The Daily Audio Bible

Gudstjänst i Jerusalem och Gibeon

³⁷ David uppdrog åt Asaf och hans bröder där inför Herrens förbundsark att ständigt göra tjänst inför arken enligt föreskrifterna för varje dag. ³⁸ Obed-Edom och deras bröder var sextioåtta till antalet. Obed-Edom, Jedutuns son, och Hosa gjorde han till dörrvaktare.

³⁹ David anställde också prästen Sadok och hans bröder, prästerna, inför Herrens tabernakel på offerhöjden i Gibeon, ⁴⁰ för att de ständigt skulle offra brännoffer åt Herren på brännoffersaltaret, morgon och kväll, och göra allt som var skrivet i den lag som Herren hade gett Israel. ⁴¹ Och hos dem var Heman och Jedutun och de andra utvalda som nämnts vid namn. De skulle tacka Herren, därför att hans nåd varar i evighet. ⁴² Hos dessa, nämligen Heman och Jedutun, förvarades trumpeter och cymbaler åt dem som skulle spela, liksom andra musikinstrument som hörde till gudstjänsten. Jedutuns söner gjorde han till dörrvaktare.

⁴³ Sedan gick allt folket hem, var och en till sitt. Men David vände om för att hälsa sitt husfolk.

Guds löfte till David

17 När David satt i sitt hus, sade han till profeten Natan: "Här bor jag i ett hus av cederträ, medan Herrens förbundsark står i ett tält." ² Natan sade till David: "Gör allt som ligger på ditt hjärta, ty Gud är med dig."

³ Men den natten kom Guds ord till Natan. Han sade: ⁴ "Gå och säg till min tjänare David: Så säger Herren: Det är inte du som skall bygga det hus där jag skall bo. ⁵ Jag har inte bott i något hus från den dag då jag förde Israel hit upp ända till denna dag, utan jag har flyttat från tält till tält, från tabernakel till tabernakel. ⁶ Har jag någonsin, var jag än flyttade omkring med hela Israel, talat och sagt så till någon av Israels domare, som jag har förordnat till herde för mitt folk: Varför har ni inte byggt mig ett hus av cederträ?

⁷ Nu skall du säga så till min tjänare David: Så säger Herren Sebaot: Det var jag som hämtade dig från betesmarken där du följde fåren, för att du skulle bli furste över mitt folk Israel. ⁸ Jag har varit med dig på alla dina vägar och utrotat alla dina fiender framför dig och jag skall göra dig ett namn, likt de största namnen på jorden. ⁹ Jag skall bereda en plats åt mitt folk Israel och plantera det, så att de får bo kvar där utan att vidare oroas. Onda människor skall inte längre förtrycka det, så som förr, ¹⁰ alltifrån den tid då jag satte domare över mitt folk Israel. Jag skall kuva alla dina fiender. Och jag förkunnar för dig att Herren skall bygga ett hus åt dig. ¹¹ Ty det skall ske att när din tid är ute och du går till dina fäder, skall jag efter dig upphöja en avkomling, en av dina söner, och jag skall befästa hans kungarike. ¹² Han skall bygga ett hus åt mig, och jag skall befästa hans tron för evigt. ¹³ Jag skall vara hans fader, och han skall vara min son. Min nåd skall inte vika från honom så som jag lät den vika från den som var före dig. ¹⁴ Jag skall hålla honom vid makt i mitt hus och i mitt rike för evig tid, och hans tron skall vara befäst för evigt."

¹⁵ Helt enligt dessa ord och denna syn talade Natan till David.

Davids tacksägelsebön

¹⁶ Då gick kung David in och satte sig ner inför Herrens ansikte och sade: "Vem är jag, Herre, Gud, och vad är mitt hus, eftersom du har fört mig ända hit? ¹⁷ Och ändå var detta för litet i dina ögon, o Gud. Du har också talat om din tjänares hus långt fram i tiden. Ja, du har sett till mig som om jag var en upphöjd man, Herre, Gud. ¹⁸ Vad skall nu David mera säga till dig om den ära du har bevisat din tjänare? Du känner din tjänare. ¹⁹ Herre, för din tjänares skull och efter ditt hjärta har du gjort allt detta stora och förkunnat alla dessa stora ting. ²⁰ Herre, ingen är dig lik, och ingen Gud finns utom dig, efter allt vad vi har hört med våra öron. ²¹ Och var på jorden finns ett enda hednafolk likt ditt folk Israel, som Gud gick för att återlösa till att bli hans eget folk för att göra dig till ett stort och fruktat namn, när du fördrev hednafolken för ditt folk, som du hade återlöst från Egypten. ²² Du har gjort ditt folk Israel till ett folk åt dig för evig tid, och du, Herre, har blivit deras Gud.

²³ Och nu, Herre, låt det ord du nu har talat om din tjänare och om hans hus stå fast för evig tid. Gör som du har sagt. ²⁴ Då skall ditt namn stå fast och vara stort till evig tid, så att man skall säga: Herren Sebaot, Israels Gud, är Gud över Israel. Så skall din tjänare Davids hus bestå inför dig. ²⁵ Ty du, min Gud, har uppenbarat för din tjänare att du skall bygga honom ett hus och därför har din tjänare fått frimodighet att be inför dig. ²⁶ Och nu, Herre, du är Gud, och du har lovat din tjänare detta goda. ²⁷ Må det nu behaga dig att välsigna din tjänares hus, så att det blir kvar för evigt inför dig. Ty vad du, Herre, välsignar, det är välsignat för evigt."

