The Daily Audio Bible
Today's audio is from the EHV. Switch to the EHV to read along with the audio.
Godkända offerdjur
17-18 Och Herren sa till Mose: Säg till Aron och hans söner och hela Israels folk, att om en israelit eller någon annan som bor bland er bär fram ett brännoffer till Herren, vare sig det är för att infria ett löfte eller av fri vilja,
19 kommer det endast att accepteras av Herren om det är ett felfritt djur av hankön. Det måste vara en ung tjur, ett får eller en bock.
20 Djur som har något fel får inte offras, för de kommer inte att accepteras.
21 Den som offrar ett tackoffer från hjorden till Herren, vare sig det är för att infria ett löfte eller av fri vilja, måste offra ett felfritt djur, för i annat fall kommer det inte att accepteras.
22 Ett djur som är blint eller odugligt eller lemlästat eller som har sår eller skabb eller någon annan hudsjukdom, får inte offras till Herren. Det är inte lämpligt som brännoffer för Herrens altare.
23 Om den unga tjuren eller lammet som bärs fram inför Herren är missbildat, kan djuret offras som ett frivilligt offer, men inte som ett löftesoffer.
24 Ett djur som är kastrerat eller skadat i sina könsorgan ska inte offras till Herren vid något tillfälle.
25 Denna bestämmelse gäller för de offer som utlänningar bland er bär fram, men också de djur ni själva offrar, för endast felfria djur kan godkännas för detta offer.
26-27 Och Herren sa till Mose: När kalvar, lamm eller killingar föds ska de få stanna hos sina mödrar i sju dagar, men från och med den åttonde dagen kan de användas som eldsoffer åt Herren.
28 Ni ska inte slakta ett moderdjur och hennes avkomma på samma dag, vare sig det gäller en ko eller en tacka.
29-30 När ni bär fram ett lovoffer till Herren måste ni göra det på rätt sätt och äta det offrade djuret samma dag som det slaktats. Lämna inte något av det till följande dag! Jag är Herren.
31 Ni måste hålla alla mina bud, för jag är Herren.
32-33 Ni ska respektera mig och inte ohelga mitt namn, för jag, Herren, har gjort er heliga inför mig och räddat er ut ur Egypten för att ni ska vara mitt eget folk. Jag är Herren.
Årliga högtider
1-2 Herren sa till Mose: Meddela Israels folk att det ska fira flera årliga högtider inför mig då hela Israel ska samlas för att be till mig.
Sabbaten
3 Under sex dagar får ni arbeta, men den sjunde är en vilodag, en helig sabbat. Den dagen får ni inte uträtta något arbete, var ni än bor.
4 Här följer de heliga högtiderna, som ni ska fira varje år:
Påsken och det osyrade brödets högtid
5 Herrens påsk ska firas i slutet av mars.
6 Det osyrade brödets högtid ska firas med början första dagen efter påsk.
7 På första dagen under den högtiden ska ni samla allt folket för att tillbe mig, och allt arbete ska upphöra.
8 Likadant ska ni göra på den sjunde dagen under högtiden. Under alla sju dagarna ska ni offra eldsoffer inför Herren.
9-11 Den första skördens högtid ska firas när ni har kommit in i det land som jag ska ge er och ni har bärgat in er första skörd. Då ska ni bära fram den första kärven av skörden till prästen första dagen efter sabbaten. Han ska vifta med den inför Herren som ett viftoffer, och den ska tas emot av Herren som er välbehagliga gåva.
12 Samma dag ska ni som brännoffer till Herren offra ett felfritt årsgammalt lamm av hankön.
13 Ett spisoffer ska bäras fram tillsammans med detta, och det ska bestå av sju liter fint mjöl blandat med olivolja. Detta är ett eldsoffer till Herren som han kommer att uppskatta. Bär också fram ett drickoffer, bestående av en och en halv liter vin.
14 Innan ni har gjort detta får ni inte själva äta av skörden, varken färska eller rostade ax eller bröd. Detta är en bestående lag för hela landet.
Pingsten
15-16 Pingsthögtiden ska firas sju veckor senare, dvs efter femtio dagar. Då ska ni bära fram ett offer av säd ur er senaste skörd till Herren.
17 Det ska bestå av två brödkakor från varje hushåll, och dem ska prästen vifta med som ett viftoffer inför Herren. Baka brödet på sju liter fint mjöl, som innehåller jäst. Detta är ett förstlingsoffer till Herren.
18 Tillsammans med brödet och vinet ska ni som brännoffer till Herren bära fram sju felfria årsgamla lamm, en tjur och två baggar. Alla är eldsoffer som Herren uppskattar.
19 Ni ska offra en bock som syndoffer och två årsgamla lamm av hankön som tackoffer.
20 Prästerna ska vifta med dessa offer inför Herren tillsammans med brödkakorna. De är heliga inför Herren och ska överlämnas som mat åt prästerna.
21 Den dagen ska en helig samling utlysas för allt folket. Arbeta inte på den dagen! Detta är en lag som ska respekteras från generation till generation.
22 När ni bärgar in skörden får ni inte ta säden närmast åkerrenarna eller plocka upp sädesax som tappats. Lämna kvar det till de fattiga och till utlänningarna, som finns hos er och som inte har egna åkrar. Jag är Herren, er Gud!
Basunhögtiden
23-24 Basunhögtiden ska firas i mitten av september, då allt folket ska mötas till en stor fest för att be till Herren. Det är en minneshögtid, och man ska sammankalla till högtiden genom att blåsa i basun.
25 Arbeta inte på den högtidsdagen, utan frambär eldsoffer till Herren.
Försoningsdagen
26-27 Försoningsdagen infaller nio dagar senare. Allt folket ska då samlas inför Herren och sörja över sin synd. De ska bära fram eldsoffer till Herren.
28 Arbeta inte den dagen, för det är en särskild försoningsdag inför Herren, er Gud.
29 Den som inte använder den dagen till att ångra sig och sörja över sin synd ska uteslutas ur gemenskapen med sitt folk.
30-31 Och jag ska låta döda den som arbetar på den dagen. Detta är en lag som gäller Israel från generation till generation.
32 Det här är nämligen en vilosabbat, och på den ska ni ödmjuka er och ångra det onda. Denna försoningshögtid börjar den ena kvällen och pågår till kvällen därpå.
Lövhyddohögtiden
33-34 Lövhyddohögtiden ska firas fem dagar senare, den sista september. Den ska firas inför Herren under sju dagar.
35 Den första dagen ska folket mötas till en helig sammankomst. Arbeta inte den dagen!
36 På var och en av de sju dagarna i högtiden ska ni bära fram ett eldsoffer till Herren, och på den åttonde dagen ska det vara ännu en helig sammankomst för folket, då det på nytt ska bära fram ett eldsoffer till Herren. Detta är en glädjehögtid då inget tungt arbete är tillåtet.
37 Dessa är alltså de regelbundna årliga högtiderna. Under dem ska folket mötas till heliga sammankomster, och eldsoffer ska bäras fram till Herren.
38 De här årliga högtiderna ska firas förutom era regelbundna sabbater. Offren under högtiderna ska ges utöver era regelbundna gåvor och löften.
39 Den sista september, vid slutet av er skördetid, ska ni fira en högtid under sju dagar inför Herren. Kom ihåg att den första och den sista dagen i högtiden är vilodagar.
40 Den första dagen ska ni ta frukt från träden, liksom palmkvistar och lövrika grenar att bygga hyddor av, och sedan glädja er inför Herren er Gud i sju dagar.
41 Denna årliga sjudagarshögtid ska firas generation efter generation.
42 Under dessa sju dagar ska ni alla, som är infödda israeliter, bo i hyddor.
43 Detta ska ni göra för att Israels folk, generation efter generation, ska komma ihåg att jag ledde er ut ur Egypten och lät er bo i hyddor. Jag är Herren er Gud.
44 Mose berättade alltså för Israels folk om dessa årliga Herrens högtider.
Jesus förutsäger för andra gången hur han ska dö
30-31 Sedan lämnade Jesus och lärjungarna området och gick genom Galileen. Eftersom han fortfarande hade mycket att undervisa dem om, ville han vara ensam med dem och försökte därför att undvika all uppmärksamhet. Människosonen kommer snart att bli förrådd, sa han, för att förbereda dem på vad som skulle hända. Och man ska döda honom, men tre dagar senare ska han återvända till livet.
32 Men de förstod inte vad han menade, och de vågade inte heller fråga honom.
Lärjungarna diskuterar vem av dem som är störst
33 Så kom de till Kafarnaum. När de gjort sig hemmastadda i huset där de skulle bo, frågade Jesus dem: Vad pratade ni om på vägen?
34 Men de skämdes för att svara för de hade diskuterat med varandra om vem som var störst.
35 Då satte han sig ner och bad dem slå sig ner runt om och sa till dem: Den som vill vara den störste måste underordna sig andra och tjäna andra.
