The Daily Audio Bible

Profetia mot Egypten

29 I det tionde året, på tolfte dagen i den tionde månaden^[a] kom Herrens ord till mig:

^2 (A) ”Människobarn, vänd ditt ansikte mot farao^[b], Egyptens kung, och profetera mot honom och mot hela Egypten. ^3 (B) Säg:

Så säger Herren Gud:

^5 (D) Jag ska kasta dig ut i öknen

^6 (E) Alla Egyptens invånare

⁷ När de tar dig i sin hand

⁸ Därför säger Herren Gud så: Se, jag vill låta svärd drabba dig och jag ska utrota både människor och djur ur dig. ^9 (F) Egyptens land ska skövlas och läggas öde, och de ska inse att jag är Herren. Detta därför att du sade: Nilfloden är min, jag har själv gjort den. ^10 (G) Se, därför är jag emot dig och dina strömmar, och jag ska göra Egyptens land till en ödemark, till ett ödelagt land, från Migdol till Assuan^[e] ända fram till Nubiens gräns.

¹¹ Ingen människas fot ska gå fram där och ingen fot av något djur. Landet ska ligga obebott i fyrtio år. ¹² Jag ska göra Egyptens land till en ödemark bland ödelagda länder, och dess städer ska ligga öde bland ödelagda städer i fyrtio år. Jag ska skingra egyptierna bland folken och sprida ut dem i länderna.

¹³ För så säger Herren Gud: När fyrtio år har gått, ska jag samla egyptierna från de folk där de är utspridda. ^14 (H) Jag ska göra slut på deras fången­skap och låta dem återvända till Patros land^[f], som de härstammar från. Där ska de bli ett obetydligt rike, ¹⁵ ett rike som är obetydligare än andra riken så att det inte mer kan upphöja sig^[g] över folken. Jag ska låta dem bli så få att de inte kan härska över folken. ¹⁶ Israels folk ska inte mer förlita sig på egyptierna, utan de ska minnas sin synd när de vänder sig till dem för att få hjälp. Och de ska inse att jag är Herren Gud.”

¹⁷ I det tjugosjunde året, på första dagen i den första månaden^[h] kom Herrens ord till mig: ¹⁸ ”Människo­barn, Nebukadressar, Ba­bels kung, har låtit sin här utföra ett hårt arbete mot Tyrus. Varje huvud har blivit skalligt och varje skuldra sönderskavd. Men varken han eller hans här har vunnit något av Tyrus genom det arbete de utfört mot det. ^19 (I) Därför säger Herren Gud så: Se, jag ger Egyptens land till Nebukadressar^[i], Babels kung, och han ska föra bort dess rikedomar och plundra och ta byte där. Detta ska hans här få som lön. ²⁰ Som ersättning för hans arbete ger jag honom Egyptens land, för de har utfört sitt verk för min räkning, säger Herren Gud.

^21 (J) På den tiden ska jag låta ett horn växa upp åt Israels hus, och jag ska låta dig öppna munnen mitt ibland dem. Och de ska inse att jag är Herren.”

Egyptens och faraos fall

30 Herrens ord kom till mig:

² ”Människobarn, profetera och säg:

Så säger Herren Gud:

^7 (O) Deras land ska ligga öde bland ödelagda länder, och deras städer ska ligga bland ödelagda städer. ⁸ De ska inse att jag är Herren, när jag sätter eld på Egypten och låter krossa alla dess hjälpare.

^9 (P) På den dagen ska sändebud på fartyg dra ut från mig för att skrämma Nubien mitt i dess trygghet. Man ska där gripas av ångest som på Egyptens dag, för se, det kommer.

¹⁰ Så säger Herren Gud:

²⁰ I elfte året, på sjunde dagen i första månaden^[t], kom Herrens ord till mig: ²¹ ”Människobarn, jag har brutit sönder faraos, den egyptiske kungens arm, och man har inte förbundit den. Man har inte använt läkemedel, inte lindat den eller lagt förband på den för att på nytt göra den stark nog att föra svärdet.

