Bible in 90 Days
Ytterligare varning för lösaktighet
7 Min son, tag vara på mina ord och göm mina bud inom dig.
2 Håll mina bud, så får du leva,
bevara min undervisning som din ögonsten.
3 Bind dem om dina fingrar,
skriv dem på ditt hjärtas tavla.
4 Säg till visheten: "Du är min syster"
och kalla insikten din förtrogna.
5 De skall bevara dig för den främmande kvinnan,
för din nästas hustru som talar hala ord.
6 Ty genom fönstret i mitt hus
tittade jag ut genom gallret.
7 Då såg jag bland de oförståndiga,
bland de unga lade jag märke till en yngling utan vett.
8 Han gick över gatan vid hörnet där hon bodde
och styrde sina steg mot hennes hus
9 i skymningen vid dagens slut,
när nattmörkret föll på.
10 Då kom en kvinna honom till mötes,
klädd som en sköka och med dolda avsikter.
11 Rastlös och lättsinnig var hon,
hennes fötter hade ingen ro när hon var hemma.
12 Än var hon på gatan, än på torgen,
vid varje gathörn stod hon på lur.
13 Hon grep tag i honom och kysste honom
och sade till honom med fräck uppsyn:
14 "Gemenskapsoffer har jag burit fram,
i dag har jag infriat mina löften.
15 Därför gick jag ut för att möta dig,
jag letade efter dig, och nu har jag funnit dig.
16 Jag har bäddat min säng med sköna täcken,
med brokigt linne från Egypten.
17 Jag har bestrött min bädd
med myrra, aloe och kanel.
18 Kom, nu skall vi njuta av kärlek ända till morgonen,
njuta tillsammans av kärlekens fröjder.
19 Ty min man är inte hemma,
han har rest långt bort.
20 Han tog pengarna med sig,
först när det blir fullmåne kommer han hem."
21 Så förleder hon honom med mycket fagert tal,
med hala läppar förför hon honom.
22 Han följer genast efter henne,
lik oxen som går för att slaktas,
lik en fånge som skall straffas för sin dårskap,
23 till dess en pil genomborrar hans lever.
Han liknar fågeln som skyndar till snaran
utan att förstå att det gäller livet.
24 Så hör mig nu, ni barn,
ge akt på mina ord.
25 Låt inte ditt hjärta vika av till hennes vägar,
förirra dig inte in på hennes stigar.
26 Ty många slagna är fällda av henne,
talrika är hennes offer.
27 Genom hennes hus går dödsrikets vägar,
de för ner till dödens kamrar.
Visheten talar om sig själv
8 Hör, visheten ropar, och förståndet höjer sin röst.
2 Den står uppe på höjderna,
vid vägen där stigarna möts.
3 Vid portarna in till staden,
vid ingångarna, höjer den sitt rop:
4 Till er, ni män, vill jag ropa,
min röst skall nå ut till människors barn.
5 Lär klokhet, ni oförståndiga,
ni dårar, lär förstånd.
6 Lyssna, ty om höga ting vill jag tala,
från mina läppar kommer vad rätt är.
7 Ja, sanning skall min mun tala,
mina läppar avskyr ogudaktighet.
8 Rättfärdiga är alla min muns ord,
i dem finns inget falskt eller förvänt.
9 De är alla sanna för den förståndige
och rätta för dem som har funnit kunskap.
10 Tag emot min förmaning hellre än silver
och kunskap hellre än utvalt guld.
11 Ty visheten är bättre än pärlor,
inga skatter kan jämföras med den.
12 Jag, visheten, bor tillsammans med klokheten,
jag har kunskap och goda råd.
13 Att frukta Herren är att hata det onda.
Högfärd, högmod, ett ont leverne
och en falsk mun, det hatar jag.
14 Hos mig finns råd och sann insikt.
Jag är förstånd, och hos mig finns makt.
15 Genom mig regerar kungar
och stiftar furstar rätta lagar.
16 Genom mig styr härskare och hövdingar,
alla domare på jorden.
17 Jag älskar dem som älskar mig,
och de som söker mig, de finner mig.
18 Rikedom och ära finns hos mig,
skatter som består och rättfärdighet.
19 Min frukt är bättre än guld,
ja, finaste guld,
det jag ger är bättre än utvalt silver.
20 Jag vandrar på rättfärdighetens väg,
mitt på det rättas stigar,
21 för att ge rikedom i arv åt dem som älskar mig
och fylla på deras förråd.
22 Herren ägde mig redan vid begynnelsen av sin väg,
före sina gärningar i urtiden.
23 Av evighet är jag insatt,
från begynnelsen, innan jorden fanns.
