The Daily Audio Bible
Today's audio is from the NIV. Switch to the NIV to read along with the audio.
28 Och Herren sa till Mose:
29 Säg till Israels folk, att den som vill bära fram ett tackoffer till Herren måste överlämna offergåvan personligen.
30 Han ska bära fram fettet och bringan, och det ska överlämnas till Herren genom att man viftar med det framför altaret.
31 Prästen ska bränna fettet på altaret, men bringan tillhör Aron och hans söner,
32-33 medan det högra låret ska lämnas till den tjänstgörande prästen.
34 Jag har nämligen bestämt att bringan och låret ska vara gåvor från Israels folk till Arons söner. Aron och hans söner måste alltid få denna del av offret.
35 Det är deras betalning. Det ska skiljas från brännoffret och ges till alla som blivit utsedda att tjäna Herren som präster - till Aron och hans söner,
36 för på den dag när Herren smorde dem, befallde han att Israels folk skulle ge dessa delar till dem. Detta är deras rätt för alla tider, släkte efter släkte.
37 Så löd föreskrifterna för brännoffret, spisoffret, syndoffret, skuldoffret, invigningsoffret och tackoffret.
38 Dessa föreskrifter gavs till Mose av Herren på berget Sinai, för att folket skulle veta hur de skulle bära fram offer till Gud i Sinai öken.
Mose avskiljer prästerna för tjänst
8 Herren sa till Mose:
2-3 Ta med dig Aron och hans söner, deras prästkläder, smörjelseoljan, den unga tjuren till syndoffret, de två baggarna och korgen med brödet, som är bakat utan jäst, och samla hela Israel vid tabernaklet.
4 Mose gjorde som Herren sagt, och när allt folket var samlat
5 sa han: Det som jag nu ska göra har Herren befallt.
6 Sedan tog han Aron och hans söner och tvättade dem med vatten.
7 Han klädde på Aron rocken, skärpet, kåpan och efoden med dess vackert vävda bälte.
8 Sedan satte han på honom bröstskölden och lade urim och tummim i en ficka på skölden.
9 På Arons huvud satte han turbanen med dess guldplatta, det heliga diademet, precis som Herren hade befallt honom.
10 Sedan tog Mose smörjelseoljan och stänkte den på tabernaklet och på varje sak som fanns inne i det, för att på så sätt helga allt.
11 När han kom till altaret stänkte han sju gånger på det och likaså på altarets tillbehör och på tvättfatet och dess ställning för att helga det.
12 Han hällde smörjelseolja på Arons huvud, för att på så sätt avskilja honom för hans tjänst.
13 Sedan satte Mose på Arons söner deras mantlar med bälten och huvudbindlar, precis som Herren hade befallt honom.
14 Sedan tog han den unga tjuren till syndoffret och Aron och hans söner lade sina händer på dess huvud.
15-16 Därefter slaktade Mose den. Med sitt finger strök han en del av blodet på altarets fyra horn, men också på själva altaret för att helga det, och hällde ut resten av blodet vid altarets fot. På så sätt invigde han det och renade det. Han tog fettet som satt på inälvorna, fettet runt levern, de båda njurarna och fettet runt dem och brände alltsammans på altaret.
17 Den unga tjurens kropp med dess hud och inälvor brändes utanför lägret, som Herren hade befallt Mose.
18 Sedan bar han fram baggen till brännoffret. Aron och hans söner lade sina händer på dess huvud,
19 och Mose slaktade den och stänkte av blodet på altarets alla sidor.
20 Sedan styckade han baggen och brände upp styckena, huvudet och fettet.
21 Därefter tvättade han inälvorna och benen med vatten och brände upp dem på altaret, så att hela baggen brändes upp inför Herren. Det var ett brännoffer som Herren uppskattade mycket. De befallningar Herren hade gett Mose följdes in i minsta detalj.
22 Sedan bar Mose fram den andra baggen för invigningen. Aron och hans söner lade sina händer på dess huvud.
23 Mose slaktade den, tog av dess blod och strök på Arons högra örsnibb, högra tumme och högra stortå.
24 Sedan gjorde han likadant med Arons söner på deras högra örsnibbar, högra tummar och högra stortår. Resten av blodet stänkte han på altarets sidor runtom.
