The Daily Audio Bible

Kungen ingriper för judarna

8 Samma dag gav kung Ahasveros drottning Ester det palats som judarnas fiende Haman hade bott i. Mordokai fick komma fram inför kungen, för Ester hade berättat för honom att Mordokai var hennes kusin och adoptivfar.

² Kungen tog då av sig den ring som han tagit tillbaka från Haman och gav den till Mordokai. Ester utsåg också Mordokai att ta hand om den egendom hon fått överta efter Haman.

³ Nu kom Ester ännu en gång inför kungen, föll ner vid hans fötter och bad honom gråtande att förhindra den kupp mot judarna som Haman planerat.

⁴ På nytt räckte kungen ut guldspiran mot Ester, som reste sig och sa:

⁵ Om det behagar Ers Majestät och om Ers Majestät är nöjd med mig, sänd då ut en skrivelse som återkallar Hamans order att döda alla judar i alla rikets provinser,

⁶ för hur skulle jag kunna uthärda att se mina landsmän förintas?

⁷ Jag har låtit Ester få Hamans palats, och honom själv har jag hängt upp i galgen, därför att han ville döda er, sa kungen till Ester och Mordokai.

⁸ Utfärda en ny order i mitt namn och försegla den med min ring, för inget som är skrivet i mitt namn och förseglat med min ring kan återkallas.

^9-10 Kungens alla sekreterare inkallades omedelbart. Det var nu den tjugotredje dagen i tredje månaden. Man skrev på Mordokais diktamen ett meddelande riktat till judarna, och till tjänstemän och furstar i alla de 127 provinserna, från Indien till Etiopien.Skrivelsen översattes till alla språk i riket. Mordokai skrev i kung Ahasveros namn och satte hans ring på skrivelsen, och sedan skickades den iväg med kungens kurirer som hade tillgång till särskilt snabba hästar, framavlade för detta ändamål.

¹¹ Kungörelsen gav judarna tillåtelse att försvara sina liv och sin egendom och döda alla dem som anföll dem och att även ta deras tillhörigheter.

¹² Den utsatta dagen var den trettonde i månaden Adar, den tolfte månaden.

¹³ Vidare skulle kopior av skrivelsen, som skulle gälla som lag, sändas till alla folk och kungöras så att judarna kunde förbereda sitt försvar.

¹⁴ Denna kungörelse gick på kungens befallning med ilbud över hela riket. Samma befallning upplästes också i Susans borg.

¹⁵ Mordokai klädde sig i sin kungliga dräkt i blått och vitt, satte en krona av guld på sitt huvud och svepte sig i en purpurröd mantel, innan han lämnade palatset. Hela staden jublade och alla var glada.

¹⁶ Judarna blev hedrade överallt.

¹⁷ I varje stad och provins dit kungörelsen nådde, blev det stor glädje bland judarna. De ställde till med stora fester och firade det som hänt. Många i landet utgav sig för att vara judar av rädsla för judarnas makt och för vad de kunde tänkas göra med dem.

Judarna triumferar

^1-2 Den trettonde dagen i tolfte månaden var den dag då de båda lagarna från kungen skulle träda i kraft. Judarnas fiender hade sett fram emot att krossa dem, men nu visade det sig att bli tvärtom. Judarna samlades i de olika städerna i alla provinserna för att försvara sig mot dem som tänkte gå till anfall. Men det var ingen som försökte ge sig i strid med dem. Man hade fått stor respekt för dem,

³ och de ledande männen i provinserna, tjänstemännen och landshövdingarna, hade ställt sig på judarnas sida.

⁴ Mordokai hade nämligen fått mycket stort inflytande, och hans namn var känt över hela riket.

⁵ Men judarna tog tillfället i akt den dagen och dödade alla sina fiender.

⁶ I Susan dödades femhundra.

^7-10 De avrättade också tio söner till Haman, Hammedatas son, han som hade varit judarnas fiende. De hette Parsandata, Dalefon, Aspata, Porata, Adalja, Aridata, Parmasta, Arisai, Aridai och Vajsata. Men judarna plundrade inte sina fiender och tog deras egendom.

¹¹ När kungen samma dag blev informerad om antalet män som dödats i Susan,

¹² sände han bud efter drottning Ester. Judarna har dödat 500 män bara här i Susan, utbrast han. De har också dödat Hamans tio söner. Vad kan ha hänt i landet i övrigt? Om det är något mer du önskar av mig, så låt mig få veta det!