24 Innan djupen blev till föddes jag,
innan källorna flödade av vatten.
25 När bergens grund ännu inte var lagd och inga höjder fanns,
då föddes jag,
26 innan han gjort land och fält
och jordens första stoft.
27 När han beredde himlen var jag där,
när han välvde en sfär över djupen,
28 när han fäste skyarna i höjden
och djupets källor bröt fram med kraft,
29 när han satte en gräns för havet
och vattnet stannade där han befallt,
när han lade jordens grund,
30 då var jag verksam vid hans sida.
Jag var hans glädje dag efter dag,
alltid jublande inför honom.
31 Jag jublade över hans värld,
jag gladdes över människorna.
32 Så lyssna nu, mina barn.
Saliga är de som håller sig till mina vägar.
33 Hör min förmaning och bli visa,
förkasta den inte.
34 Salig är den människa som hör mig,
som dag efter dag vakar vid mina dörrar
och håller vakt vid mina dörrposter.
35 Ty den som finner mig finner livet
och får nåd från Herren.
36 Men den som syndar mot mig skadar sin själ,
alla de som hatar mig älskar döden.
Vishetens inbjudan
9 Visheten har byggt sig ett hus.
Hon har huggit ut sina sju pelare.
2 Hon har slaktat sin boskap,
blandat sitt vin
och dukat sitt bord.
3 Hon har sänt ut sina tjänsteflickor,
hon ropar från stadens översta höjder:
4 "Den som är okunnig må vända sig hit!"
Till den som saknar förstånd säger hon:
5 "Kom och ät av mitt bröd
och drick av vinet som jag har blandat.
6 Överge oförståndet, så får ni leva,
och gå fram på förståndets väg.
7 Den som tillrättavisar en bespottare får ta emot smälek,
den som förmanar en ogudaktig blir hånad.
8 Förmana inte en bespottare,
han kommer endast att hata dig.
Förmana den som är vis, han kommer att älska dig.
9 Ge åt den vise och han blir ännu visare.
Undervisa den rättfärdige och han lär sig mera.
10 Att frukta Herren är början till vishet,
att känna den Helige är förstånd.
11 Ty genom mig skall dina dagar bli många
och dina levnadsår förökas.
12 Om du är vis, är din vishet dig till nytta,
är du en bespottare, får du själv lida för det."
Oförnuftets inbjudan
13 Dårskapen är en rastlös kvinna,
okunnig och utan förstånd.
14 Hon sitter vid ingången till sitt hus,
på en stol högt uppe i staden.
15 Hon ropar till dem som färdas på vägen,
till dem som går sin väg rakt fram:
16 "Alla okunniga kan vända sig hit."
Till den utan förstånd säger hon:
17 "Stulet vatten är sött,
bröd man äter i hemlighet smakar ljuvligt."
18 Han vet inte att de döda är där,
att hennes gäster är i dödsrikets djup.
Salomos ordspråk
10 Detta är Salomos ordspråk:
En vis son gläder sin far,
en dåraktig son är sin mors sorg.
2 Orätt vinning är till ingen nytta,
men rättfärdighet räddar från döden.
3 Herren låter ej den rättfärdiges själ hungra,
men de ondas begär avvisar han.
4 Lat hand gör fattig man,
flitig hand ger rikedom.
5 En förståndig son samlar in om sommaren,
en vanartig son sover i skördetiden.
6 Välsignelser är på den rättfärdiges huvud,
våld täcker de ogudaktigas mun.
7 Den rättfärdiges minne blir till välsignelse,
de ogudaktigas namn multnar bort.
8 Ett vist hjärta tar emot tillsägelser,
oförnuftiga läppar leder till fall.
9 Den som lever ostraffligt vandrar trygg,
den som går orätta vägar blir avslöjad.
10 Den som blinkar med ögonen vållar smärta,
den som har oförnuftiga läppar kommer på fall.
11 Den rättfärdiges mun är en källa till liv,
våld täcker de ogudaktigas mun.
12 Hat väcker upp trätor,
kärlek skyler allt som är brutet.
13 På den klokes läppar finner man vishet,
till dårens rygg hör ris.
14 De visa samlar på kunskap,
den oförnuftiges mun bjuder in olycka.
15 Den rikes välstånd är hans fästning,
de armas fattigdom deras fördärv.
16 Den rättfärdiges arbete leder till liv,
den ogudaktiges vinning leder till synd.
17 Att ta vara på förmaning är vägen till livet,
den som föraktar tillrättavisning far vilse.
18 Den som döljer hat har falska läppar,
den som sprider förtal är en dåre.
19 Där orden är många uteblir inte synd,
vis är den som styr sina läppar.
