Print Page Options
Previous Prev Day Next DayNext

The Daily Audio Bible

This reading plan is provided by Brian Hardin from Daily Audio Bible.
Duration: 731 days

Today's audio is from the NIV. Switch to the NIV to read along with the audio.

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln) (SVL)
Version
1 Mosebok 1-2

Skapelsen

Allt började när Gud skapade himlen och jorden.

Först var jorden ett formlöst och tomt kaos, och Guds Ande svävade över de mörka dimmorna.

Då sa Gud: Ljus, bli till. Då blev det ljust.

4-5 Gud var nöjd med ljuset och skilde det från mörkret. Han kallade ljuset dag, och mörkret kallade han natt. Tillsammans utgjorde de den första dagen.

Sedan sa Gud: Låt dimmorna skilja på sig för att forma himlen där uppe och haven där nere.

7-8 Gud skapade på så sätt himlen och skilde dimman ovanför från vattnet nedanför. Allt detta hände den andra dagen.

9-10 Sedan sa Gud: Låt vattnet under himlen samlas så att torrt land kommer fram. Det blev så och Gud kallade det torra jord, och vattnet kallade han hav. Gud var nöjd

11-12 och fortsatte: Låt det ur jorden växa fram alla sorters gräs och fröbärande växter och fruktträd med kärnor i frukten, så att fröna och kärnorna på nytt ger upphov till de slags växter och frukter som de kommit ifrån. Det blev så, och Gud var nöjd.

13 Allt detta hände den tredje dagen.

14-15 Sedan sa Gud: Låt det bli skinande ljus på himlen för att lysa upp jorden och skilja dagen från natten. De ska bestämma årstiderna på jorden och utmärka dagarna och åren. Det blev så,

16 för Gud skapade två stora ljus, solen och månen, som skulle lysa över jorden, det större ljuset, solen, för att lysa på dagen och det mindre ljuset, månen, för att lysa på natten. Han skapade också stjärnorna.

17 Gud placerade dem alla på himlen för att upplysa jorden,

18 härska över dagen och natten och skilja ljuset från mörkret. Gud var nöjd.

19 Allt detta hände den fjärde dagen.

20 Sedan sa Gud: Låt vattnet vimla av levande varelser, och låt himlen fyllas av fåglar.

21-22 Gud skapade stora sjödjur och fiskar och fåglar av alla slag. Sedan såg Gud på dem med glädje och välsignade dem allesammans. Föröka er och fyll haven, sa han, och till fåglarna sa han: Föröka er ni också och uppfyll jorden!

23 Detta avslutade den femte dagen.

24 Sedan sa Gud: Låt jorden bära fram djur av alla slag - boskap, kräldjur och vilda djur. Det blev så.

25 Gud skapade alla slags vilda djur och boskap och kräldjur, och Gud var nöjd med det han hade gjort.

26 Sedan sa Gud: Låt oss skapa människan, lik oss själva, att härska över allt liv i havet och i luften och på jorden.

27 Alltså skapade Gud människan lik hennes Skapare, lik sig själv skapade Gud människan till man och kvinna.

28 Gud välsignade dem och sa: Föröka er och uppfyll jorden och lägg den under er. Ni ska härska över fiskarna, fåglarna och alla djuren.

29 Lyssna! Jag ger er de fröbärande växterna på hela jorden och alla fruktträden. De ska ge er mat.

30 Åt djuren och fåglarna ger jag däremot allt gräs och andra gröna växter som föda.

31 Sedan såg Gud på allt han hade skapat, och han var mycket nöjd. Detta avslutade den sjätte dagen.

Så blev slutligen himlen och jorden fullständiga med allt vad de innehöll.

När den sjunde dagen kom var Gud alltså klar med sitt arbete.

Han välsignade den sjunde dagen och bestämde att den skulle vara helig, eftersom han till den dagen var färdig med allt han hade skapat.

Adam och Eva

Här följer en sammanfattning av händelserna då himlen och jorden skapades av Herren Gud.