25 Därefter tog han fettet, svansen, fettet runt de inre organen och runt levern, de båda njurarna med deras fett och det högra lårstycket
26 och placerade ovanpå detta ett osyrat rån, en kaka smord med olivolja och en skiva bröd, alltsammans hämtat från den korg som hade ställts inför Herren.
27 Allt detta lades i händerna på Aron och hans söner, för att de skulle bära fram det inför Herren genom att vifta med det framför altaret.
28 Mose tog sedan tillbaka viftoffret från dem och brände det på altaret tillsammans med brännoffren till Herren, och Herren var mycket nöjd med dessa offer.
29 Mose tog också bringan och bar fram den inför Herren genom att vifta med den framför altaret. Detta var Moses del av invigningsoffret, precis som Herren hade föreskrivit.
30 Han tog sedan av smörjelseoljan och lite av blodet som hade blivit stänkt på altaret och stänkte det både på Aron och hans kläder och på hans söner och på deras kläder. På så sätt invigde han Aron och hans söner till tjänst inför Herren.
31 Sedan sa Mose till Aron och hans söner: Koka köttet vid tabernaklets ingång och ät det tillsammans med brödet som finns i invigningskorgen, precis som jag har sagt till er.
32 Det som blir kvar av köttet och brödet måste brännas upp.
33 Ni får inte lämna tabernaklets ingång på sju dagar, för er invigning ska pågå i sju dagar.
34 Sedan fastslog Mose än en gång att allt han hade gjort den dagen eller tänkt att göra hade blivit befallt av Herren, för att ge dem försoning.
35 Och på nytt påminde han Aron och hans söner om att de måste stanna vid tabernaklets ingång dygnet runt i en vecka. Om ni lämnar den, kommer ni att dö, det är vad Herren har sagt, sa han till dem.
36 Aron och hans söner gjorde därför allt precis så som Herren hade befallt Mose.
Prästerna bär fram offren
9 På den åttonde dagen av invigningen kallade Mose samman Aron och hans söner och de äldste i Israel.
2 Han sa till Aron att ta en tjurkalv från hjorden till syndoffer och en felfri bagge till brännoffer och offra dem inför Herren.
3 Mose sa till honom: Säg till Israels folk att välja ut en bock till syndoffer och en kalv och ett lamm till brännoffer. Båda ska vara årsgamla och felfria.
4 Dessutom ska folket föra fram ett tackoffer inför Herren bestående av en tjur och en bagge och ett spisoffer av mjöl blandat med olivolja. I dag ska nämligen Herren uppenbara sig för dem.
5 De ledde alltså fram allt detta till tabernaklets ingång som Mose hade befallt, och folket kom och ställde sig inför Herren.
6 Mose sa till dem: När ni följer de föreskrifter Herren har gett, ska han uppenbara sin härlighet för er.
Jesus berättar om sin verkliga familj
31-32 Nu kom hans mor och hans bröder till det överfulla huset där han undervisade människorna. Eftersom de själva inte kunde komma in, skickade de bud till honom och bad honom komma ut. Din mor och dina bröder är här utanför och vill träffa dig, sa man till honom.
33 Men han svarade: Min mor och mina bröder! Vilka är det?
34 Sedan såg han på dem som stod runt omkring och sa: De här är min mor och mina bröder!
35 Var och en som gör Guds vilja är min bror och min syster och min mor.
Liknelsen om lantbrukaren som sådde säd
4 Återigen samlades en stor folkskara runt Jesus när han undervisade nere vid sjön. Han steg därför i en båt och satte sig ner och talade därifrån till människorna på stranden.
2 Han undervisade dem som vanligt och med hjälp av exempel förklarade han för människorna vad Gud ville säga dem:
3 Lyssna! En lantbrukare bestämde sig för att så. När han sådde
4 föll några av sädeskornen vid vägkanten, och fåglarna kom och åt upp dem.
5-6 Några korn föll där marken var stenig och där det fanns alltför lite jord. Säden växte snabbt upp, men snart vissnade den i den heta solen och dog. Rötterna fick nämligen inte någon näring i den grunda jorden.
7 Andra korn föll bland törnbuskarna som kvävde och hindrade säden från att växa upp och ge fullmogna ax.
8 Men några korn föll i god jord och gav igen trettio gånger så mycket som såtts, och en del sextio eller hundra gånger så mycket.
9 Hör noga på vad jag säger er!
Jesus förklarar liknelsen om sådden
10 När han senare var ensam med de tolv lärjungarna och med dem som följde honom frågade de: Vad betyder det som du berättade?