Davids segrar

18 En tid härefter slog David filisteerna och kuvade dem, och han tog Gat med underlydande orter från filisteerna. ² Han slog också moabiterna, och de blev Davids tjänare och betalade skatt till honom.

³ David slog också Hadadezer, kungen i Soba, vid Hamat, när han hade dragit bort för att befästa sitt välde vid floden Eufrat. ⁴ David tog ifrån honom 1 000 vagnar och tog till fånga 7 000 ryttare och 20 000 man fotfolk. Han lät skära av fotsenorna på alla vagnshästarna utom på etthundra hästar, som han skonade.

⁵ När arameerna från Damaskus kom för att hjälpa Hadadezer, kungen i Soba, slog David 22 000 man av dem. ⁶ David placerade trupper bland arameerna i Damaskus, och arameerna blev Davids tjänare och betalade skatt till honom. Och Herren gav seger åt David var han än drog fram. ⁷ David tog de guldsköldar som tillhörde Hadadezers tjänare och förde dem till Jerusalem. ⁸ Från Hadadezers städer Tibhat och Kun tog David koppar i mycket stor mängd. Av den gjorde sedan Salomo kopparhavet, pelarna och kopparkärlen.

⁹ När Tou, kungen i Hamat, hörde att David hade slagit Sobas kung Hadadezers hela här, ¹⁰ sände han sin son Hadoram till kung David för att hälsa honom och lyckönska honom, därför att han hade gett sig i strid med Hadadezer och besegrat honom. Ty Hadadezer hade legat i krig med Tou. Han hade med sig alla slags kärl av guld, silver och koppar. ¹¹ Även dessa helgade kung David åt Herren, liksom han hade gjort med det silver och guld han hade fört med sig hem från alla andra folk: från edomiterna, moabiterna, ammoniterna, filisteerna och amalekiterna.

¹² Sedan Absaj, Serujas son, hade slagit edomiterna i Saltdalen, 18 000 man, ¹³ placerade han trupper i Edom, och alla edomiter blev Davids tjänare. Så gav Herren seger åt David var han än drog fram.

¹⁴ David regerade nu över hela Israel och skipade lag och rätt åt hela sitt folk. ¹⁵ Joab, Serujas son, hade befälet över krigshären, och Josafat, Ahiluds son, var kansler. ¹⁶ Sadok, Ahitubs son, och Abimelek,^[a] Ebjatars son, var präster, och Savsa var skrivare. ¹⁷ Benaja, Jojadas son, hade befälet över kereteerna och peleteerna, men Davids söner var de främsta vid kungens sida.

Guds rättvisa dom över alla

2 Därför är du utan ursäkt, du människa, vem du än är som dömer. När du dömer en annan fördömer du dig själv. Du som dömer handlar ju på samma sätt. ² Vi vet att Guds dom med rätta drabbar dem som handlar så. ³ Menar du att du skall komma undan Guds dom, du människa, när du dömer dem som handlar så, och själv gör på samma sätt? ⁴ Eller föraktar du hans stora godhet, mildhet och tålamod och förstår inte att det är hans godhet som för dig till omvändelse? ⁵ Genom ditt hårda och obotfärdiga hjärta samlar du på dig vrede till vredens dag, när Guds rättfärdiga dom uppenbaras.

⁶ Han skall ge var och en efter hans gärningar: ⁷ evigt liv åt dem som uthålligt gör det goda och söker härlighet, ära och odödlighet, ⁸ men vrede och dom åt dem som söker sitt eget och inte lyder sanningen utan orättfärdigheten. ⁹ Nöd och ångest skall komma över varje människa som gör det onda, främst över juden och även över greken, ¹⁰ men härlighet, ära och frid över var och en som gör det goda, främst över juden och även över greken, ¹¹ ty Gud är inte partisk.

¹² Alla som har syndat utan lagen kommer också att bli förtappade utan lagen, och alla som har syndat under lagen kommer att fördömas av lagen. ¹³ Det är inte lagens hörare som blir rättfärdiga inför Gud, utan lagens görare skall förklaras rättfärdiga. ¹⁴ Ty när hedningar som saknar lagen, av naturen gör vad lagen befaller, då är de sin egen lag, fastän de inte har lagen. ¹⁵ De visar att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan. Om det vittnar också deras samveten och, när de är tillsammans, deras tankar, som anklagar eller försvarar dem. ¹⁶ Det skall visa sig på den dag då Gud dömer det som är fördolt hos människorna, allt enligt det evangelium som jag predikar på Jesu Kristi uppdrag.

Också juden står under Guds dom

¹⁷ Du kallar dig jude och finner vila i lagen och berömmer dig av Gud. ¹⁸ Du känner hans vilja och kan avgöra vad som är rätt, du som är undervisad av lagen. ¹⁹ Du tror dig vara en vägvisare för blinda, ett ljus för dem som vandrar i mörker, ²⁰ en uppfostrare för oförnuftiga och en lärare för omogna, eftersom du har kunskapen och sanningen förkroppsligad i lagen. ²¹ Du som undervisar andra, du lär inte dig själv. Du som predikar att man inte skall stjäla, du stjäl. ²² Du som säger att man inte skall begå äktenskapsbrott, du begår äktenskapsbrott. Du som avskyr avgudarna, du plundrar templen. ²³ Du som berömmer dig av lagen, du vanärar Gud genom att bryta mot lagen. ²⁴ Ty Skriften säger:För er skull smädas Guds namn bland hedningarna.^[a]