det andra armparet i ett stycke med den och en knopp under det tredje armparet i ett stycke med den, alltså under de sex armar som utgick från ljusstaken. ²² Och deras knoppar och armar var i ett stycke med den, allt ett enda hamrat arbete av rent guld. ²³ Han gjorde sju lampor till den, likaså lamptänger och brickor till den av rent guld. ²⁴ Av en talent rent guld gjorde han ljusstaken med alla dess tillbehör.

Rökelsealtaret

²⁵ Han gjorde rökelsealtaret av akacieträ. Det var fyrkantigt, en aln långt och en aln brett, och två alnar högt. Hornen gjordes i ett stycke med altaret. ²⁶ Han överdrog det med rent guld, både ovansidan och väggarna runt omkring, likaså hornen. Han gjorde också en kant av guld runt altaret. ²⁷ Två ringar av guld gjorde han till det och satte dem under kanten på två sidor. På två motsatta sidostycken satte han dem som hållare för stänger, så att man kunde bära altaret med dem. ²⁸ Stängerna gjorde han av akacieträ och överdrog dem med guld.

Smörjelseoljan och rökelsen

²⁹ Han gjorde den heliga smörjelseoljan och den rena, väldoftande rökelsen, konstmässigt tillredda.

Brännoffersaltaret

38 Han gjorde brännoffersaltaret av akacieträ. Det var liksidigt, fem alnar långt och fem alnar brett, och fyrkantigt och tre alnar högt. ² Han gjorde horn till det och satte dem i de fyra hörnen. Hornen gjordes i ett stycke med altaret, och han överdrog det med koppar. ³ Altarets alla tillbehör gjorde han av koppar: askkärlen, skovlarna, skålarna, gafflarna och fyrfaten. ⁴ Och han gjorde ett galler till altaret, ett nät av koppar, och satte det nertill under avsatsen på altaret, så att det nådde upp till mitten. ⁵ Han göt också fyra ringar och satte dem i de fyra hörnen på koppargallret som hållare för stängerna. ⁶ Och han gjorde stängerna av akacieträ och överdrog dem med koppar. ⁷ Han sköt in stängerna i ringarna på sidorna av altaret, så att man kunde bära det med dem. Ihåligt och av plankor gjordes det.

Karet av koppar

⁸ Han gjorde karet av koppar med en fotställning av koppar, och till det använde han speglar, som hade tillhört de kvinnor som gjorde tjänst vid ingången till uppenbarelsetältet.

Förgården

⁹ Han gjorde också förgården. För den södra sidan, åt söder, gjordes omhängena till förgården av tvinnat fint lingarn, hundra alnar långa. ¹⁰ Till dem gjordes tjugo stolpar med tjugo fotstycken av koppar, men stolparnas krokar och band gjordes av silver. ¹¹ Även för norra sidan gjordes omhängena hundra alnar långa, och till dem gjordes tjugo stolpar med tjugo fotstycken av koppar, men stolparnas krokar och band gjordes av silver. ¹² För västra sidan gjordes omhängena femtio alnar långa. Till dem gjordes tio stolpar och tio fotstycken, men stolparnas krokar och band gjordes av silver. ¹³ Också för framsidan, åt öster, gjordes de femtio alnar långa. ¹⁴ På ena sidan om porten till förgården gjordes omhängena femton alnar långa med tre stolpar och tre fotstycken, och likaså gjordes omhängena på andra sidan femton alnar långa, med tre stolpar och tre fotstycken, alltså lika på båda sidor om porten till förgården. ¹⁵ Alla omhängena runt förgården gjordes av tvinnat fint lingarn. ¹⁶ Fotstyckena till stolparna gjordes av koppar, men stolparnas krokar och band var av silver, och deras knoppar överdrogs med silver. ¹⁷ Alla förgårdens stolpar försågs med band av silver.

¹⁸ Förhänget för porten till förgården gjordes i brokig vävnad av mörkblått, purpurrött och karmosinrött garn och tvinnat fint lingarn, tjugo alnar långt och fem alnar högt, efter tygets bredd, i likhet med förgårdens omhängen. ¹⁹ Till förhänget gjordes fyra stolpar med fyra fotstycken av koppar, men deras krokar och band var av silver, och deras knoppar överdrogs med silver. ²⁰ Alla tältpluggarna till tabernaklet och till förgården runt omkring gjordes av koppar.

