The Daily Audio Bible
Today's audio is from the NIV. Switch to the NIV to read along with the audio.
Prästernas dräkter
39 Till prästerna och Aron gjorde folket vackra kläder att användas vid tjänsten i helgedomen, enligt de instruktioner Herren hade gett Mose. De gjordes av mörkblått, purpurrött, rosenrött och tvinnat vitt garn.
2-3 Till efoden, ett riktigt konstverk, hamrade man ut guld till tunna plåtar, skar det sedan i trådar och vävde in det med det mörkblå, purpurröda, rosenröda och vita garnet.
4-5 Efoden hölls ihop av axelstycken och bands samman av ett skärp vävt i ett stycke av samma slags garn i guld, mörkblått, purpurrött, rosenrött och tvinnat vitt garn, precis som Gud hade sagt till Mose.
6-7 De två onyxstenarna som satt på efodens två axelstycken var infattade i guld, och namnen på Israels stammar var ingraverade på stenarna, precis som på en signetring. Dessa stenar skulle påminna Gud om Israels folk. Allt detta gjordes enligt Herrens instruktioner till Mose.
8 Bröstskölden var också konstnärligt utförd, precis som efoden. Den var i samma slags vävnad av guld och av mörkblått, purpurrött, rosenrött och tvinnat vitt garn.
9 Den var tjugofem centimeter bred, tjugofem centimeter lång och dubbelvikt.
10 Den var försedd med fyra rader stenar. I den första fanns det en karneol, en topas och en smaragd,
11 i den andra en karbunkel, en safir och en kalcedon,
12 i den tredje en hyacint, en agat och en ametist,
13 och i den fjärde en krysolit, en onyx och en jaspis. Alla stenarna var infattade i flätverk av guld.
14 I stenarna var namnen på Israels tolv stammar ingraverade som på signetringar.
15-18 Två guldringar var placerade i de övre hörnen av bröstskölden. Vid dessa guldringar fästes de två snoddarna av tvinnat guld som med sina andra ändar var fastsatta vid de två flätverken av guld på axelstyckena.
19 Två guldringar sattes också på bröstsköldens nedre kant närmast efoden.
20 Två andra guldringar placerades framtill på efodens axelstycken, längst ner där efoden fästs ihop med det vackert vävda skärpet.
21 Bröstskölden hölls på plats ovanför efodens skärp genom att bröstsköldens ringar var fastbundna vid efodens ringar med ett blått snöre.Allt detta hade Herren gett Mose instruktioner om.
22 Efodkåpan var gjord av blått tyg,
23 och det fanns ett hål för huvudet med en krage, för att tyget inte skulle gå sönder.
24 I nedre kanten av kåpan fäste man granatäpplen, som var gjorda av mörkblått, purpurrött och rosenrött tvinnat garn.
25-26 Av rent guld gjorde man klockor som man satte mellan granatäpplena runt hela fållen. Denna kåpa skulle Aron ha på sig när han var i tjänst inför Herren, precis som Herren hade gett Mose befallning om.
27 Man vävde tunikor åt Aron och hans söner av vitt garn.
28-29 Turbanen, högtidshuvorna och underkläderna vävdes alla av detta vita linnegarn, och bältet var vackert vävt med mörkblått, purpurrött, rosenrött och vitt garn, precis som Herren hade sagt till Mose att det skulle vara.
30 Av rent guld tillverkades slutligen den plåt som skulle bäras framme på turbanen. På den graverade man in Helgad åt Herren.
31 Plåten var fäst vid turbanen med ett mörkblått snöre, precis som Herren hade sagt.
32 Slutligen var allt arbete med tabernaklet färdigt, och man hade följt alla de instruktioner som Herren gett Mose.
33-40 Sedan förde man fram hela tabernaklet till Mose:Det mönstervävda tyget, gethårstyget, häktorna, brädorna, tvärstängerna, stolparna, socklarna, överdraget av rödfärgade fårskinn, de speciellt garvade getskinnen och förhänget framför arken, arken med de tio budorden i, bärstängerna, benådningsplatsen, bordet med dess tillbehör, skådebröden, ljusstaken med dess lampor, tillbehör och olja, guldaltaret, smörjelseoljan, den välluktande rökelsen, draperiet för ingången till tältet, kopparaltaret, kopparnätet, stängerna och övriga tillbehör, tvättfatet med dess ställning, förhängena till förgårdens inhägnad, stolparna som höll dem uppe och socklarna, förhänget till förgårdens port, repen och pluggarna och alla redskap som använts vid arbetet med tabernaklet.41Man bar också fram efoden, som skulle användas i helgedomen, och de heliga kläderna, som prästen Aron och hans söner skulle använda när de gjorde tjänst inför Gud.42Israels folk följde alltså alla de föreskrifter som Herren gett Mose. 43Och Mose inspekterade allt arbete de utfört och välsignade dem, därför att allt var gjort som Herren ville att det skulle göras.
Tabernaklet sätts samman
1-2 Sätt upp tältet på första dagen i den första månaden, sa Herren till Mose.
3 Inuti det ska du placera arken med de tio budorden, och sedan ska du hänga upp förhänget framför arken i det allraheligaste.
4 Ställ sedan in bordet och lägg alla tillbehör på det och ta in ljusstaken och tänd lamporna.
5 Guldaltaret för rökelsen ska du placera framför arken. Sätt upp draperiet framför ingången till tabernaklet
6 och placera brännofferaltaret framför ingången.
7 Mellan uppenbarelsetältet och altaret ska du ställa tvättfatet och fylla det med vatten.
8 Sedan ska du göra i ordning förgården utanför tältet och hänga upp förhänget för ingången till förgården.
9 Därefter ska du ta smörjelseoljan och stänka av den överallt på tabernaklet och på allt som finns inne i det, tillbehör och inredning, för att det ska bli helgat.
10 Stänk smörjelseolja på brännofferaltaret och dess tillbehör och helga det, för sedan ska altaret vara högheligt.
11 Smörj sedan tvättfatet och ställningen till det, så att det blir helgat.
12 För sedan fram Aron och hans söner till ingången av tältet och tvätta dem med vatten
13 och ta på Aron de heliga kläderna och smörj honom, så att han blir helgad till att tjäna mig som präst.
14 För sedan fram hans söner och ta på dem kläderna
15 och smörj dem, som du gjorde med deras far, så att de kan tjäna mig som präster. Deras smörjelse till tjänst ska sedan gälla från generation till generation. Alla deras barn och barnbarn ska för alltid vara mina präster.
16 Mose utförde precis allt vad Herren hade bett honom om.
17 På första dagen i första månaden av det andra året blev tabernaklet uppsatt.
18 Mose byggde det. Han ställde socklarna på plats och satte fast brädorna i dem.
19 Sedan bredde han ut tältdukarna över ställningarna och lade på överdraget, precis som Herren hade befallt.
20 Inne i arken placerade han stenarna med de tio budorden inhuggna och satte dit bärstängerna till arken och placerade benådningsplatsen ovanpå arken.
21 Sedan förde han in arken i tabernaklet och satte upp förhänget för att dölja den, allt enligt Herrens befallning.
22 Sedan ställde han bordet på norra sidan av rummet utanför förhänget
23 och lade skådebröden på bordet inför Herren, precis som Herren gett order om.
24 Han ställde ljusstaken mitt emot bordet, på södra sidan av tältet.
25 Sedan ordnade han lamporna så som Herren ville ha dem,
26 ställde guldaltaret i tältet intill förhänget
27 och tände rökelsen av fina kryddor på altaret, precis som Herren hade befallt.
28 Han satte upp draperiet för ingången till tabernaklet,
29 ställde altaret för brännoffren mitt för ingången och offrade brännoffer och spisoffer på det. Allt blev som Herren hade befallt.
30 Sedan ställde han tvättfatet mellan tältet och altaret och fyllde det med vatten, så att prästerna skulle kunna använda det för att tvätta sig.
31 Mose och Aron och Arons söner tvättade sina händer och fötter där
32 varje gång de skulle gå till altaret och in i tältet, precis som Herren hade sagt till Mose att de skulle göra.
33 Därefter satte han upp inhägnaden till förgården som skulle omge tältet och altaret och satte upp förhänget för ingången till förgården. Och så hade då Mose avslutat allt sitt arbete.
Guds härlighet
34 Då kom molnet och täckte tältet och Herrens härlighet fyllde det. 35Mose kunde inte gå in, därför att molnet fanns där och Herrens härlighet fyllde tältet. 36Och så snart molnet höjde sig från tältet, gick Israels folk vidare och följde det. 37Men när molnet stannade, stannade också allt folket tills den dag molnet började röra sig igen.38Molnet vilade över tältet under dagarna, och på nätterna var det som en eld i molnet, så att Israels folk alltid kunde se det.På detta sätt var det under hela deras resa.
Johannes döparen förbereder vägen för Jesus
1 Här börjar den underbara berättelsen om Jesus Kristus, Guds son.
2 Allt började som Skriften förutsagt: Gud ska sända en budbärare, som kommer att förbereda världen på att Guds Son ska komma.
3 Profeten Jesaja kunde se framåt i tiden och beskriva den uppgift denne budbärare skulle ha. Jesaja sa: Jag hör någon ropa i öknen: 'Gör vägen fri för Herren. Röj undan alla hinder, så att han kan komma fram!'
4 Den budbärare som Jesaja talade om var Johannes döparen. Han levde i öknen där han predikade att alla skulle vända sig till Gud, så att Gud kunde förlåta dem deras synder.
5 Från Jerusalem och hela Judeen strömmade människor ut i den judiska ödemarken för att se och höra Johannes, och när de bekände sina synder, döpte han dem i Jordanfloden.
6 Johannes hade kläder som var vävda av kamelhår, och han hade ett läderbälte runt midjan. Han levde av gräshoppor och vildhonung.
7 Hans budskap var klart:Snart kommer en som är mycket större än jag, så mycket större att jag inte ens är värdig att vara hans slav.