¹³ Då svarade Ester: Om det behagar Ers Majestät, så låt judarna här i Susan få fortsätta i morgon också på samma sätt som i dag, och låt Hamans tio söner bli upphängda i galgen.

¹⁴ Kungen gick med på hennes begäran, och den blev kungjord i Susan, och kropparna efter Hamans söner hängdes upp.

¹⁵ Judarna i Susan samlades även följande dag och dödade ytterligare 300 män, men de tog inte heller den här gången några tillhörigheter från dem de dödat.

Purimhögtiden instiftas

¹⁶ Judarna i de olika provinserna gick till angrepp mot sina fiender och dödade 75.000 av dem, men de lade inte beslag på deras tillhörigheter.

¹⁷ Allt detta skedde den trettonde dagen i månaden Adar. Nästa dag vilade de och firade segern.

¹⁸ Men judarna i Susan fortsatte också den dagen med angreppen på sina fiender, och först dagen därefter firade de sin seger.

¹⁹ Därför har det blivit så, att de judar som bor i landsorten firar den fjortonde dagen i Adar som en helgdag och ger varandra gåvor.

²⁰ Mordokai skrev ner allt som hände och meddelade det till alla judar i riket.

^21-22 Han uppmanade dem att fira dessa dagar som helgdagar i glädje och tacksamhet och att ge varandra gåvor. De skulle minnas att de blivit räddade från sina fiender och att deras bedrövelse förvandlades till glädje och deras sorg till högtid.

²³ Judarna antog Mordokais förslag och började fira denna årliga högtid

^24-25 som en påminnelse om att Haman, son till agagiten Hammedata, judarnas fiende, hade planerat att döda dem på en dag som bestämts med ett tärningskast. Högtiden skulle dessutom vara en påminnelse om hur allt detta kommit till kungens kännedom, och hur han utfärdat en kungörelse som fick helt motsatt effekt mot vad Haman väntat sig och om hur Haman och hans söner blivit upphängda i galgen.

²⁶ Högtiden kallas Purim på grund av att det persiska ordet 'pur' betyder 'lott' eller 'tärning'.

²⁷ Alla judar i hela området gick med på att införa denna sed och låta den leva vidare bland alla sina efterkommande och alla som blev judar. De förklarade att de aldrig skulle försumma att fira dessa två dagar på den bestämda tiden varje år.

²⁸ Det skulle vara en årlig högtid, som från generation till generation skulle firas av varje familj på landsbygden och i alla städer över hela riket, så att minnet av vad som hänt aldrig skulle förblekna hos det judiska folket.

^29-31 Under tiden hade drottning Ester, Abihails dotter, som var adopterad av juden Mordokai, skrivit ett brev där hon förklarade sig stå helt bakom Mordokais förslag om firandet av den årliga purimfesten. Dessutom sändes brev för att uppmuntra och glädja alla judar i de 127 provinserna, och i breven stadgades att purimfesten skulle firas på de bestämda dagarna varje år efter en befallning av juden Mordokai och drottning Ester. Detta stämde helt överens med vad judarna själva beslutat angående denna sed med fasta och bön,

³² men genom drottning Esters befallning blev detta nu gällande som lag och skrevs ner i krönikan.

Mordokai hedras och får stor makt

10 Kung Ahasveros tog ut skatt, inte bara från fastlandet utan också från öarna ute i havet.

² Alla hans storverk, och den makt och ära han gav Mordokai, finns omtalade i 'De mediska och persiska kungarnas krönika'.

³ Juden Mordokai hade den största makten i landet näst efter kung Ahasveros själv, och han var mycket högt aktad och älskad bland sina landsmän, därför att han alltid tänkte på folkets bästa och alltid var beredd att hjälpa dem.

²⁷ Detta är vad jag försöker säga: Ni utgör alla tillsammans Kristi kropp, och var och en av er är en särskild och nödvändig del av den.

²⁸ I sin församling har Gud insatt några till apostlar, andra till profeter och lärare. Det finns också de som har gåvan att göra under, de som har gåvan att bota sjuka, de som har gåvan att hjälpa människor i nöd, de som har gåvan att organisera och samordna olika uppgifter och de som talar språk som de aldrig har lärt sig.

²⁹ Kan alla vara apostlar? Naturligtvis inte. Kan alla vara profeter? Nej. Kan alla vara lärare? Kan alla göra under?

