The Daily Audio Bible

²⁹ Detta skall för er vara en evig stadga: I sjunde månaden, på tionde dagen i månaden, skall ni fasta och inte utföra något arbete, varken de som är födda i landet eller främlingen som bor ibland er. ³⁰ Ty på den dagen skall försoning bringas för att rena er. Från alla era synder skall ni renas inför Herrens ansikte. ³¹ En vilosabbat skall den vara för er, och ni skall fasta. Detta skall vara en evig stadga. ³² Den präst som har blivit smord och invigd till att vara präst i sin fars ställe skall bringa försoning. Han skall ta på sig linnekläderna, de heliga kläderna, ³³ och han skall bringa försoning för det allra heligaste och försoning för uppenbarelsetältet och altaret, och han skall bringa försoning för prästerna och allt folket i församlingen.

³⁴ Detta skall för er vara en evig stadga, så att försoning bringas för Israels barn en gång om året för alla deras synder.

Och Aron gjorde så som Herren hade befallt Mose.

Blodets helighet

17 Herren talade till Mose. Han sade: ² Säg till Aron och hans söner och alla Israels barn: Detta är vad Herren har befallt: ³ Om någon av Israels hus slaktar ett nötkreatur, ett lamm eller en get i eller utanför lägret ⁴ och inte för fram djuret till uppenbarelsetältets ingång för att bära fram det som en offergåva åt Herren framför hans tabernakel, skall detta tillräknas den mannen som blodskuld. Han har utgjutit blod, och han skall utrotas ur sitt folk. ⁵ Därför skall Israels barn komma med sina slaktdjur, som de brukar slakta ute på marken, fram till Herren, till uppenbarelsetältets ingång, till prästen, och slakta dem där som ett gemenskapsoffer åt Herren. ⁶ Prästen skall stänka blodet på Herrens altare vid ingången till uppenbarelsetältet och bränna fettet till en ljuvlig doft för Herren. ⁷ De skall inte mer offra sina slaktoffer till de onda andar som de i trolös avfällighet håller sig till. Detta skall vara en evig stadga för dem, från släkte till släkte.

⁸ Säg till dem: Om någon av Israels hus eller av främlingarna som bor bland dem, offrar ett brännoffer eller ett slaktoffer ⁹ och inte för fram det till uppenbarelsetältets ingång för att offra det åt Herren, skall den mannen utrotas ur sitt folk.

¹⁰ Och om någon av Israels hus eller av främlingarna som bor bland dem förtär något blod, skall jag vända mitt ansikte mot den som äter blodet och utrota honom ur hans folk. ¹¹ Ty kroppens liv är i blodet, och jag har givit er det till altaret, till att bringa försoning för era själar. Det är blodet som bringar försoning genom själen som är i det. ¹² Därför säger jag till Israels barn: Ingen av er skall förtära blod. Främlingen som bor ibland er skall inte heller förtära blod.

¹³ Om någon av Israels barn eller av främlingarna som bor bland dem fäller ett villebråd av fyrfotadjur eller en fågel av det slag som får ätas, skall han låta blodet rinna ut och täcka över det med jord. ¹⁴ Ty varje kropps liv är dess blod. Därför säger jag till Israels barn: Ni skall inte äta någon kropps blod, ty varje kropps liv är dess blod. Var och en som äter det skall utrotas. ¹⁵ Och var och en som äter ett självdött eller ihjälrivet djur, vare sig han är född i landet eller är främling, skall tvätta sina kläder och bada sig i vatten och vara oren ända till kvällen. Då blir han ren. ¹⁶ Om han inte tvättar sina kläder och badar sin kropp, kommer han att bära på missgärning.

Förbjudna sexuella förbindelser

18 Herren talade till Mose. Han sade: ² Säg till Israels barn:

Jag är Herren, er Gud. ³ Ni skall inte göra som man gör i Egyptens land, där ni har bott. Inte heller skall ni göra som man gör i Kanaans land, dit jag vill föra er. Ni skall inte vandra efter deras stadgar. ⁴ Mina domslut skall ni följa och mina stadgar skall ni handla noggrant efter. Jag är Herren, er Gud. ⁵ Ja, ni skall hålla fast vid mina stadgar och lagar, ty den människa som följer dem skall leva genom dem. Jag är Herren.

⁶ Ingen av er skall röra en kvinna som är hans nära släkting och blotta hennes nakenhet. Jag är Herren. ⁷ Du skall inte blotta din fars nakenhet genom att blotta din mors nakenhet. Hon är din mor, och du skall inte blotta hennes nakenhet. ⁸ Du skall inte blotta nakenheten hos din fars hustru, ty det är din fars nakenhet. ⁹ Du skall inte blotta din systers nakenhet, vare sig hon är din fars dotter eller din mors dotter, vare sig hon är född hemma eller ute. ¹⁰ Du skall inte blotta din sondotters eller din dotterdotters nakenhet, ty det är din egen nakenhet. ¹¹ Du skall inte blotta nakenheten hos dottern till din fars hustru, ty hon är av din fars släkt och hon är din syster. ¹² Du skall inte blotta nakenheten hos din fars syster, ty hon är din fars nära släkting. ¹³ Du skall inte blotta nakenheten hos din mors syster, ty hon är din mors nära släkting. ¹⁴ Du skall inte blotta nakenheten hos din fars bror, och du skall inte röra hans hustru, ty hon är din fars syster. ¹⁵ Du skall inte blotta din svärdotters nakenhet. Hon är din sons hustru, och hennes nakenhet skall du inte blotta. ¹⁶ Du skall inte blotta nakenheten hos din brors hustru, ty det är din brors nakenhet. ¹⁷ Du skall inte blotta en kvinnas nakenhet och dessutom hennes dotters. Du skall inte heller ta till hustru hennes sondotter eller dotterdotter och blotta deras nakenhet. Det vore en skam, ty de är ju dina nära släktingar. ¹⁸ Du skall inte ta till hustru en kvinna som är syster till din hustru, så att du väcker fiendskap mellan dem genom att du blottar också hennes nakenhet medan din hustru lever.