8 Jag döper er i vatten, men han kommer att döpa er i Guds helige ande!
Johannes döper Jesus
9 En dag kom Jesus från Nasaret i Galileen och blev döpt av Johannes i Jordanfloden.
10 I det ögonblick då Jesus steg upp ur vattnet såg han himlen öppna sig, och den helige Ande sänkte sig ner som en duva över honom.
11 Och en röst från himlen sa: Du är min älskade son. Du är min glädje.
Djävulen frestar Jesus i öknen
12-13 Omedelbart därefter blev Jesus ledd ut i öknen av den helige Ande. Där frestade djävulen honom i fyrtio dagar, och han levde ensam tillsammans med de vilda djuren. Och änglarna kom och stod till hans tjänst.
Jesus beger sig till Galileen för att predika
14 Sedan Johannes arresterats av kung Herodes gick Jesus till Galileen för att predika Guds goda nyheter.
15 Äntligen är tiden inne, sa han. Guds rike är nära! Vänd er bort från era synder och tro på de goda nyheterna.
Fyra fiskare följer med Jesus
16 När Jesus en dag vandrade längs Galileiska sjöns stränder fick han se Simon och hans bror Andreas stå och kasta ut nät. De var nämligen fiskare till yrket.
17 Jesus ropade till dem: Följ med mig, jag ska visa er hur ni kan vinna människor för Gud!
18 De lämnade genast sina nät och följde med honom.
19 Lite längre bort på stranden fick han se Sebedaios söner, Jakob och Johannes. De satt i en båt och lagade nät.
20 Han kallade på dem också, och de lämnade omedelbart sin far Sebedaios och de andra som de fiskat tillsammans med för att följa med Jesus.
Jesus undervisar med stor auktoritet
21 Jesus och hans följeslagare kom nu till staden Kafarnaum. På sabbatsdagens morgon gick de till den judiska gudstjänstlokalen - synagogan - där Jesus predikade.
22 Hans tal gjorde starkt intryck på dem som lyssnade. Det var annat än vad deras religiösa ledare brukade säga, och man frågade sig om det inte var Gud själv som talade genom Jesus.
23 I synagogan fanns en man som var besatt av en ond ande, och han började skrika:
24 Vad vill du oss, Jesus från Nasaret? Du har bara kommit för att ta död på oss andar. Jag vet faktiskt vem du är, Guds helige son!
25 Jesus befallde anden att inte säga något mer och att komma ut ur mannen.
26 Då började anden att rycka och slita i mannen och for ut ur honom med ett våldsamt skrik.
27 Folket i synagogan blev förskräckta och började diskutera vad som hänt.Vad är det här för en ny religion? frågade de upprört. Till och med de onda andarna lyder hans order!
28 Nyheterna om vad han gjorde spred sig snabbt genom hela Galileen.
Falska anklagelser
35 Herre, bekämpa dem som bekämpar mig! Förklara krig mot dem som anfaller mig!
2 Sätt på dig rustningen och grip tag i din sköld.
3 Lyft spjutet till mitt försvar och ställ dig i vägen för mina förföljare! Säg till mig: Jag är din räddning!
4 Förolämpa alla som försöker att döda mig! Slå dem tillbaka, och gör dem förvirrade!
5 Låt dem blåsa bort som löv för vinden, när Herrens ängel jagar bort dem.
6 Gör deras väg mörk och slipprig, när Herrens ängel förföljer dem!
7 Fastän jag inte hade gjort något ont, lade de ut en fälla för mig och grävde en fallgrop på min väg.
8 Låt dem drabbas av undergång utan att de vet om det. De ska fastna i sina egna fällor och dö.
9 Men jag ska jubla och glädja mig i Herren när han griper in och räddar mig.
10 Ur djupet av mitt inre stiger lovsången upp till honom. Finns det någon som han i himlen eller på jorden? Vem kan som Herren skydda den svage och hjälplöse? Och vem skyddar den fattige och den som lider nöd från dem som vill beröva dem det lilla de har?
11 Dessa falska människor vittnar emot mig. De anklagar mig för sådant som jag inte ens har hört talas om.
12 Jag försöker att behandla dem väl, men vad tjänar det till. Se hur illa de gör mig! Jag är förtvivlad!
13 När de var sjuka, klagade jag inför Herren och jag klädde mig i sorgkläder. Jag bad att han skulle göra dem friska. Jag vägrade till och med att äta. Jag bad allvarligt för dem, men Gud svarade mig inte.
14 Jag sörjde, som om det varit min mor eller en vän eller min bror som varit sjuk och nära döden.
15 Men nu när jag själv har hamnat i svårigheter, då är de skadeglada. När de träffas, pratar de och skvallrar om mig. Och jag känner inte ens allesammans,
16 för de har slagit sig ihop med en massa främlingar som gör allt för att skada och förbanna mig.
11 Jag, visheten, ska ge dig många levnadsdagar, och dina år ska bli många och innehållsrika.
12 Visheten är till nytta för dig, men om du föraktar henne skadar du bara dig själv.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®