²² Därför säger Herren Gud så: Jag är emot farao, Egyptens kung, och ska bryta sönder hans armar, både den som ännu är stark och den som redan är bruten, och jag ska låta svärdet falla ur hans hand. ²³ Jag ska skingra egyptierna bland folken och sprida ut dem i länderna. ^24 (U) Den babyloniske kungens armar ska jag stärka, och jag ska sätta mitt svärd i hans hand. Men faraos armar ska jag bryta sönder, så att han som en dödsslagen kämpe jämrar sig inför honom. ²⁵ Jag ska stärka den babyloniske kungens armar, men faraos armar ska sjunka ner. De ska inse att jag är Herren, när jag sätter mitt svärd i den babyloniske kungens hand, för att han ska räcka ut det mot Egyptens land. ²⁶ Jag ska skingra egyptierna bland folken och sprida ut dem i länderna. Och de ska inse att jag är Herren.”

^32 (A) Vad mer ska jag säga? Tiden räcker inte för att berätta om Gideon, Barak, Simson och Jefta, om David, Samuel och profeterna. ^33 (B) Genom tron besegrade de kungariken, skipade rätt, fick löften uppfyllda, stängde lejons gap, ^34 (C) släckte rasande eld och undkom svärdets egg. De var svaga men fick kraft, de blev starka i strid och drev främmande härar på flykten. ^35 (D) Kvinnor fick sina döda tillbaka genom uppståndelse.

Andra blev torterade och accepterade ingen befrielse^[a], för de ville nå en bättre uppståndelse. ^36 (E) Andra fick utstå hån och piskrapp, ja, även bojor och fängelse. ^37 (F) De blev stenade, söndersågade^[b], dödade med svärd. De gick runt i fårskinn och gethudar, nödlidande, plågade och misshandlade. ^38 (G) Världen var inte värdig att ta emot dem. De irrade omkring i öknar och bergstrakter, i grottor och hålor.

^39 (H) Och fast alla dessa hade fått vittnesbörd för sin tro, fick de inte det som var utlovat. ⁴⁰ Gud har nämligen förberett något bättre för oss: först tillsammans med oss ska de nå fram till målet.

Maning till uthållighet

12 ^(I) När vi nu har en så stor sky av vittnen omkring oss, låt oss då lägga bort allt som tynger och särskilt synden som snärjer oss så hårt, och löpa uthålligt i det lopp vi har framför oss. ^2 (J) Och låt oss ha blicken fäst på Jesus, trons upphovsman och fullkomnare. För att nå^[c] den glädje som låg framför honom uthärdade han korset, utan att bry sig om skammen, och sitter nu på högra sidan om Guds tron. ^3 (K) Tänk på honom som fick utstå sådan fiendskap från syndare, så att ni inte tröttnar och tappar modet.

⁴ Än har ni inte gjort motstånd ända till blods i er kamp mot synden. ^5 (L) Och ni har glömt uppmaningen som talar till er som söner:

⁷ Det är för er fostran som ni får utstå lidande. Gud behandlar er som sina söner. Vilken son blir inte fostrad av sin far? ⁸ Får ni inte fostran som alla andra, då är ni oäkta barn och inga riktiga söner. ^9 (M) Vi hade våra jordiska fäder som fostrade oss, och vi hade respekt för dem. Ska vi då inte så mycket mer underordna oss andarnas Far så att vi får leva? ¹⁰ Våra fäder fostrade oss en kort tid så som de tyckte var rätt, men Gud gör det för vårt bästa, för att vi ska få del av hans helighet. ^11 (N) För stunden verkar ingen fostran vara till glädje utan snarare till sorg, men för dem som har tränats genom fostran ger den längre fram frid och rättfärdighet som frukt.

^12 (O) Styrk därför kraftlösa händer och svaga knän. ^13 (P) Gör stigarna raka för era fötter^[e], så att den haltande foten inte går ur led utan i stället blir frisk.

Salig är den som vördar Herren