¹⁹ Du skall inte röra en kvinna och blotta hennes nakenhet, när hon är oren under sin månadsrening. ²⁰ Du skall inte ligga med din nästas hustru, så att du genom henne orenar dig. ²¹ Du skall inte offra någon av dina avkomlingar åt Molok. Du skall inte ohelga din Guds namn. Jag är Herren. ²² Du skall inte ligga med en man som en man ligger med en kvinna. Det är avskyvärt. ²³ Du skall inte ligga med något djur, så att du genom det blir oren. Inte heller skall en kvinna ställa sig framför ett djur för att para sig med det. Det är naturvidrigt.

²⁴ Ni skall inte orena er med något av detta, ty med allt sådant har de hednafolk orenat sig som jag driver bort för er. ²⁵ Genom detta har landet blivit orenat, och jag har straffat det för dess missgärning, så att landet har spytt ut sina invånare. ²⁶ Ni skall därför hålla fast vid mina stadgar och lagar, och ingen av er, vare sig han är född i landet eller är en främling som bor ibland er, skall göra någon av dessa avskyvärdheter. ²⁷ Ty alla dessa avskyvärda ting har landets inbyggare bedrivit, de som var där före er, och landet har blivit orenat. ²⁸ Gör inte något sådant, så att landet spyr ut er, liksom det har spytt ut det folk som har bott där före er. ²⁹ Ty var och en som gör någon av alla dessa avskyvärdheter skall utrotas ur sitt folk, ja, alla som gör sådant. ³⁰ Håll därför fast vid vad jag har befallt er att iaktta, så att ni inte följer någon av de avskyvärda seder som man har följt före er och så orenar er genom dem. Jag är Herren, er Gud.

En hednisk kvinnas tro

²⁴ Sedan begav han sig därifrån och kom till Tyrus område. Där gick han in i ett hus. Han ville inte att någon skulle få veta det, men det kunde inte hållas hemligt. ²⁵ En kvinna, vars dotter hade en oren ande, fick höra talas om honom, och hon kom genast och föll ner för hans fötter. ²⁶ Det var en grekisk kvinna av syrisk-fenicisk härkomst. Hon bad att Jesus skulle driva ut den onde anden ur hennes dotter. ²⁷ Jesus sade till henne: "Låt barnen först^[a] få äta sig mätta. Det är inte rätt att ta brödet från barnen och kasta det åt hundarna." ²⁸ Hon svarade honom: "Herre, hundarna under bordet äter också av barnens smulor." ²⁹ Då sade han till henne: "För de ordens skull säger jag dig: Gå! Den onde anden har farit ut ur din dotter." ³⁰ Och hon gick hem och fann barnet ligga på bädden. Den onde anden hade farit ut.

Jesus botar en dövstum

³¹ Därefter lämnade han Tyrus område och tog vägen över Sidon och gick sedan genom Dekapolis område till Galileiska sjön. ³² Och man förde till honom en som var döv och nästan stum och bad att han skulle lägga handen på honom. ³³ Då tog han honom åt sidan, bort från folkskaran, stoppade fingrarna i hans öron, spottade och rörde vid hans tunga ³⁴ och såg upp mot himlen, suckade och sade: "Effata!" - det betyder: Öppna dig! ³⁵ Genast öppnades hans öron och hans tunga löstes, och han talade tydligt och klart. ³⁶ Jesus förbjöd dem att tala om detta för någon, men ju mer han förbjöd dem, desto ivrigare var de att göra det känt. ³⁷ Och folk blev utom sig av häpnad och sade: "Allt han har gjort är gott. De döva får han att höra och de stumma att tala."

Jesus bespisar fyra tusen

8 Vid den tiden hände det än en gång att mycket folk hade samlats, och man hade inget att äta. Då kallade Jesus till sig sina lärjungar och sade till dem: ² "Det gör mig ont om dessa människor. I tre dagar har de redan varit hos mig, och nu har de inget att äta. ³ Om jag låter dem gå hem hungriga, kommer de att duka under på vägen. En del av dem kommer långväga ifrån." ⁴ Hans lärjungar svarade honom: "Var skall man få mat här i ödemarken, så att de blir mätta?" ⁵ Han frågade dem: "Hur många bröd har ni?" "Sju", svarade de. ⁶ Då befallde han folket att slå sig ner på marken. Och han tog de sju bröden, tackade Gud,^[b] bröt dem och gav åt sina lärjungar för att de skulle sätta fram åt folket, och de gjorde så. ⁷ De hade också några små fiskar, och efter att ha tackat Gud sade han att också de skulle sättas fram. ⁸ Alla åt och blev mätta, och de plockade upp de stycken som blivit över, sju korgar. ⁹ Det var omkring fyra tusen där. Sedan sände han i väg dem.

Fariseerna begär tecken

¹⁰ Strax därefter steg han i båten med sina lärjungar och for till trakten av Dalmanuta.

Psalm 41

Rop till Gud under nöd och förföljelse

¹ För sångmästaren, en psalm av David.