11-12 Han svarade: Ni har fått veta hemligheten om Guds rike, men för dem som lever utanför riket berättas den med hjälp av bilder. Det är som profeten Jesaja säger: 'Fastän de både ser och hör, förstår de ingenting och de vänder inte heller om till Gud och får sina synder förlåtna.'
13 Men om ni inte förstår den här berättelsen om sädeskornen, hur ska ni då kunna begripa allt annat jag tänker berätta?
14 Den som ger Guds ord vidare är som lantbrukaren som sådde sin säd.
15 Med den hårda vägkanten där några sädeskorn föll menas de hårdhjärtade människor som hör Guds ord, men där djävulen genast kommer och försöker få dem att glömma det.
16 Den steniga marken är exempel på människor som lätt blir entusiastiska och genast tar emot Guds ord.
17 Men de tillåter inte Ordet att tränga in i sina liv. När de för sin tros skull möter problem och svårigheter eller blir förföljda ger de upp.
18 Marken, som är täckt med törnbuskar, är lik människor som lyssnar till Guds budskap och tar emot det,
19 men som genast låter vardagliga bekymmer, nöjen och begär efter allt förkväva det, så att de inte bär någon frukt.
20 Men den goda jorden, den finns hos sådana människor som lyssnar till Guds ord och tar det till sig så att det bär frukt i deras liv, trettio, sextio och till och med hundra gånger mer än vad som såddes i deras hjärtan.
21 Sedan frågade han dem: När någon tänder en lampa, så ställer han väl inte en låda över den eller sätter den under sängen. Tvärtom! En lampa ställer man så att den kan lysa och vara till nytta.
22 Allt som nu är gömt kommer en dag att dras fram i ljuset, och det som fortfarande är hemligt ska var och en förstå.
23 Tänk noga över det jag säger er och
24 se till att de ord ni får höra leder till handling. Ju mer ni gör det, desto mer kommer ni att förstå vad jag säger till er.
25 För den som har han ska få ännu mer. Den som alltså förstår mycket av det jag säger, han ska en gång förstå allt, men den som förstår lite, han kommer till slut inte att förstå någonting av det jag säger.
12-13 Herren skrattar åt de gudlösas onda planer, för han vet att domens dag kommer för dem.
14 Samvetslösa människor gör allt för att avrätta fattiga och förtryckta. De är beredda att slakta dem som är uppriktiga.
15 Men deras svärd kommer att riktas mot deras egna hjärtan, och alla deras vapen ska brytas sönder.
16 Det är bättre att äga lite och göra det Gud vill, än att vara rik och samtidigt förakta Gud.
17 Herren ska nämligen göra slut på de ogudaktigas maktfullkomlighet, men de som är trogna mot honom tar han hand om.
18 Dag efter dag lägger Herren märke till de goda gärningar som gudfruktiga människor gör och ger dem en evig belöning. När svåra tider kommer har han omsorg om dem.
19 Till och med när det blir hungersnöd kommer de att ha tillräckligt att äta. Men de ogudaktiga ska gå under.
20 De kommer att vissna som gräset på fälten och försvinna som rök.
21 De ogudaktiga lånar pengar men betalar inte tillbaka. De gudfruktiga däremot är generösa med sina gåvor.
22 De som välsignas av Herren ska ärva jorden, men de som förbannas av honom kommer att dö.
23 Herren leder goda människor, och han gläder sig över varje steg de tar.
24 Om de faller blir de inte liggande, för Herren fattar dem vid handen och reser upp dem.
25 Jag är nu en gammal man, och under alla mina år har jag aldrig sett Herren överge en människa som älskar honom. Inte heller har jag sett de gudfruktigas barn gå hungriga.
26 I stället kan de gudfruktiga vara generösa och ge och låna ut till andra, och deras barn är en välsignelse.
27 Om du vill ha ett evigt hem, så överge allt ont och gör det som är gott!
28 Herren älskar ju rättvisa och ärlighet, och han överger inte sitt folk. De kommer att leva tryggt i evighet. De ogudaktigas barn ska förgås,
29 men de som älskar det goda ska få bo i landet och leva där för all framtid.
5 En vis ung man bärgar sitt hö medan solen skiner, men det är en skam att se en ung man sova under skördetiden.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®