20 Den rättfärdiges tunga är utvalt silver,
de ogudaktigas hjärtan har ringa värde.
21 Den rättfärdiges läppar föder många,
oförnuftiga dör av brist på förstånd.
22 Herrens välsignelse ger rikedom,
egen möda lägger inget därtill.
23 Dårens glädje är att göra det skamliga,
den förståndiges är att vara vis.
24 Den ogudaktige drabbas av det han fruktar,
vad de rättfärdiga begär blir dem givet.
25 När stormen kommer är det ute med den ogudaktige,
den rättfärdige har en evig grundval.
26 Som syra för tänderna och rök för ögonen
är den late för den som sänder honom.
27 Herrens fruktan förlänger livet,
men de ogudaktigas år blir förkortade.
28 De rättfärdigas väntan får en glad fullbordan,
de ogudaktigas hopp blir till intet.
29 Herrens väg är den ostraffliges värn,
men till olycka för ogärningsmän.
30 Den rättfärdige skall aldrig vackla,
men de ogudaktiga får inte bo i landet.
31 Ur den rättfärdiges mun flödar vishet,
men en vilseledande tunga skall huggas av.
32 Den rättfärdiges läppar förstår vad som är välbehagligt,
de ogudaktigas mun förvränger allt.
11 Herren avskyr falsk våg, full vikt behagar honom.
2 När högfärd kommer, följer förakt,
men hos de ödmjuka är vishet.
3 De redbaras ostrafflighet leder dem,
de trolösa fördärvas genom sin falskhet.
4 Ägodelar hjälper inte på vredens dag,
men rättfärdighet räddar från döden.
5 Den ostraffliges rättfärdighet gör hans väg jämn,
den ogudaktige faller genom sin ogudaktighet.
6 De redbaras rättfärdighet räddar dem,
de trolösa fångas av sina begär.
7 När en ogudaktig dör, blir hans hopp om intet,
det de onda väntar på går förlorat.
8 Den rättfärdige räddas ur nöden,
den ogudaktige drabbas i hans ställe.
9 Med sin mun fördärvar den gudlöse sin nästa,
genom kunskap blir de rättfärdiga räddade.
10 Över de rättfärdigas välgång gläder sig staden,
när de ogudaktiga förgås råder jubel.
11 Genom de redbaras välsignelse blir en stad upphöjd,
genom de ogudaktigas mun rivs den ner.
12 Den som är utan vett föraktar sin nästa,
den som har förstånd tiger.
13 Den som går med förtal förråder hemligheter,
den som har ett trofast hjärta döljer vad han vet.
14 Där kloka råd saknas kommer folket på fall,
när många ger goda råd går det väl.
15 Den som går i borgen för en främling råkar illa ut,
den som hatar att ge handslag är trygg.
16 En älsklig kvinna vinner ära,
våldsverkare vinner rikedom.
17 En barmhärtig man gör väl mot sig själv,
den grymme skadar sitt eget kött.
18 Den ogudaktige gör en bedräglig vinst,
den som sår rättfärdighet får en säker lön.
19 Den som står fast i rättfärdighet vinner liv,
den som far efter ont drar över sig död.
20 De som har förvända hjärtan är en styggelse för Herren,
de som lever ostraffligt behagar honom.
21 De onda blir förvisso inte ostraffade
men de rättfärdigas efterkommande skall räddas.
22 Som en guldring i svinets tryne
är skönhet hos en kvinna utan vett.
23 Vad de rättfärdiga önskar är idel gott,
vad de ogudaktiga kan hoppas på är vrede.
24 Den ene strör ut och får ändå mer,
den andre snålar och blir bara fattigare.
25 Den frikostige blir rikligen mättad,
den som vederkvicker andra blir själv vederkvickt.
26 Den som undanhåller sin säd förbannas av folket,
välsignelse kommer över den som vill sälja.
27 Den som ivrigt söker det goda strävar efter nåd,
den som far efter det onda drabbas själv av det.
28 Den som förtröstar på sin rikedom kommer på fall,
men de rättfärdiga skall grönska som löven.
29 Den som drar olycka över sitt hus får ärva vind,
den oförnuftige blir träl åt den som har ett vist hjärta.
30 Den rättfärdiges frukt är ett livets träd,
den som vinner själar är vis.
31 Om den rättfärdige får sin lön på jorden,
hur mycket mer då den ogudaktige och syndaren!
12 Den som älskar fostran älskar kunskap,
oförnuftig är den som hatar tillrättavisning.
2 Den som är god vinner Herrens behag,
den som smider ränker blir fördömd.
3 Ingen människa kan bestå genom ogudaktighet,
men de rättfärdigas rot skall inte rubbas.