Först fanns det inga växter och ingen säd kunde gro på jorden, för Herren Gud hade inte sänt något regn, och inte heller fanns det någon som kunde bruka jorden.

Men vatten bröt fram ur marken och vattnade jorden.

Och Herren formade en mans kropp av markens jord och blåste in livsande i honom. Så blev människan en levande varelse.

Edens trädgård

Sedan planterade Herren Gud en trädgård österut i Eden och satte där människan som han format.

Herren Gud planterade vackra träd av alla slag i trädgården, och de gav den mest utsökta frukt. Mitt i trädgården planterade han Livets Träd och Kunskapens Träd, som ger kunskap om gott och ont.

10 En flod rann upp i Eden. Den bevattnade trädgården och delade sig sedan i fyra floder.

11-12 Den första heter Pison, och den flyter runt hela Havilas land, där det finns gott om rent guld och vacker harts och onyxsten.

13 Den andra floden kallas Gihon och flyter omkring hela landet Kus.

14 Den tredje floden heter Tigris och flyter öster om staden Assur. Den fjärde floden är Eufrat.

15 Herren Gud satte mannen i Edens trädgård för att bruka och vårda den.

16-17 Men Herren Gud gav mannen denna varning: Du får äta av vilken frukt som helst i trädgården, utom av den från Kunskapens Träd, för dess frukt kommer att öppna dina ögon, så att du blir vaken över vad som är rätt och orätt, gott och ont. Om du äter av den kommer du att straffas med döden.

Eva skapas

18 Sedan sa Herren Gud: Det är inte bra för mannen att vara ensam. Jag ska skapa en kamrat åt honom, en hjälp som passar för hans behov.

19-20 Herren Gud formade därför av jord djur och fåglar av alla slag och förde dem till mannen för att se vad han skulle kalla dem, och vad han kallade dem fick de sedan heta. Men fortfarande fanns det ingen lämplig hjälp för mannen.

21 Herren Gud lät då mannen falla i djup sömn, tog ut ett av hans revben och slöt till stället där han hade tagit ut det.

22 Sedan gjorde han en kvinna av revbenet och förde henne fram till mannen.

23 Där är hon! utropade Adam. Hon är en del av mitt eget kött och blod! Hon är tagen ur en man, och hon ska kallas kvinna.

24 Det är därför som en man lämnar sin far och mor och förenar sig med sin hustru på ett sådant sätt att de blir en person.

25 Trots att mannen och hans hustru var nakna, var inte någon av dem generad eller blyg.

Matteus 1:1-2:12

Jesu familjeträd

Detta är Jesu Kristi förfäder, från kung David och Abraham:

Abraham, Isak, Jakob (Jakob var far till Judas och hans bröder),

Judas, Peres och Sera (deras mor hette Tamar), Hesron,

Ram, Amminadav, Nahshon,

Salma, Boas (hans mor hette Rahav), Oved (hans mor hette Rut), Ishai

Kung David, Salomo (hans mor var Urias hustru),

Rehabeam, Avia, Asa,

Josafat, Joram, Ussia,

Jotam, Ahas, Hiskia,

10 Manasse, Amon, Josia,

11 Jojakin och hans bröder (födda vid tidpunkten för fångenskapen i Babylon)

12 Och efter fångenskapen: Shealtiel, Serubbabel,

13 Avihud, Eljakim, Asor,

14 Sadok, Akim, Elihud,

15 Elasar, Mattan, Jakob,

16 Jakob var far till Josef. (Josef var Marias man, och hon var mor till Jesus Kristus, Guds Son).

17 Detta är de fjorton generationerna från Abraham till kung David, de fjorton generationerna från kung David till fångenskapen och de fjorton generationerna från fångenskapen till Kristus.

En ängel visar sig för Josef

18 När Jesus Kristus föddes gick det till så här: Hans mor Maria var förlovad och skulle gifta sig med Josef. Men redan innan de gift sig väntade hon barn genom den helige Ande.

19 Josef, hennes blivande man, såg då ingen annan utväg än att i tysthet bryta förlovningen. Han ville leva efter Guds bud, men inte heller skämma ut Maria offentligt.