Mängden av material

²¹ Detta är vad som beräknas ha gått åt till tabernaklet, vittnesbördets tabernakel, enligt den beräkning som Mose gav befallning om och som utfördes genom leviterna under ledning av Itamar, prästen Arons son. ²² Besalel, son till Uri, son till Hur av Juda stam, utförde allt som Herren hade givit Mose befallning om. ²³ Till medhjälpare hade han Oholiab, Ahisamaks son av Dans stam, en konsthantverkare som tänkte ut mönster och kunde göra brokiga vävnader i mörkblått, purpurrött och karmosinrött garn samt fint lingarn.

²⁴ Det guld som använts till arbetet med att färdigställa hela helgedomen, det guld som hade givits som offer, utgjorde sammanlagt 29 talenter och 730 siklar efter helgedomssikelns vikt. ²⁵ Det silver som gavs av de mönstrade av folkförsamlingen utgjorde 100 talenter och 1 775 siklar efter helgedomssikelns vikt. ²⁶ En beka, det vill säga en halv sikel efter helgedomssikelns vikt, kom på var och en som togs upp bland de inmönstrade, var och en som var tjugo år gammal eller mer, 603 550 personer. ²⁷ De hundra talenterna silver användes till att gjuta fotstyckena till helgedomen och till förlåten, 100 talenter till 100 fotstycken, en talent till varje fotstycke. ²⁸ De 1 775 siklarna silver användes till att göra krokar till stolparna och till att överdra deras knoppar och göra band till dem. ²⁹ Den koppar som hade givits som offer utgjorde 70 talenter och 2 400 siklar. ³⁰ Av den gjorde man fotstyckena till uppenbarelsetältets ingång och kopparaltaret med dess koppargaller och altarets alla tillbehör, ³¹ vidare fotstyckena till förgården, runt omkring, och fotstyckena till förgårdens port samt tabernaklets och förgårdens alla tältpluggar, runt omkring.

Prästernas kläder

39 Av det mörkblå, det purpurröda och det karmosinröda garnet gjorde man vävda kläder för tjänsten i helgedomen. Man gjorde de heliga kläder som Aron skulle ha, så som Herren hade befallt Mose.

² Efoden gjorde man av guld och av mörkblått, purpurrött och karmosinrött garn och tvinnat fint lingarn. ³ Man hamrade ut guldet till tunna plåtar och skar dem i trådar, så att de kunde vävas in med det mörkblå, det purpurröda och det karmosinröda garnet och med det fina lingarnet i konstvävnad. ⁴ Till efoden gjordes axelstycken som fästes ihop med varandra. Vid sina båda ändar fästes den ihop. ⁵ Skärpet som skulle sitta på efoden och hålla ihop den gjordes i samma vävnad och i ett stycke med den: av guld och av mörkblått, purpurrött och karmosinrött garn och tvinnat fint lingarn, så som Herren hade befallt Mose. ⁶ Onyxstenarna infattades i flätverk av guld. På dem var namnen på Israels söner ingraverade som på ett sigill. ⁷ Man satte dem på efodens axelstycken som påminnelsestenar för Israels barn, så som Herren hade befallt Mose.

Bröstskölden

⁸ Bröstskölden gjordes i konstvävnad av samma slag som efoden, av guld och av mörkblått, purpurrött och karmosinrött garn och tvinnat fint lingarn. ⁹ Den gjordes fyrkantig och dubbelvikt, en halv aln lång och en halv aln bred. ¹⁰ På den satte man fyra rader stenar: i första raden en karneol, en topas och en smaragd, ¹¹ i andra raden en karbunkel, en safir och en kalcedon, ¹² i tredje raden en hyacint, en agat och en ametist ¹³ och i fjärde raden en krysolit, en onyx och en jaspis. Med flätverk av guld omgavs de i sina infattningar. ¹⁴ Stenarna var tolv efter namnen på Israels söner, en för varje namn. Varje sten bar namnet på en av de tolv stammarna, ingraverat på samma sätt som man graverar sigill.