4 En idog hustru är sin mans krona,
en skamlös är som röta i hans ben.
5 De rättfärdigas tankar är rätta,
de ogudaktigas råd bedrar.
6 De ogudaktigas ord lurar efter blod,
de rättsinnigas tal räddar dem.
7 De ogudaktiga omstörtas och finns ej mer,
men de rättfärdigas hus består.
8 Efter sitt förstånd blir en man prisad,
den som har ett förvänt hjärta blir föraktad.
9 Bättre vara ringa och ha en tjänare,
än spela förnäm och sakna bröd.
10 Den rättfärdige vet hur hans boskap känner det,
de ogudaktigas hjärtelag är grymt.
11 Den som brukar sin åker får bröd så det räcker,
den som jagar efter fåfängliga ting saknar förstånd.
12 Den ogudaktige har begär till de ondas fångst,
men de rättfärdigas rot ger frukt.
13 Den onde snärjs i sina läppars synd,
men den rättfärdige slipper ut ur nöden.
14 Av sin muns frukt blir man mättad med gott,
vad en människa gjort får hon tillbaka.
15 Dårens väg är rätt i hans egna ögon,
den är vis som lyssnar till råd.
16 Dåren visar genast sin vrede,
klok är den som döljer smälek.
17 Den ärlige talar sanning,
ett falskt vittne bedrar.
18 Ord från en tanklös kan hugga som svärd,
de visas tunga ger läkedom.
19 Sanna ord består för evigt,
en lögnaktig tunga blott ett ögonblick.
20 De som smider onda planer har falskhet i hjärtat,
de som främjar frid får glädje.
21 Inget ont drabbar den rättfärdige,
men över de ogudaktiga kommer olycka i fullt mått.
22 Lögnaktiga läppar är en styggelse för Herren,
de som handlar rättfärdigt behagar honom.
23 En klok man döljer sin kunskap,
dårars hjärtan ropar ut sitt oförnuft.
24 Flitig hand får härska,
den late tvingas till trältjänst.
25 Bekymmer tynger en mans hjärta,
ett vänligt ord ger det glädje.
26 Den rättfärdige väljer sitt sällskap,
de ogudaktigas väg för andra vilse.
27 Den late får inte tag i sitt villebråd,
flit är för människan en dyrbar skatt.
28 På rättfärdighetens väg är liv,
ingen död finns på den vägen.
13 En vis son lyssnar till sin fars förmaning,
en bespottare lyder ingen tillsägelse.
2 Envar får njuta av sin muns frukt,
men de trolösa hungrar efter våld.
3 Den som vaktar sin tunga bevarar sitt liv,
den lösmynte råkar i olycka.
4 Den late är full av begär men får ingenting,
de flitigas hunger blir rikligen mättad.
5 Den rättfärdige avskyr lögnaktigt tal,
den ogudaktige beter sig skamligt och vanhedrande.
6 Rättfärdighet bevarar den redbare,
ondska fäller syndaren.
7 Den ene vill anses rik men har ingenting,
den andre vill anses fattig men äger mycket.
8 Den rike måste ge sin förmögenhet som lösepenning för sitt liv,
den fattige hör inte av något hot.
9 De rättfärdigas ljus lyser klart,
de ogudaktigas lampa slocknar.
10 Övermod vållar bara kiv,
vishet äger de som tar emot råd.
11 Lätt fånget är lätt förgånget,
men den som samlar efter hand får mycket.
12 Förlängd väntan tär på hjärtat,
uppfylld önskan är ett livets träd.
13 Den som föraktar ordet hemfaller åt dess dom,
den som fruktar budet får belöning.
14 Den vises undervisning är en källa till liv,
en hjälp att undgå dödens snaror.
15 Gott förstånd för med sig välvilja,
de trolösas väg är alltid sig lik.
16 Den kloke handlar med förstånd,
dåren blottar sin dumhet.
17 En ogudaktig budbärare faller i olycka,
ett tillförlitligt sändebud ger läkedom.
18 Fattigdom och skam får den som föraktar förmaning,
den som tar vara på tillrättavisning blir ärad.
19 Uppfylld önskan är ljuvlig för själen,
men dårar hatar att överge sin ondska.
20 Den som umgås med visa blir vis,
den som är vän med dårar går det illa.
21 Syndare förföljs av olycka,
de rättfärdigas lön blir lycka.
22 Den gode lämnar arv åt barnbarn,
syndarens egendom förvaras åt den rättfärdige.
23 De fattigas nyodling ger riklig föda,
men den sopas bort när orätt råder.
24 Den som spar på riset hatar sin son,
den som älskar honom fostrar honom i tid.
25 Den rättfärdige äter och blir mätt,
de ogudaktiga får gå med tom mage.