20 Medan han alltjämt grubblade över hur han skulle lösa problemet visade sig en ängel för honom i en dröm.Ängeln sa: Josef, du Davids son, tveka inte att gifta dig med Maria! Barnet i henne har nämligen blivit till genom den helige Ande.

21 Hon kommer att få en son, och du ska kalla honom Jesus (det betyder Frälsare), för han ska frälsa sitt folk från deras synder.

22 På detta sätt kommer det som Gud sagt genom profeterna att uppfyllas:

23 'Lyssna! Den unga flickan ska bli med barn och föda en son, och han ska kallas Immanuel (det betyder Gud är med oss).'

24 När Josef vaknade gjorde han som ängeln hade befallt och gifte sig med Maria,

25 men de hade inget sexuellt samliv förrän sonen hade fötts. Och Josef kallade honom Jesus.

Österländska stjärntydare tillber Jesus

Jesus föddes i staden Betlehem i Judeen under kung Herodes regeringstid.Vid den tiden kom några österländska stjärntydare och frågade:

Var finns judarnas nyfödde kung? Vi har sett hans stjärna gå upp långt borta i öster och har kommit för att tillbe honom.

Kung Herodes blev skräckslagen av deras fråga, och hela Jerusalem började surra av rykten.

Han samlade judarnas religiösa ledare till ett möte och frågade dem: Har profeterna sagt något om var Messias ska födas?

Ja, i Betlehem, svarade de. Så här skrev nämligen profeten Mika:

'Hör Betlehem, du är långtifrån en obetydlig stad i Juda. Från dig ska en härskare komma, och han ska regera över mitt folk Israel.'

Då kallade Herodes i hemlighet till sig stjärntydarna. Vid detta möte meddelade de honom den exakta tidpunkten då de först hade sett stjärnan. Sedan sa han till dem:

Res till Betlehem och leta efter barnet. Och när ni har hittat det, så kom tillbaka och tala om det för mig, så att jag också kan fara dit och tillbe det.

Efter samtalet med kungen gav stjärntydarna sig iväg. Då visade sig stjärnan igen! Den gick före dem tills den stannade över Betlehem.

10 Och deras glädje visste inga gränser!

11 De gick in i huset, och när de såg barnet och hans mor Maria föll de på knä för honom och hyllade honom. Sedan tog de fram sina presenter av guld, rökelse och myrra och gav till honom.

12 Men när de återvände till sitt eget land reste de inte genom Jerusalem för att rapportera till kung Herodes. Gud hade nämligen i en dröm varnat dem för att göra det, och därför tog de en annan väg.

Psaltaren 1

Två sätt att leva.

Lyckliga är de som inte följer ogudaktiga människors råd eller är tillsammans med syndare som inte bryr sig om Gud.

De är i stället glada över att kunna göra det Gud vill. Dag och natt tänker de på hans lag och funderar över hur de bättre ska kunna följa den.

De är som träd som växer vid flodstranden. De bär god frukt och deras löv vissnar aldrig. De lyckas med allt de gör.

Men så är det inte för syndarna! De skingras som agnar för vinden.

De kan inte känna sig säkra på domens dag och ska inte få vara bland de rättfärdiga.

Herren vakar ständigt över alla gudfruktiga människors planer och vägar, men de gudlösa är på väg mot domen.

Ordspråksboken 1:1-6

Det värdefulla med ordspråk

Dessa ordspråk skrevs av Salomo, Davids son och kung i Israel.

Han skrev dem för att undervisa sitt folk om hur de skulle leva och uppträda i olika situationer.

Han ville att de skulle vara förståndiga, rättvisa och uppriktiga i allt de gjorde.

Jag vill göra de enkla människorna visa, sa han. Jag vill visa de unga att de kan lösa sina problem med kunskap och förstånd.

5-6 Jag vill att de som redan är visa ska bli ännu visare och bli dugliga ledare genom att utforska den djupa innebörden i dessa sanningens guldkorn.

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln) (SVL)

Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®