³⁰ Kan alla bota sjuka? Naturligtvis inte. Ger Gud oss alla förmåga att tala på språk som vi aldrig har lärt oss? Kan vem som helst förstå och översätta det som sägs på ett sådant språk?

³¹ Absolut inte. Men sträva efter att få de gåvor som är de mest betydelsefulla.Och nu ska jag visa er något som är överlägset allt annat!

Kärleken är störst av allt

13 Om jag talar alla språk, både i himlen och på jorden, men inte har kärlek till andra människor, så är jag med mina tomma ord bara en pratmakare som för oväsen.

² Om jag kan profetera och känner till alla Guds hemligheter och allt som ska hända i framtiden, men inte älskar mina medmänniskor, vad gör jag då för nytta med all min kunskap? Om jag har trons gåva, så att jag kan flytta på berg bara genom att säga ett ord, men inte har tillräckligt med kärlek till andra så är jag ingenting värd.

³ Om jag ger allt jag äger till fattiga människor, och är villig att dö i min tjänst, men inte älskar dem jag är kallad att tjäna, så kommer mitt arbete inte att ha något som helst värde.

⁴ Kärleken är tålmodig, god och hänsynsfull, aldrig misstänksam eller avundsjuk, aldrig skrytsam eller stolt,

⁵ och aldrig överlägsen, självisk eller fräck. Kärleken kräver inte att få sin egen vilja fram. Den är inte irriterad över andra, inte lättretad och den lägger knappast märke till när andra handlar fel.

⁶ Den är aldrig glad över orättvisan, men gläder sig när sanningen segrar.

⁷ Kärleken är trogen vad det än kostar. Den förväntar sig alltid det bästa, hoppas i det längsta och är beredd att uthärda allt.

⁸ Alla de andliga gåvor som Gud ger kommer en dag att ta slut, men kärleken lever vidare i evighet. En dag kommer gåvan att profetera att upphöra, de många språken att tystna och kunskapen att ta slut.

⁹ All vår kunskap och allt vårt profeterande är bara detaljer i en underbar helhet och har därför sin begränsning.

¹⁰ När vi en gång ser den fullkomliga verkligheten, behöver vi inte längre dessa gåvor, som trots att de är underbara ändå är otillräckliga.

¹¹ När jag var barn talade och tänkte och resonerade jag som ett barn, men sedan jag blev vuxen sträcker sig mina tankar mycket längre och jag har lagt av det som är barnsligt.

¹² På samma sätt kan vi bara se och förstå en del av Guds storhet nu. Det är som spegelbilden i en orolig vattenyta. Men en dag ska vi se honom i hans fullhet, ansikte mot ansikte. Allt det som jag nu vet är ofullkomligt, men då ska jag veta allt precis som Gud vet allt om mig nu.

¹³ När allt annat går under finns tre saker ändå kvar - tron, hoppet och kärleken - men störst av dem är kärleken.

Tillförsikt i stället för ytlighet

37 Var aldrig avundsjuk på de ogudaktiga!

² Snart vissnar de bort som gräset och försvinner.

³ Lita i stället på Herren. Var vänlig och god mot andra, så kommer du att få leva i trygghet i landet.

⁴ Gläd dig över Herren! Då kommer han att ge dig vad ditt hjärta mest av allt önskar.

⁵ Överlåt allt du gör åt Herren och bekymra dig inte om framtiden. Lita på honom, för han ska hjälpa dig.

⁶ Alla kommer att se hur oskyldig du är, för Herren ska försvara dig och låta din rättfärdighet lysa som middagssolen.

⁷ Visa tålamod, och vänta på att Herren ska gripa in. Var inte avundsjuk på ogudaktiga människor som har framgång.

⁸ Låt inte din vrede ta överhanden! Och reta inte upp dig, för det gör dig bara illa.

⁹ De som gör ont ska Gud utrota, men de som litar på Herren ska ta landet i besittning.

¹⁰ Det dröjer inte länge innan de ogudaktiga försvinner, och förgäves kommer man att söka efter dem.

¹¹ Men alla som litar på Herren ska bli välsignade och ärva landet. Deras lycka kommer inte att veta av några gränser.

²³ Tänk på vad du säger, så hamnar du inte i svårigheter.

²⁴ Den som hånfullt sätter sig över allt är högfärdig och fräck.