14 Genom visa kvinnor blir hemmet uppbyggt,
dårskapen river ner det med egna händer.
2 Den som fruktar Herren lever rättsinnigt,
den som föraktar honom går krokiga vägar.
3 I dårens mun är högmodets käpp,
men de visa bevaras genom sina läppar.
4 Utan dragdjur är krubban tom,
riklig skörd får man genom oxars kraft.
5 Ett sannfärdigt vittne ljuger inte,
ett falskt vittne främjar lögn.
6 Bespottaren söker vishet men finner ingen,
till den förståndige kommer kunskapen lätt.
7 Håll dig borta från dåren,
du finner aldrig förstånd på hans läppar.
8 Den klokes vishet gör att han känner vägen,
dårars oförnuft bedrar.
9 Dårarna hånar skuldoffret,
men bland de rättsinniga finns nåd.
10 Hjärtat känner sin egen sorg,
en främling kan inte dela dess glädje.
11 De ogudaktigas hus raseras,
de rättsinnigas boning blomstrar.
12 En väg kan synas rätt för en människa,
men till slut kan den leda till döden.
13 Mitt under skratt kan hjärtat värka,
och glädje kan sluta i sorg.
14 Den avfällige uppfylls av sina egna vägar,
en god man håller sig borta från honom.
15 Den okunnige tror varje ord,
den kloke ger akt på sina steg.
16 Den vise fruktar och skyr det onda,
dåren är övermodig och sorglös.
17 En otålig man begår dumheter,
en som smider ränker blir hatad.
18 De oförståndiga ärver dårskap,
de kloka blir krönta med kunskap.
19 Onda måste buga sig för goda,
ogudaktiga vid den rättfärdiges portar.
20 Också av sina närmaste blir den fattige hatad,
men den rike har många vänner.
21 Den som föraktar sin nästa syndar,
lycklig är den som förbarmar sig över de betryckta.
22 De som tänker ut ont far vilse,
de som tänker ut gott får erfara nåd och sanning.
23 Av all möda kommer någon vinning,
tomt prat leder till fattigdom.
24 De visas krona är deras rikedom,
dårarnas dumhet är dumhet.
25 Ett sanningsenligt vittne räddar liv,
den som far med lögn bedrar.
26 Den som fruktar Herren har ett tryggt fäste,
hans barn får där en tillflykt.
27 Herrens fruktan är en källa till liv,
en hjälp att undgå dödens snaror.
28 Talrik skara är kungens ära,
brist på folk blir furstens undergång.
29 Den som är långmodig har gott förstånd,
den som är otålig går långt i dårskap.
30 Sinnesro ger kroppen liv,
avund är röta i benen.
31 Den som förtrycker den arme smädar hans skapare,
den som förbarmar sig över de fattiga ärar honom.
32 Den ogudaktige kommer på fall genom sin ondska,
den rättfärdige har en tillflykt vid sin död.
33 I den förståndiges hjärta bor visheten,
bland dårarna blir den uppenbar.
34 Rättfärdighet upphöjer ett folk,
men synd är folkens vanära.
35 En förståndig tjänare vinner kungens välvilja,
den som handlar skamligt drabbas av hans vrede.
15 Ett mjukt svar stillar vrede, ord som sårar väcker harm.
2 De visas tunga ger god kunskap,
dårars mun flödar över av oförnuft.
3 Herrens ögon är överallt,
de vakar över både onda och goda.
4 En läkande tunga är ett livets träd,
en falsk tunga ger hjärtesår.
5 Den oförnuftige föraktar sin fars fostran,
klok är den som tar vara på tillrättavisning.
6 Den rättfärdiges hus rymmer stor rikedom,
den ogudaktiges vinning för med sig bekymmer.
7 De visas läppar sprider kunskap,
men så gör inte dårarnas hjärtan.
8 De ogudaktigas offer är avskyvärda för Herren,
de rättsinnigas bön behagar honom.
9 Herren avskyr den ogudaktiges väg,
men den som far efter rättfärdighet älskar han.
10 Fostran är något ont för den som överger vägen,
men den som hatar tillrättavisning måste dö.
11 Dödsriket och helvetet ligger uppenbara för Herren,
hur mycket mer då människornas hjärtan!
12 Bespottaren ogillar tillrättavisning,
till de visa vill han inte gå.
13 Ett glatt hjärta gör ansiktet ljust,
på hjärtesorg följer modlöshet.
14 Den förståndiges hjärta söker kunskap,
dårars mun närs av dårskap.
15 Den betryckte har aldrig en glad dag,
men ett glatt hjärta har ständigt fest.
16 Bättre knapphet och Herrens fruktan
än stora skatter och oro.