¹⁵ Till bröstskölden gjorde man flätade kedjor så som man gör snoddar, och av rent guld. ¹⁶ Vidare gjorde man två flätverk av guld och två ringar av guld och satte de båda ringarna i två av bröstsköldens hörn. ¹⁷ Man fäste de två guldsnoddarna vid de båda ringarna i bröstsköldens hörn. ¹⁸ De båda snoddarnas andra ändar fäste man vid de två flätverken och satte fast dem vid framkanten på efodens axelstycken. ¹⁹ Man gjorde två ringar av guld och satte dem i de båda andra hörnen av bröstskölden, vid den kant som var vänd in mot efoden. ²⁰ Sedan gjorde man två ringar av guld och satte dem nertill på framsidan av efodens båda axelstycken där efoden fästes ihop ovanför skärpet. ²¹ Man knöt fast bröstskölden med en mörkblå snodd som gick från dess ringar in i efodens ringar, för att den skulle sitta fast ovanför efodens skärp, så att bröstskölden inte skulle lossna från efoden, alldeles som Herren hade befallt Mose.

De övriga prästkläderna

²² Efodkåpan gjordes i vävt tyg, helt och hållet i mörkblått. ²³ Mitt på kåpan gjordes en öppning, som liknade öppningen på en pansarskjorta. Öppningen hade en kant runt om för att den inte skulle slitas sönder. ²⁴ På kåpans nedre fåll satte man granatäpplen av mörkblått, purpurrött och karmosinrött tvinnat garn. ²⁵ Man gjorde bjällror av rent guld och satte dem mellan granatäpplena runt hela fållen på kåpan mellan granatäpplena: ²⁶ en bjällra och ett granatäpple, sedan en bjällra och ett granatäpple, runt fållen på den kåpa som skulle bäras vid tjänstgöringen, så som Herren hade befallt Mose.

²⁷ Och man gjorde livklädnaderna åt Aron och hans söner av en vävnad i fint lingarn, ²⁸ turbanen och högtidshuvorna av fint lingarn, benkläderna av tvinnat fint lingarn ²⁹ och bältet av tvinnat fint lingarn och av mörkblått, purpurrött och karmosinrött garn i brokig vävnad, allt så som Herren hade befallt Mose. ³⁰ Den skinande plattan till det heliga diademet gjordes av rent guld, och på den skrev man på samma sätt som man graverar sigill: Helgad åt Herren. ³¹ Man satte fast den upptill på turbanen med en mörkblå snodd, så som Herren hade befallt Mose.

Mose inspekterar tabernaklet och dess tillbehör

³² Så blev allt arbetet på uppenbarelsetältets tabernakel fullbordat. Israels barn utförde det, och de gjorde i allt så som Herren hade befallt Mose. ³³ Och de förde fram tabernaklet till Mose, tältet med alla dess tillbehör, hakarna, brädorna, tvärstängerna, stolparna och fotstyckena, ³⁴ överdraget av rödfärgade fårskinn, överdraget av tahasskinn, förlåten som skulle hänga framför arken, ³⁵ vittnesbördets ark med dess stänger och nådastolen, ³⁶ bordet med alla dess tillbehör och skådebröden, ³⁷ ljusstaken av rent guld, lamporna som skulle sättas på den och alla övriga tillbehör till den, oljan till ljusstaken, ³⁸ altaret av guld, smörjelseoljan och den väldoftande rökelsen, förhänget för ingången till tältet, ³⁹ kopparaltaret med tillhörande koppargaller, stänger och alla tillbehör, karet med dess fotställning, ⁴⁰ omhängena till förgården, dess stolpar och fotstycken, förhänget för porten till förgården, dess linor och tältpluggar, alla redskap för arbetet vid uppenbarelsetältets tabernakel ⁴¹ samt de vävda kläderna till tjänsten i helgedomen, prästen Arons heliga kläder och hans söners prästkläder.

⁴² Så som Herren hade befallt Mose hade Israels barn i allt utfört hela arbetet. ⁴³ Mose inspekterade hela arbetet, och se, de hade utfört det så som Herren hade befallt. Så hade de gjort. Och Mose välsignade dem.