36 Sedan ropade han på ett litet barn och ställde det mitt ibland dem och lade armen om barnet och sa:
37 Den som av kärlek tar emot ett sådant barn, han tar emot mig. Och den som tar emot mig, han tar emot Gud själv eftersom Gud har sänt mig.
Lärjungarna förbjuder en man att använda Jesu namn
38 Johannes, en av lärjungarna, sa en dag till honom: Mästare, vi träffade en man som använde ditt namn för att driva ut onda andar. Men vi sa till honom att inte göra det, för han tillhörde ju inte vår grupp.
39 Det skulle ni inte ha gjort! sa Jesus. Den som gör under i mitt namn kan plötsligt inte vara emot mig.
40 Den som inte är emot oss är för oss.
41 Den som ger er något för att ni tillhör Kristus, om så bara ett glas vatten att dricka, ska inte bli utan belöning.
42 Men om någon berövar dessa små deras tro på mig, ja, det skulle då vara bättre för den människan att man hängde en tung kvarnsten runt halsen på henne och kastade henne i havet.
Jesus varnar för frestelse
43-44 Om din hand är orsak till att du kommer bort från Gud, så hugg av den. Det är bättre att gå in i det eviga livet med en hand än att med alla lemmar i behåll kastas i helvetet, i den eld som aldrig slocknar.
45-46 Om din fot får dig på fall, så hugg av den. Det är bättre för dig att vara handikappad för alltid än att med båda fötterna i behåll marschera mot helvetet.
47 Och om ditt öga får dig att synda, så riv ut det. Det är bättre att gå in i Guds rike med ett öga, än att ha båda i behåll och kastas i helvetets eld.
48 Där kommer plågorna aldrig att ta slut och elden aldrig att slockna.
49 Som man förbereder offerdjuren i templet med salt så måste också ni saltas med eld.
50 Salt är gott och nödvändigt så länge det verkar. Sen är det värdelöst. Se därför till att ni inte förlorar er salthalt. Och lev i fred med varandra.
Jesus talar om äktenskap och skilsmässa
10 Sedan lämnade Jesus Kafarnaum och gick söderut mot den judiska gränsen och in i området öster om Jordan. Som vanligt samlades stora folkskaror omkring honom, och som vanligt talade han till dem om Guds rike.
2 Några fariseer kom och frågade honom: Tillåter du skilsmässa? Deras enda ärende var förstås att sätta fast honom.
3 Vad sa Mose om skilsmässa? svarade Jesus dem.
4 Han hade ingenting emot det, utan sa att allt en man behöver göra är att skriva ett skiljebrev till sin hustru. Sedan kan han skicka iväg henne.
5 Och varför sa Mose det? undrade Jesus. Jag kan tala om det för er. Det var en eftergift för att ni har så onda och hårda hjärtan.
6-7 Men från början var det inte Guds väg. Han skapade dem som man och kvinna för att de hela livet skulle leva gifta med varandra. Därför ska en man lämna sina föräldrar,
8 och han och hans fru ska förenas så att de inte längre är två människor utan en enda.
9 Och ingen människa får skilja på det som Gud har fogat samman.
10 När han senare var ensam med lärjungarna i huset ville de veta mer om detta.
11 Han sa då till dem: När en man skiljer sig från sin hustru för att gifta sig med en annan kvinna, begår han äktenskapsbrott.
12 Och om en hustru flyttar ifrån sin man och gifter om sig är det hon som begår äktenskapsbrott.
Utlämnad åt fiender
44 Gud, vi har hört om de stora under du gjorde för länge sedan.
2-3 Våra förfäder har berättat om hur du drev ut de främmande folken från detta land och gav det till oss. Du skingrade folken som bodde där, men vårt folk lät du breda ut sig och blomstra.
4 Vi vann inte seger genom vår egen styrka och med våra egna vapen, utan genom din mäktiga kraft, och du log mot oss och hjälpte oss eftersom du älskade oss.
5 Du är min kung och min Gud. Under ditt befäl segrade ditt folk,
6 för det är bara genom din kraft och genom ditt namn som vi kan trampa ner våra fiender.
7 Jag litar inte på mina vapen. De kan inte rädda mig.
8 Bara du kan ge oss seger över fienderna som hatar oss.
19 Prata inte så mycket! Då riskerar du att säga något galet. Den förståndige tänker därför på vad han säger.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®