17 Bättre ett fat kål med kärlek
än en gödd oxe med hat.
18 En hetlevrad man uppväcker träta,
den långmodige stillar kiv.
19 Den lates stig är spärrad av törne,
de rättsinniga har en banad väg.
20 En vis son ger sin far glädje,
en dåraktig människa föraktar sin mor.
21 Den vettlöse har sin glädje i oförnuft,
den förståndige går sin väg rakt fram.
22 Där samråd saknas går planerna om intet,
med många rådgivare lyckas de.
23 En man blir glad när han kan ge svar,
hur gott är inte ett ord i rätt tid.
24 Den förståndige vandrar livets väg uppåt,
så att han undviker dödsriket där nere.
25 Herren river ner den högmodiges hus,
men änkans gränssten låter han stå kvar.
26 För Herren är ondskans planer avskyvärda,
men milda ord är rena.
27 Den som skaffar sig orätt vinning drar olycka över sin familj,
den som hatar mutor får leva.
28 Den rättfärdiges hjärta svarar med eftertanke,
de ogudaktigas mun flödar över av onda ting.
29 Herren är fjärran från de ogudaktiga,
men de rättfärdigas bön hör han.
30 En mild blick gör hjärtat glatt,
ett gott budskap ger märg åt benen.
31 Den som lyssnar till hälsosam tillrättavisning
får bo bland de visa.
32 Den som inte vill veta av fostran föraktar sitt liv,
den som lyssnar till tillrättavisning får förstånd.
33 Herrens fruktan fostrar till vishet,
och ödmjukhet föregår ära.
16 En människa gör upp planer i sitt hjärta,
men från Herren kommer vad tungan svarar.
2 En mans vägar är rena i hans egna ögon,
men Herren är den som prövar andarna.
3 Befall dina verk åt Herren,
så har dina planer framgång.
4 Herren har gjort var sak för sitt särskilda syfte,
även den ogudaktige för olyckans dag.
5 Herren avskyr de högmodiga,
de blir förvisso inte ostraffade.
6 Genom nåd och sanning sonas skuld,
genom Herrens fruktan undflyr man det onda.
7 Om någons vägar behagar Herren,
gör han även hans fiender till vänner.
8 Bättre äga litet med rättfärdighet
än tjäna mycket med orätt.
9 Människans hjärta tänker ut sin väg,
men Herren är den som styr hennes steg.
10 Gudomligt beslut är på kungens läppar,
hans mun tar inte miste i domen.
11 Rätt våg och vikt är från Herren,
alla vikter i pungen är hans verk.
12 Kungar avskyr onda gärningar,
ty genom rättfärdighet blir tronen befäst.
13 Rättfärdiga läppar behagar kungar,
den som talar sanning blir älskad.
14 Kungens vrede förebådar död,
men en vis man kan stilla den.
15 När kungens uppsyn är ljus betyder det liv,
hans välvilja är som ett moln med vårregn.
16 Att vinna vishet är långt bättre än guld,
att vinna insikt är mer värt än silver.
17 De rättsinnigas väg är att fly det onda,
den som ger akt på sin väg bevarar sitt liv.
18 Stolthet går före undergång
och högmod går före fall.
19 Bättre vara ödmjuk bland de ringa
än dela byte med de stolta.
20 Den som ger akt på ordet finner det goda,
lycklig är den som förtröstar på Herren.
21 Den som har ett vist hjärta kallas förståndig
och ljuvligt tal främjar lärdomen.
22 Den som äger insikt har en källa till liv,
att fostra dårar är dårskap.
23 Den vises hjärta gör hans mun förståndig
och främjar lärdomen på hans läppar.
24 Milda ord är som drypande honung,
ljuvliga för själen och en läkedom för kroppen.
25 En väg kan synas rätt för en människa,
men dess slut kan leda till döden.
26 Arbetarens hunger får honom att arbeta,
hans egen mun driver på honom.
27 En illasinnad man gräver upp det onda,
förtärande eld är på hans läppar.
28 En falsk människa vållar trätor,
den som skvallrar skiljer vänner åt.
29 Våldsverkaren förför sin nästa
och leder honom in på en väg som inte är god.
30 Den som kniper ihop ögonen umgås med vrånga tankar,
sammanpressade läppar är redo till ont.
31 Grått hår är en ärekrona,
den vinns på rättfärdighetens väg.
32 Bättre en tålmodig man än en hjälte,
bättre styra sitt sinne än inta en stad.
33 Lotten kastas i knät,
men avgörandet kommer alltid från Herren.
17 Bättre en bit torrt bröd och ro
än ett hus fullt av festmat och kiv.
2 Klok tjänare får råda över odåga till son,
och dela arvet med bröderna.
3 Degeln prövar silvret och ugnen guldet,
Herren prövar hjärtan.
4 En ond människa lyssnar till onda tungor,
en lögnare lånar sitt öra åt fördärvligt tal.
5 Den som hånar den fattige smädar hans skapare,
den som gläder sig åt andras olycka blir inte ostraffad.
6 Barnbarn är de gamlas krona,
barnens stolthet är deras fäder.
7 Stora ord passar ej dåren,
än mindre lögnaktigt tal en furste.
8 Mutan är som en lyckosten i givarens ögon,
vart han än vänder sig har han framgång.
9 Den som skyler synd främjar kärlek,
den som river upp en sak splittrar nära vänner.
10 En förebråelse tar mer på den förståndige
än hundra slag på dåren.
11 Upprorsmakaren vill blott ont,
en grym budbärare skall sändas mot honom.
12 Hellre möta en björn som mist sina ungar,
än en dåre i hans oförnuft.
13 Den som vedergäller gott med ont,
från hans hus skall olyckan inte vika.
14 Att börja ett gräl är att öppna en dammlucka,
ge därför efter innan striden bryter ut.
15 Den som frikänner en brottsling
och den som fördömer en rättfärdig
är båda styggelser för Herren.
16 Vad hjälper pengar i dårens hand,
kan han köpa vishet när han saknar förstånd?
17 En väns kärlek består alltid,
en broder föds för att hjälpa i nöd.
18 Utan förstånd är den som ger handslag
och går i borgen för sin nästa.
19 Den som älskar synd älskar strid,
den som gör sin port hög söker sin undergång.
20 Den som har ett falskt hjärta finner ingen lycka,
den som har en oärlig tunga faller i olycka.
21 Den som fått en odåga till son får bedrövelse,
en dåres far har ingen glädje.
22 Glatt hjärta ger god läkedom,
brutet mod suger märgen ur benen.
23 Den ogudaktige tar fram mutor ur sin ficka
för att vränga rättens vägar.
24 Den förståndige har sin blick på visheten,
dårens blick går till jordens ände.
25 En dåraktig son är sin fars grämelse
och bitter sorg för den mor som fött honom.
26 Att bötfälla den oskyldige är illa nog,
men att slå ädla män strider mot all rätt.
27 Den som har vett spar sina ord,
en förståndig man håller huvudet kallt.
28 Också en dåre räknas som vis när han tiger,
och förståndig när han tillsluter sina läppar.
18 Enslingen följer sin egen lust,
mot all sund insikt går han till storms.
2 Dåren frågar inte efter förstånd,
han vill bara föra fram egna tankar.
3 Kommer en ogudaktig kommer också förakt,
med skamlig vandel följer vanära.
4 Orden i mannens mun är som djupa vatten,
vishetens källa som en flödande bäck.
5 Det är inte rätt att ta parti för den skyldige
och vränga rätten för den oskyldige.
6 Dårens läppar kommer med kiv,
hans mun tigger om stryk.
7 Dårens mun är hans fördärv,
hans läppar en snara för hans liv.
8 Baktalarens ord är som läckerbitar,
de tränger in i människans inre.
9 Den som är försumlig i sitt arbete
är en broder till rövaren.
10 Herrens namn är ett starkt torn,
den rättfärdige skyndar dit och får skydd.
11 Den rikes ägodelar är hans fasta borg,
lik en hög mur i hans inbillning.
12 Hjärtats högmod går före fall,
ödmjukhet föregår ära.
13 Den som svarar innan han lyssnat,
handlar dåraktigt och skamligt.
14 Mod håller mannen uppe i hans svaghet,
men vem orkar bära ett brutet mod?
15 Den förståndiges hjärta förvärvar kunskap,
och de visas öron söker kunskap.
16 En gåva öppnar vägen för en människa
och för henne fram inför de stora.
17 Den som först för sin talan tycks ha rätt,
till dess hans motpart kommer och prövar saken.
18 Lotten stillar trätor
och skiljer mellan mäktiga män.
19 En kränkt broder är svårare att vinna än en befäst stad,
trätor är som bommar för en borg.
20 Av sin muns frukt blir var och en mättad,
buken fylls av läpparnas skörd.
21 Tungan har makt över död och liv,
de som gärna brukar den får äta dess frukt.
22 Den som funnit en hustru har funnit något gott,
han har fått nåd ifrån Herren.
23 Den fattige tigger om nåd,
den rike svarar med hårda ord.
24 Vänner kan slita varandra i stycken,
men det finns en vän som är mer hängiven än en bror.
19 Bättre vara fattig och oförvitlig
än tala svekfullt och vara en dåre.
2 Att sakna kunskap är illa nog,
men den som rusar i väg missar målet.
3 Människans dårskap fördärvar hennes väg,
men det är på Herren hennes hjärta vredgas.
4 Rikedom skaffar många vänner,
men den fattige blir skild från sin vän.
5 Ett falskt vittne blir inte ostraffat,
den som främjar lögn kommer inte undan.
6 Många söker en furstes välvilja,
alla är vänner till den givmilde.
7 Den fattige är hatad av alla sina släktingar,
också hans vänner fjärmar sig från honom,
han jagar dem med ord, men de är borta.[a]
8 Den som vinner förstånd har sitt liv kärt,
den som tar vara på insikt finner lycka.
9 Ett falskt vittne blir inte ostraffat,
den som främjar lögn skall förgås.
10 Det passar ej att dåren lever i överflöd,
än mindre att en slav råder över furstar.
11 Förstånd gör en människa tålmodig,
det är hennes ära att förlåta en försyndelse.
12 En kungs vrede är som ett ungt lejons rytande,
hans välvilja är som dagg på gräset.
13 En dåraktig son är sin fars fördärv,
en hustrus gnat ett ständigt takdropp.
14 Gård och gods är ett arv från fäderna,
en förståndig hustru en gåva från Herren.
15 Lättja för med sig sömnaktighet,
den håglöse får utstå hunger.
16 Den som håller budet bevarar sitt liv,
den som inte ger akt på sin väg skall dö.
17 Den som ömmar för den fattige lånar åt Herren
och får lön av honom för det goda han har gjort.
18 Fostra din son medan det finns hopp,
sträva inte efter att vålla hans död.
19 Den som förgår sig i vrede må plikta för det,
ty om du friar honom, måste du göra det om och om igen.
20 Lyssna på råd och tag emot fostran,
så att du för framtiden blir vis.
21 Många planer har en man i sitt hjärta,
men Herrens råd skall bestå.
22 En människa längtar efter godhet,
bättre vara fattig än en lögnare.
23 Herrens fruktan leder till liv,
mätt kan man gå till vila utan att drabbas av något ont.
24 Den late sticker handen i skålen,
men ids inte föra den tillbaka till munnen.
25 Slå bespottaren så blir den okunnige klok,
tillrättavisa den förståndige så vinner han kunskap.
26 Den som tar till våld mot sin far eller driver bort sin mor
är en vanartig och skamlös son.
27 Om du slutar, min son, att lyssna till förmaning,
så far du vilse från de ord som ger kunskap.
28 Ett ont vittne bespottar det rätta,
de ogudaktigas mun slukar ondska.
29 Straff är bestämt för bespottarna,
piskrapp för dårars rygg.
20 Vinet smädar, starka drycker larmar,
ingen som raglar av det är vis.
2 Som ett ungt lejons rytande är den skräck en kung inger,
den som väcker hans vrede förverkar sitt liv.
3 Heder åt den som avstår från kiv,
den oförnuftige söker alltid strid.
4 Den late plöjer inte om hösten,
vid skördetiden söker han förgäves efter gröda.
5 Planerna i en mans hjärta är som djupt vatten,
en man med förstånd hämtar upp dem.
6 Många ropar ut sin egen godhet,
men vem finner någon att lita på?
7 Den rättfärdige lever i ostrafflighet,
lyckliga är hans barn efter honom.
8 Kungen som sitter på domarsätet
sållar bort allt ont med sin blick.
9 Vem kan säga: "Jag har bevarat mitt hjärta rent,
jag är fri från synd"?
10 Två slags vikt och två slags mått,
Herren avskyr bådadera.
11 Redan den unge röjer genom sina gärningar,
om hans liv är rent och rätt.
12 Örat som hör och ögat som ser,
båda har Herren gjort.
13 Älska inte sömn, för då blir du fattig,
håll dina ögon öppna, så får du tillräckligt med bröd.
14 "Hutlöst, hutlöst", säger köparen,
men när han går sin väg skryter han över sitt köp.
15 Det finns guld och pärlor i mängd,
men den dyrbaraste klenoden är läppar som talar förstånd.
16 Tag hans kläder, när han går i borgen för en annan,
kräv pant när det gäller främlingar.
17 Bröd man fått genom svek smakar gott,
men efteråt blir munnen full av grus.
18 Planer efter rådslag får framgång,
att föra krig kräver vis ledning.
19 Skvallraren avslöjar hemligheter,
ge dig inte i lag med pratmakare.
20 Den som förbannar sin far eller mor,
hans lampa skall slockna i djupaste mörker.
21 Ett arv som man först girigt tagit i besittning
blir till sist utan välsignelse.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln