The Daily Audio Bible
Today's audio is from the NRSVUE. Switch to the NRSVUE to read along with the audio.
Gudstjänst i Jerusalem och Gibeon
37 David lät Asaf och hans bröder bli kvar där inför Herrens förbundsark att ständigt göra tjänst inför arken enligt föreskrifterna för varje dag. 38 Obed-Edom och deras bröder var sextioåtta till antalet. Obed-Edom, Jedutuns son, och Hosa gjorde han till dörrvakter.
39 (A) David lät också prästen Sadok och hans bröder prästerna bli kvar inför Herrens tabernakel på offerhöjden i Gibeon, 40 (B) för att ständigt offra brännoffer åt Herren på brännofferaltaret, morgon och kväll, och göra allt som var skrivet i den lag som Herren hade gett Israel. 41 Och hos dem var Heman och Jedutun och de andra utvalda som nämnts vid namn. De skulle tacka Herren, för hans nåd är evig. 42 Hos dessa, nämligen Heman och Jedutun, förvarades trumpeter och cymbaler åt dem som skulle spela, liksom andra musikinstrument som hörde till gudstjänsten. Jedutuns söner gjorde han till dörrvakter.
43 (C) Sedan gick allt folket hem, var och en till sitt. Men David vände om för att hälsa sitt husfolk.
Guds löfte till David
17 (D) När David satt i sitt hus, sade han till profeten Natan:[a] ”Här bor jag i ett hus av cederträ, medan Herrens förbundsark står i ett tält.” 2 Natan sade till David: ”Gör allt som ligger på ditt hjärta, för Gud är med dig.”
3 Men den natten kom Guds ord till Natan. Han sade: 4 ”Gå och säg till min tjänare David: Så säger Herren: Det är inte du som ska bygga det hus där jag ska bo. 5 Jag har inte bott i något hus från den dag då jag förde Israel hit upp ända till i dag, utan jag har flyttat från tält till tält, från tabernakel till tabernakel. 6 Har jag någonsin, medan jag flyttat omkring med hela Israel, talat och sagt så till någon av Israels domare som jag satt till herde för mitt folk: Varför har ni inte byggt mig ett hus av cederträ?
7 (E) Nu ska du säga så till min tjänare David: Så säger Herren Sebaot: Jag hämtade dig från betesmarken och fåren för att bli furste över mitt folk Israel. 8 Jag har varit med dig på alla dina vägar och utrotat alla dina fiender framför dig, och jag ska göra dig ett namn likt de största namnen på jorden. 9 Jag ska bereda en plats åt mitt folk Israel och plantera dem så att de får bo kvar där utan att oroas mer. Onda människor ska inte längre förtrycka dem som förr, 10 under tiden då jag satte domare över mitt folk Israel. Jag ska kuva alla dina fiender.
Och jag förkunnar för dig att Herren ska bygga ett hus[b] åt dig. 11 (F) När din tid är ute och du går till dina fäder ska jag efter dig upphöja en avkomling[c], en av dina söner. Jag ska befästa hans kungarike. 12 (G) Han ska bygga ett hus åt mig, och jag ska befästa hans tron för evigt. 13 (H) Jag ska vara hans far, och han ska vara min son. Min nåd ska inte vika från honom så som jag lät den vika från den som var före dig.[d] 14 (I) Jag ska befästa honom i mitt hus och i mitt rike för evigt, och hans tron ska stå fast för evigt.”
15 Helt enligt dessa ord och denna syn talade Natan till David.
Davids tackbön
16 (J) Då gick kung David in och satte sig ner inför Herrens ansikte och sade: ”Vem är jag, Herre Gud, och vad är mitt hus eftersom du har fört mig ända hit? 17 Och ändå var detta för lite i dina ögon, o Gud. Du har också talat om din tjänares hus långt fram i tiden. Ja, du har sett till mig som om jag var en upphöjd man, Herre Gud.
18 Vad mer ska nu David säga till dig om den ära du har visat din tjänare? Du känner din tjänare. 19 Herre, för din tjänares skull och efter ditt hjärta har du gjort allt detta stora och förkunnat alla dessa stora ting. 20 (K) Herre, ingen är som du, och ingen Gud finns utom dig, efter allt vi har hört med våra öron. 21 (L) Och var på jorden finns ett hednafolk som ditt folk Israel, som Gud gick för att återlösa som sitt eget folk, för att göra dig ett stort och fruktat namn när du fördrev hednafolken för ditt folk som du återlöst från Egypten? 22 Du har gjort ditt folk Israel till ditt folk för evig tid, och du, Herre, har blivit deras Gud.
23 Och nu, Herre, låt det ord du har talat om din tjänare och om hans hus stå fast för evigt. Gör som du har sagt. 24 Då ska ditt namn stå fast och vara stort till evig tid, så att man ska säga: Herren Sebaot, Israels Gud, är Gud över Israel. Så ska din tjänare Davids hus bestå inför dig. 25 För du, min Gud, har uppenbarat för din tjänare att du ska bygga honom ett hus. Därför har din tjänare fått frimodighet att be inför dig. 26 Och nu, Herre: du är Gud, och du har lovat din tjänare detta goda. 27 (M) Må det nu behaga dig att välsigna din tjänares hus, så att det blir kvar inför dig för evigt. För vad du, Herre, välsignar, det är välsignat för evigt.”
Davids segrar
18 (N) En tid härefter slog David filisteerna och kuvade dem, och han tog Gat med underlydande orter från filisteerna. 2 (O) Han slog också moabiterna, och de blev Davids tjänare och betalade skatt till honom.