Tabernaklet blir uppsatt och invigt

40 Herren sade till Mose: ² "På första dagen i den första månaden skall du resa uppenbarelsetältets tabernakel. ³ Där skall du ställa vittnesbördets ark och avskärma den med förlåten. ⁴ Du skall bära in bordet och lägga upp det som skall vara på det. Och du skall bära in ljusstaken och sätta upp lamporna på den. ⁵ Du skall ställa det gyllene rökelsealtaret framför vittnesbördets ark och sätta upp förhänget för ingången till tabernaklet. ⁶ Brännoffersaltaret skall du ställa framför ingången till uppenbarelsetältets tabernakel. ⁷ Du skall ställa karet mellan uppenbarelsetältet och altaret och hälla vatten i det. ⁸ Du skall sätta upp förgårdens omhängen runt omkring och hänga upp förhänget för porten till förgården. ⁹ Och du skall ta smörjelseoljan och smörja tabernaklet och allt som finns i det och helga det tillsammans med alla dess tillbehör, så att det blir heligt. ¹⁰ Du skall smörja brännoffersaltaret och alla dess tillbehör och helga altaret. Det blir då högheligt. ¹¹ Du skall också smörja karet och dess fotställning och helga det.

¹² Sedan skall du föra fram Aron och hans söner till uppenbarelsetältets ingång och tvätta dem med vatten. ¹³ Och du skall sätta på Aron de heliga kläderna och smörja honom och helga honom till präst åt mig. ¹⁴ Hans söner skall du föra fram och sätta på dem livklädnader, ¹⁵ och du skall smörja dem så som du smorde deras far till att vara präster åt mig. Denna smörjelse skall för dem innebära ett evigt prästadöme, släkte efter släkte." ¹⁶ Och Mose gjorde så. Han gjorde i allt som Herren hade befallt honom.

¹⁷ I första månaden av andra året, på första dagen i månaden blev tabernaklet uppsatt. ¹⁸ Då satte Mose upp tabernaklet. Han lade ut dess fotstycken, ställde upp brädorna, sköt in tvärstängerna och satte upp stolparna. ¹⁹ Han bredde ut tältet över tabernaklet och tältöverdragen ovanpå det, så som Herren hade befallt Mose. ²⁰ Han tog vittnesbördet och lade in det i arken och satte stängerna på arken. Och han lade nådastolen ovanpå arken. ²¹ Sedan förde han in arken i tabernaklet och satte upp förlåten, som skulle hänga framför arken, och skärmade av vittnesbördets ark, så som Herren hade befallt honom. ²² Han ställde också bordet i uppenbarelsetältet, vid tabernaklets norra sida, utanför förlåten, ²³ och lade upp bröd på det inför Herrens ansikte, så som Herren hade befallt Mose. ²⁴ Och han ställde in ljusstaken i uppenbarelsetältet mitt emot bordet på tabernaklets södra sida ²⁵ och satte upp lamporna inför Herrens ansikte, så som Herren hade befallt Mose. ²⁶ Han ställde in det förgyllda altaret i uppenbarelsetältet framför förlåten ²⁷ och tände väldoftande rökelse på det, så som Herren hade befallt Mose. ²⁸ Han satte upp förhänget framför ingången till tabernaklet. ²⁹ Brännoffersaltaret ställde han vid ingången till uppenbarelsetältets tabernakel och offrade på det brännoffer och matoffer, så som Herren hade befallt Mose. ³⁰ Han ställde karet mellan uppenbarelsetältet och altaret och fyllde det med vatten att tvätta sig i. ³¹ Mose och Aron och hans söner tvättade sina händer och fötter med vatten ur det. ³² När de skulle gå in i uppenbarelsetältet eller träda fram till altaret tvättade de sig, så som Herren hade befallt Mose. ³³ Och han satte upp förgårdens omhängen runt omkring tabernaklet och altaret och hängde upp förhänget framför porten till förgården. Så fullbordade Mose arbetet.

Herrens härlighet över tabernaklet

³⁴ Då övertäckte molnskyn uppenbarelsetältet, och Herrens härlighet uppfyllde tabernaklet. ³⁵ Mose kunde inte gå in i uppenbarelsetältet, eftersom molnskyn vilade över det och Herrens härlighet uppfyllde tabernaklet.

³⁶ Så ofta molnskyn höjde sig från tabernaklet bröt Israels barn upp. Så gjorde de under hela sin vandring. ³⁷ Men så länge molnskyn inte höjde sig bröt de inte upp, förrän den dag då den höjde sig igen. ³⁸ Ty Herrens molnsky vilade över tabernaklet om dagen, och eld var i den om natten. Så var det inför ögonen på hela Israels folk under hela deras vandring.