3 David slog också Hadadezer,[e] kungen i Soba vid Hamat, när han hade dragit bort för att befästa sitt välde vid floden[f] Eufrat. 4 (P) David tog ifrån honom 1 000 vagnar och tog till fånga 7 000 ryttare och 20 000 man fotfolk. Han lät skära av hälsenorna på alla vagnshästarna utom på hundra hästar som han skonade.
5 När arameerna från Damaskus kom för att hjälpa Sobas kung Hadadezer, slog David 22 000 man av dem. 6 David placerade trupper bland arameerna i Damaskus, och arameerna blev Davids tjänare och betalade skatt till honom. Och Herren gav seger åt David var han än drog fram. 7 David tog de guldsköldar[g] som tillhörde Hadadezers tjänare och förde dem till Jerusalem. 8 (Q) Från Hadadezers städer Tibhat och Kun tog David koppar i mycket stor mängd. Av den gjorde sedan Salomo kopparhavet, pelarna och kopparkärlen.
9 (R) När Tou, kungen i Hamat,[h] hörde att David hade slagit Sobas kung Hadadezers hela här, 10 sände han sin son Hadoram till kung David för att hälsa honom och hylla honom för att han hade gått i strid med Hadadezer och besegrat honom. Hadadezer hade nämligen legat i krig med Tou. Han hade med sig alla slags kärl av guld, silver och koppar. 11 Även dessa helgade kung David åt Herren, liksom han hade gjort med det silver och guld han hade fört med sig hem från alla andra folk: från edomiterna, moabiterna, ammoniterna, filisteerna och amalekiterna.
12 (S) Sedan Abshaj, Serujas son, hade slagit edomiterna i Saltdalen[i], 18 000 man, 13 (T) placerade han trupper i Edom, och alla edomiter blev Davids tjänare. Så gav Herren seger åt David var han än drog fram.
14 David regerade nu över hela Israel och skipade lag och rätt åt hela sitt folk. 15 (U) Joab, Serujas son, hade befälet över krigshären, och Joshafat, Ahiluds son, var kansler.[j] 16 Sadok, Ahitubs son, och Ahimelek[k], Ebjatars son, var präster, och Shavsha var statssekreterare.[l] 17 (V) Benaja, Jojadas son, hade befälet över kereteerna[m] och peleteerna. Och Davids söner var de främsta vid kungens sida.
Guds rättvisa dom över alla
2 (A) Därför är du utan ursäkt, du människa, vem du än är som dömer. När du dömer en annan fördömer du dig själv, eftersom du som dömer handlar på samma sätt. 2 Vi vet att Guds dom med rätta drabbar dem som handlar så. 3 Men menar du att du ska komma undan Guds dom, du människa som dömer dem som handlar så och själv gör samma sak?
4 (B) Eller föraktar du hans rika godhet, mildhet och tålamod? Förstår du inte att Guds godhet vill föra dig till omvändelse? 5 (C) Med ditt hårda och envisa hjärta samlar du på dig vrede till vredens dag, då Guds rättfärdiga dom ska uppenbaras. 6 (D) Han ska löna var och en efter hans gärningar:[a] 7 (E) evigt liv åt dem som uthålligt gör det goda och söker härlighet, ära och odödlighet, 8 men vrede och straff åt dem som söker sitt eget och inte följer sanningen utan orättfärdigheten. 9 (F) Nöd och ångest över varje människas själ som gör det onda, juden först men också greken, 10 men härlighet, ära och frid åt var och en som gör det goda, juden först men också greken, 11 (G) för Gud är inte partisk.
12 Alla som har syndat utan lag ska också gå under utan lag, och alla som har syndat under lagen ska dömas genom lagen. 13 (H) Det är inte lagens hörare som är rättfärdiga inför Gud, utan lagens görare ska förklaras rättfärdiga.
14 (I) För när hedningar som inte har lagen av naturen gör vad lagen befaller, då är de sin egen lag trots att de saknar lagen. 15 (J) De visar att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan. Om detta vittnar också deras samveten och tankar som sinsemellan[b] anklagar eller till och med försvarar dem. 16 (K) Det ska visa sig på den dag då Gud dömer det som är fördolt hos människorna, allt enligt det evangelium jag fått genom Jesus Kristus[c].
Även juden står under Guds dom
17 (L) Du kallar dig jude och har din trygghet i lagen och din stolthet i Gud. 18 (M) Du känner hans vilja och kan avgöra vad som är rätt, eftersom du är undervisad av lagen. 19 (N) Du ser dig som en vägledare för blinda, ett ljus för dem som vandrar i mörker, 20 en uppfostrare för oförnuftiga och en lärare för omogna, eftersom du har kunskapen och sanningen formulerad i lagen.
21 (O) Du som undervisar andra, du lär inte dig själv. Du som predikar att man inte ska stjäla, du stjäl.[d] 22 (P) Du som säger att man inte ska begå äktenskapsbrott, du begår äktenskapsbrott. Du som avskyr avgudarna, du plundrar templen.[e] 23 Du som berömmer dig av lagen, du vanärar Gud genom att bryta mot lagen. 24 (Q) Det står ju skrivet: För er skull hånas Guds namn bland hedningarna.[f]
8 Den som vinner vett
älskar sitt liv,
den som tar vara på insikt
finner lycka.
9 (A) Ett falskt vittne blir inte ostraffat,
den som främjar lögn ska förgås.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation